Citat:
Förlåt jag måste faktiskt svara på detta. Jag tror ingen som skriver här inne skulle om dom träffade mig be mig dö och ge mig en överdos för mördare är dom flesta inte. Men jag berättar ju om heroin och missbruk, varför får folk inte tycka och tänka då? Visst kan jag känna att det blir en slags såpa som faktiskt är min verklighet och när jag läser att jag lät nicklas dö osv så visst, det är direkt respektlöst. Men man kan läsa mellan orden också. Om någon verkligen tror att jag lät nicklas dö så är det ju illa men det sättet att uttrycka sig på speglar ett beteende folk har sett hos mig och språk kan användas just för att örtydliga något. Och nu är det såhär att missbruk är väldigt ffå människor neutrala till i Sverige. Det påverkar hela samhället och alla och mig själv och om du ger mig en flaska vin eller inte spelar ingen roll för det ordnar jag på något sätt om jag verkligen vill ha det. Det är en sjukdom fast med ett val och samtidigt så jävla maniskt och sjukt. Tragiskt och svårt för den som missbrukar absolut men ingen ska eller bör hålla inne med att det är synd om alla runtom. Jag är inget barn, inte ens tonåring längre. Du kan inte rädda min själ genom att neka mig alkohol för det bryr jag mig inte om ifall jag inte VÄLJER att bry mig. Så kärnan är att jag måste ta reda på vad jag vill och hur mycket jag vill och försöka leva efter min egen vilja. Jag har själv stått och tiggt på gatan och fått höra att nej jag ger dig inget för det går till knark. Det räcker med ett artigt nej i så fall, det är respekt och vanlig mänsklighet att bara svara. Ja jag babblar och är säkert inte så tydlig som jag vill vara.
Jag förstår vad du menar tror jag. Jag har själv missbrukat olika saker i mitt liv och jag minns tydligt att när någon försökte neka mig det jag ville ha så blev suget bara starkare. Ingen kan tvinga någon annan att sluta missbruka. Det sker först när personen själv vill det. Och alla har ett eget ansvar. Jag vet detta.
Det som stör mig är dubbelmoralen. Folk skriver att du är beroende av uppmärksamhet och kritiserar dig för det. Ändå sitter de dagligen och kommenterar och spekulerar och skvallrar hej vilt om dig, både här och där och över hela internet.
Med andra ord så ger de dig precis den uppmärksamheten som de menar att du är beroende av. Dessutom klär de sina ord i någon sorts mysig skyddsdräkt och försöker få det att se ut som om de gör det för att de vill hjälpa dig.
Det är som om jag skulle ge sprit till en alkis och säga "Det här gör jag för att jag vill att du ska sluta." Det är ett så himla konstigt sätt att resonera på, tycker du inte?
(Observera förresten att nu säger jag inte att du är beroende av uppmärksamhet, det vet jag ju inget om egentligen. Jag riktar mig mot de som påstår att du är det.)