Killar kallas oftare för sina efternamn. Varför och vad symboliserar detta?

Som du nämnde i TS har det med lumpen och göra, vet inte om det symboliserar speciellt mycket.. Blev någon kränkt över detta eller..

Jag kallades för mitt efternamn mellan hela 6-9an av en lärare, har även militärefternamn.

Även i fotbollslaget tilltalades nästan alla vid efternamn.

Det hade vi förr i Skandinavien också. Man kunde både ha ett dotter-efternamn, men kanske ännu "märkligare", ett efternamn som utgick från ett kvinnonamn.

Danmark hade på 1000-talet en kung som hette Estridsson i efternamn, efter sin mamma Estrid. Mamman hette i sin tur Svensdotter, efter sin far som alltså hette Sven.

Anledningen till att kungen hette Estridsson i efternamn var för att hans mamma i det fallet ansågs stå högre i rang och vara viktigare än hans pappa.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Estridsson

Apropå detta:

"Tidningarna gör likadant. I morgonens DN kunde jag läsa om Mona Sahlin och Obama och en manlig ekonom fick kallas vid efternamn och en kvinnlig nobelpristagare fick hela sitt namn utskrivet. Ett guldstjärna till Jens Littorin dock, som i en notis skrev om en kvinna som sen blev refererad med enbart sitt efternamn. Mer sånt!"

Att Mona Sahlin ofta benämns "Mona" i rubrikerna, medan exempelvis Fredrik Reinfeldt benämns "Reinfeldt" är ett led i en medveten och ganska lyckad PR-kampanj från staben kring Sahlin. I samband med Tobleroneaffären, och även när Expressen tog upp den igen, adresserades hon som Sahlin:

http://jinge.se/a7/8mk1.jpg

För att få henne att komma tillbaka in i den politiska värmen efter skandalen kom hennes PR-stab på idén att "re-branda" henne till Mona istället för Sahlin. Hon blev "Mona med hela svenska folket" och kunde till och med bli partiledare och statsministerkandidat igen, trots att hon tidigare sparkats ut i kylan pga grov förskingring.

Egentligen har jag ingen aning om varför det är så. Själv anser jag att det endast låter konstigt att använda en tjejs efternamn när man vill kalla på henne. Jag tycker det låter finare att använda hennes förnamn istället.

Nu är mitt exempel förvisso en författare, men ändå. Jag tycker det är finare att säga Lisa än att säga Marklund när jag vill ha en tjejs uppmärksamhet. Men du kanske har rätt, det kanske är så att efternamnet är mannens ändå om det inte är min mening att det ska vara så.

Fast det låter konstigt att använda en del efternamn på killar med. Till exempel Lapidus låter bara fult att använda och då föredrar jag hellre att säga Jens.

Vi kanske kan fråga en hockeytränare i Piteå. Eller en expertkommentator i hockeysvängen, för att ta till en tautologi. Carro kallas Carro.

Stämmer säkert. Fast det gäller endast enstaka namn. På Island förkommer efternamn som slutar på -dotter mer frekvent alltså det är ganska vanligt. Vet inte vad det beror på, kvinnorna där hade väl inte mer rang än männen? låter lite för bra för att vara sant.

Det beror på att de är kvinnor... Mäns namn slutar på -són.

Samma här. Men mitt efternamn är nog ett sådant som passar att "kallas för" eftersom de flesta i min släkt och familj kallas vid efternamn.

Det vet jag väl. Men vad beror det på att deras efternamn slutar på -dotter. Att många i Island har efternamn som slutar på -dotter istället för son, om det har något med att kvinnor hade högre rang och mer status på Island till skillnad från Sverige där var och vartannat efternamn slutar på son.

Ja, precis. Du måste skilja på slutledet "dotter" och tilltalsnamn. Fortfarande heter de i de flesta fall ett mansnamn följt av "dotter" på Island. Men det kanske även där finns undantag om mamman anses ha högre social rang än pappan, eller om pappan är okänd.

Det skulle jag säga är ganska tveksamt, med tanke på att kvinnor historiskt sett tagit och just kallats för mannens efternamn när de gift sig.

Frågan är ju däremot om vi inte har lättare att identifiera de namn som egentligen borde vara könsneutrala som manliga namn, helt enkelt för att de är konstruerade som sådana rent uttalsmässigt. Exempelvis så slutar ju flertalet kvinnonamn på a, medan ytterst få efternamn gör det.

Vidare tror jag det ligger mycket i det tidigare skribenter säger om att efternamn oftast tillämpats i typiskt manliga sammanhang. Att kalla en kvinna vid efternamn kan nog lättare uppfattas som bryskt.

Fast då känner väl även jag ett fåtal tjejer som främst varit benämnda genom sitt efternamn.

Personligen så kallar jag aldrig eller sällan någon vid efternamn och har nog aldrig själv blivit det heller, däremot så har jag två systrar som båda kallas vid efternamn i sina umgängeskretsar.