Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Thomas Olsson är enligt min mening en av Sveriges bästa advokater. Min gissning är att han påtalat för sin klient att man får ta ett steg i taget. Först resningar. Sen upphörande av vården. Sen överläggning kring ersättning från staten ex gratia/ skadestånd. Jag tror inte TO har en färdig siffra. Det blir en komplex beräkning att göra. Det kan också komma att spela in hur staten agerar framöver. En rimlig ex gratia ersättning kombinerad med en ursäkt för att rättssystemet/ vården inte förmådde hantera denna situation på ett tillfredsställande sätt skulle nog kunna innebära att en eventuell skadeståndsprocess inte behöver bli alltför uppslitande. Sen har vi situationen med Lambertz uttalanden. Hans agerande har varit över alla gränser och bör separat medföra rätt till skadestånd. Helst ur Lambertz egen plånbok.

Jo, jag har hört lite mummel om skadestånd, men eftersom många med mig tror att det blir svårt, ligger de väl lågt med det.

Antingen har Lambertz uttalat sig som privatperson, och då får SB stämma honom för förtal eller något liknande. Med det kommer han inte ha någon framgång, eftersom vem som helst får tvivla på att SB är oskyldig. Nu har Lambertz alltid underteckat sina artiklar med titel, och en person i hans ställning tror jag inte kan vara en privatperson hur mycket han själv än påstår det. Men då är det väl tjänstefel eller något liknande. Blir det inte hans chef som ska ansvara för honom? Om han nu har någon sådan med tanke på hur högt han faktiskt är. Ingen vågade väl sticka ut hakan och beordra Lambertz att hålla käften.

Om man tänker sig att en narkoman tas in på en avgiftningsklink och där finns en galen läkare som tror på att missbrukaren själv kan klara avgiftningen och ger denne så mycket narkotika den vill ha och till slut blir det en överdos med död som följd. Skulle man i det fallet kunna säga att narkomaner har ett ansvar för det som skedde och skulle anhöriga kunna få ut skadestånd?

Jag raljerar inte utan är uppriktigt intresserad.

Ingen. Utom den ideella skada han kanske kan sägas ha lidit av GLs uttlanden om skulden i mordfrågorna. Kan SB påvisa ett förtalsbrott får nog GL punga ut med litet pengar och det tycker t.o.m. jag skulle kännas rätt bra. Inte för att jag unnar lurken några pengar men GL ser jag gärna dras litet i smutsen.

Hur ska han kunna visa det? (Man måste dessutom beakta alternativet) Och sedan känner jag inte till att staten skulle vara annorlunda behandlad i preskriptionshänseende än andra, vilket innebär att SB är förhindrad till ersättning för skada som inträffat mer än tio år innan krav framställs. Klockan tickar. Men att han suttit inlåst de senaste tio åren är definitivt inte ersättningsgillt. Det inser inte bara "Sveriges bästa advokat" utan även den sämsta.

Om slutligen staten bestämmer sig för att utge ersättning till honom Ex gratia som någon tror kan ske, är det väl snarare fråga om en gåva än skadestånd. Jag tror dock inte en sekund på det. Staten håller hårt i sina ersättningsslantar och skapar ogärna prejudikat i benefik riktning.

Ett aningslöst inlägg, om jag får uttrycka mig rakt på sak.

Det frisläpps massor med dömda brottslingar varje år.

Utan att man i något fall kan vara säker på att de inte begår nya brott när de väl släpps ut i frihet. Det torde vara uppenbart för alla.

Varför skulle SB vara ett undantag?

Jag ber att få anmäla en helt motsatt åsikt.

Man kan väl inte jämföra en "idiot", som så att säga är detta "officiellt", med kvalificerade terapeuter som också beter sig som "idioter"?

Den förstnämnde gör bara det som man kan förvänta sig, men de sistnämnda borde i sanningens namn fått sparken för länge sedan, när de nu bevisligen har betett sig som idioter.

Detta konstaterande pekar på det uppenbara, nämligen ett solklart skäl till precis varför SB borde vara berättigad till ett skadestånd.

Om Sture ska få ersättning för att utsatts för terapeutiska experiment och höga doser benso så har alla som vårdats på mentalsjukhus under 90-talet rätt till ersättning.

Jag har inte vad jag vet sagt eller gjort någon antydan att Sture skulle vara något undantag.
Men i verkliga livet är jag så klart pk för att inte få problem.

(min fetning)

Just vem som i fysisk form är hans chef har jag funderat över.

Marianne Lundius är som ordf i HD den som "chefar" honom, men hon har ju gjort klart(?) att
hon inte har mandatet att tysta honom.

Å andra sidan hävdade hon att flyttningen av Lambertz till lagrådet var en sedan många månader planerad flyttning, så jag ser inte att man behöver fästa så mycket vikt vi vad hon nu säger.
Hennes beskrivning av omständigheterna bär nämligen inte sannolikhetens prägel.

Marianne Lundius är i högsta grad en viktig del av Systemet.
Hennes uppgift är i högre grad inriktad på att rädda Sveriges Juridiska Anseende än att skydda en cit: "rättshaverist" som Lambertz när denne iklädd en målvaktskeps inte lyckats avvärja hårt skruvade bollar (läs: högst berättigade frågor) från ett alltmer undrande och tvivlande folk.

Marianne Lundius' eget anseende hade nog vunnit på om hon vägrat kommentera HD:s inre arbete, istället för att ända in i väggen hålla på att täcka upp för den kollega som ju är upp till armbågarna insyltad i de fåfänga försöken att rädda Sveriges anseende som en rättssäker nation.

Nu kommer hon, genom sitt agerande, att kritiseras av Q-kommissionen.
(Nej, jag bara skämtade. ML kommer att i tysthet få ett varmt tack för sitt [justitie-]rådiga ingripande att offentligt ljuga om tidsplanen för förflyttningen av Lambertz).

Nja, vårdlagarna ger patienten, med rätta, ganska stort utrymme för sin autonomi. Med autonomi följer inflytande över sin situation. Med inflytande följer ansvar, både moraliskt och juridiskt, är min enkla åsikt.

Att terapeuterna sedan framstår som synnerligen utsökta idioter är en annan femma.

(din fetning)

Så sant i sak.

Men jag håller inte med dig om att folk skall sparkas "bara" för att de betett sig som idioter.
(Vilket jag iofs inser att du inte menade).

I Sanningens namn bör Ståhle et al nu grundligt utfrågas av Q-kommissionen medan hon på väg mot Golgata släpar på korset märkt 'SB'.
För sitt kvackiga arbete/terapi/analyserande när det gäller SB fick hon inte sparken -hon fick ett 'chef'-prefix till yrkestiteln psykolog och är fortfarande kvar och såvitt jag förstår, bedriver hon kliniskt arbete.
Det sista är för mig oroande.

Ståhles ovetenskaplighet när det gäller SB är idag uppenbar. Att hon av ledningen för Säter tillåts fortsätta med kliniskt arbete är anmärkningsvärt.

Att IVO tillåter Säter tillåta Ståhle i dagsläget ha med patienter att göra är än mer anmärkningsvärt.

Sverige. 2014.

Ja, när det gäller Lambertz agerande kan jag absolut ge dig medhåll. En slant för denne mans uttalanden kan kanske vara på sin plats. Möjligen.