Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Har du någon källa på den där terapisessionen?

Fortsättning på tidigare inlägg
flashback.org/sp47405074
där SB uppger att han redan på 70-talet var på väg att avslöja mord.

De flesta har nog förstått poängen med att granska SBs bok: att få en bild av SBs munläder på 90-talet. Dvs hur trovärdig han framstod då på Säter när han började avslöja mord.

- Om diverse uppgifter skulle vara lögn, som t.ex terapin i början på 70-talet, så visar det att SB använde mer intrikata lögner för att stärka sin trovärdighet som mördare.
Då handlar det inte bara om att påstå "jag har mördat" samt leta upp en mängd detaljer kring morden, utan om ett ännu mer aktivt och komplext manipulerande av omgivningen.

- Om uppgifterna å andra sidan är sanna, tja då torde det vara minst lika graverande för honom.

Sture-Gubben ägnade ett antal år på Säter åt att lura skjortan av ett antal svenska Kvacksalvare, är detta verkligen så svårt att ta in??

Men nu är det färdigmanipulerat för SBs del - nu vill han bara komma ut, så att han fritt kan berätta för omvärlden vilka ofantliga nötter det jobbar inom sjukvård och rättsväsende. Är inte det trevligt, så säg?

Det finns även mer positiva saker i SBs bok än mord, mustortyr och skalldunkning... t.ex lyckan att få skriva:


Eller från några trevliga utflykter:



(Thomas Quick/Sture Bergwall, Kvarblivelse, 1998, sid 57, 174, 193)

Publicistklubben i Stockholm kommer den 17/2 att ha en diskussion om Dan Josefssons bok på temat "Bluff som journalistisk metod".
Inbjudna är
Dan Josefsson, journalist och författare
Cajsa Lindholm, psykoterapeut
Leif GW Persson, professor
Suzanne Osten, dramatiker och regissör
Ola Sigvardsson, PO
Kan bli en intressant debatt om psykoanalysen i Quick-fallet.
Endast medlemmar. Debatten sänds i realtid samt finns att se i efterhand på
http://www.publicistklubben.se/

Jag undrar varför målet för mobbingen hela tiden är SB.Han var ju sjuk och borde aldrig ha vårdats på han blev "vårdad" jag skulle vilja skriva det misshandlad och utnyttjad" av dem som skulle ha vetat bättre
Med så mycket narkotika i kroppen kunde tankarna vandra hur som helst utan hållpunkter på samma vis som en alkoholist som är skitfull försöker snubbla sej fram utan att hitta hem.Allting bara flyter. Arma människa som måste ha haft det då

Tänk att proffsen dom höll och stod fast vid sina teorier Dom hade beslutade rätten uppmuntringarna och bjöd på "lite extra" antar jag (har ju läst om många fikastunder där proffs ifrån olika myndigheter och ställen träffades i Säter för att dricka kaffe umgås och ha trevligt i detta helvete han levde i

Och än en gång var finns källan till Knifvurs skrivna om terapin på 70-talet

Sluta med ditt patetiska vurmande för mysgubben, man kan må illa för mindre.
Har man begått övergrepp och andra hemska saker mot barn, och gör sitt ansikte känt i tv-rutan får man nog räkna med att många blir upprörda. Det är inte mobbing att visa sin avsky för en persons förflutna.
Knifvurs källa hittar du längst ner i inlägget.

Stina-Lina tänker till och levererar ytterligare en historisk visdom.

Vad beträffar "mobbningen" av SB är det bara att hålla med Grismongis. SB är ett odjur som begått fruktansvärda handlingar och de får aldrig glömmas. Och de som gapar mest över "mobbningen" av SB är desamma som "mobbar" Lambertz, van der Kwast och Penttinen utan att blinka. Helt befogat visserligen men kom inte och försök inbilla folk att ni har en mer helgonlik och human syn på er nästa än vi som föraktar hela bunten. Och i jämförelse är SB ett gigantiskt mycket större äckel än nämnda lagväktare.

Vid en jämförelse med de fullblodskretiner som du nu alluderar till så framstår SB-guben närmast som en liten oskuldsfull skolunge.
Vad bryr sig egentligen eftervärlden om vad SB kanske gjorde för hemska handlingar mot några ungar för ca 45 år sedan - när det finns smaskiga rättsrötehistorier i nuet att grotta i??
Dom som just nu leker wanna-be apologeter till SBs ogärningsmän har då inga goda utsikter att nå framgång, snarare blir dom till sist mest som en gammal sliten 78-varvare

Ja det här är ju jag en av de som inte alls håller med om, och det av många skäl. Bland annat det att jag inte tycker det är hundra procent konstigt att dem lät sig luras av honom. Också för att jag inte köper bilden av honom som hjälplöst nerknarkad. Råstam men främst Josefsson klarar inte av det här med nyanser. Om några år kommer man att se på ett annat sätt på det här, blir det inte så lovar jag att äta upp hela den här tråden.

Jag tror att man från flera håll, ska vara försiktig med att hugga sina bilder i sten. Det må gälla vilka företeelser i samhället som helst och kanske "kriminalberättelser" i synnerhet.

Jag har gjort till min käpphäst att tona ner Bergwalls egen roll i den här soppan och har därvidlag kanske varit litet för dogmatisk?

Naturligtvis har Bergwall burit sig mycket illa åt mot sina brottsoffer och det med obskyra, sexuella motiv som drivkraft, det har jag aldrig stuckit under stol med.

Jag vill bara be alla som tycker sig ha en tydlig och skarpt avtecknad bild av honom, rannsaka sig själva och försöka erinra sig hur mycket av denna bild har målats av media. Det kan vara Aftonbladet et consortiespå den tiden han kallade sig Thomas Quick eller Josefssons samt Råstams arbeten.

Ingen av dessa mediabilder är fullständigt objektiv.

Man ska aldrig låta media forma ens uppfattning om någonting. Medias uppfattningar har ca en dags hållbarhet och styrs bara av en kommersiell agenda när den inte dessutom är opinionsbildande. Min bild av SB är egentligen inte till någon del formad av media. Jag har läst på knastertorr kanslisvenska vad han gjort mot treåriga, åtta-nioåriga, tjugoåriga personer som han stött på i samband med sina kriminella aktiviteter och hamnat i domstol för. Sedan har jag sett honom uttala sig i tv. Jag har läst valda delar av Råstam. Sedan har jag dragit mina egna slutsatser. Jag har ingen koppling till gubben och jag tycker att slutsatserna har varit väldigt lätta att dra.

Det finns en väldig massa knarkande, förvirrade människor i Sverige som inte beter sig som SB, trots att deras liv har varit betydligt större helveten. Det finns människoöden som man bara vill gråta när man hör talas om men som ändå går genom livet med någon form av resning och heder i behåll. Det är när man tänker på dessa personer som SB framträder som den vämjeliga lilla skitmänniska han är som inte tar ansvar för någon sina handlingar utan bara sitter där med sin halvöppna mun och väntar på att bli matad.