90-talist. På de måtten jag har haft på de tre ställen jag har bott så har det stått mililiter och inte tårtspadar och kryddmått eller vad det nu fins.
Det är endast i recept som jag hittar dessa måttenheter som knappast är intuitiva eller nödvändiga. Att hitta på smeknamn till mililiter är ju bara ett extra steg som kan ge konverteringsfel. Matlagning är kemi och man ska alltid göra processer så enkla som möjligt, dvs ingen konverteringar.
Det är matsidornas efterblivna mått som fick mig att starta tråden. De borde använda samma måttenheter som resten av universum minus USA. Jag klagar eftersom jag brukar skratta åt amerikaner och deras efterblivna system men tydligen finns samma idioti här.
Vad tror du kom före som måttenhet inom matlagning, matskeden eller millilitern? Den efterblivna är du som verkar behöva ha exakta milliliterangivelser när du ska laga mat. Är det inte bomber du bakar eller vetenskapliga experiment du tillagar så duger mat- och tesked alldeles utmärkt som måttenheter.
Är du så här anal i allt du gör i livet eller gäller det bara matlagning? Om polismannen ber dig backa en bit, ifrågasätter du då hans måttenhet "en bit"? Det är ju inte heller någon SI-enhet, vad gör du då? Eller ännu värre, om receptionisten ber dig "vänta en minut" eftersom hon är mitt i ett samtal, tar du fram ett tidtagarur och klockar henne? När en minut har gått, vad gör du då? Skriker du högt?
Tyvärr är han bara ytterligare ett exempel av alla idiotakademiker som inte har minsta begrepp om nödvändig precision, storleksordningar och ingenjörsmässig noggrannhet. Det är resultatet av att varenda jävla klappträ ska knökas in på universitetet. Ägna dig åt frimärkssamling eller fågelskådning istället.
Vad använder du för utrustning? Provrör och dylikt?
För att min måttsats från IKEA använder riktiga måttenheter och inte medeltida måttenheter. Det är samma anledningen som att jag åkte en mil längdskidor igår och inte 20 000 alnar. Sverige bytte system för 140 år sedan och det kanske dags att 140 år senare börja använda dem nya måttenehterna i köket.
Citat:
Ursprungligen postat av DyingAtheist
Vad tror du kom före som måttenhet inom matlagning, matskeden eller millilitern? Den efterblivna är du som verkar behöva ha exakta milliliterangivelser när du ska laga mat. Är det inte bomber du bakar eller vetenskapliga experiment du tillagar så duger mat- och tesked alldeles utmärkt som måttenheter.
Famnar är en betydligt äldre måttenhet än kryddmått men jag brukar inte använda famnar för det. Vi har slutat mäta i princip allt utom TV apparater och matlagning i dem enheter som skulle bytas ut på 1870-talet men köket verkar leva kvar i medeltiden. Skulle du kalla 90 cm för 3 linjaler?
Citat:
Ursprungligen postat av Katalysator
Tyvärr är han bara ytterligare ett exempel av alla idiotakademiker som inte har minsta begrepp om nödvändig precision, storleksordningar och ingenjörsmässig noggrannhet. Det är resultatet av att varenda jävla klappträ ska knökas in på universitetet. Ägna dig åt frimärkssamling eller fågelskådning istället.
Nej, jag har en app som konverterar bort mina problem. Använder du alnar när du ska ge en mindre precis längd och meter endast när du ska ange en exakt mängd i tekniska sammanhang?
I Sverige är det dessutom förbjudet att sälja varor i andra enheter än SI enheter. Känns onödigt att sälja mat i en måttenhet och sedan ge recept samt näringsinnehåll i en annan. Varför använda två system när man kan ha ett?
Står det en tsk, även känd som tesked, så plockar man fram en tesked ur avsedd låda och använder den som mått. Vid vanlig matlagning fungerar sådant utmärkt, däremot finns det saker som kräver högre precision, då väger man allt. Men det gäller mest extremare bakverk och liknande.
Vilket enhetssystem som är lämpligast är i mycket en fråga om tillämpningen. SI har sina fördelar, det är enkelt uppbyggt och konsekvent. Ändå använder man sällan SI-enheten för tid, sekunden, i vardagen utan gärna icke-SI-enheterna minut, kvart, timme, dag, vecka, månad och år. Eftersom man ofta pratar om saker som, grovt avrundat, får enkla mätetal i dess enheter (bussen går om en kvart, hon är 25 år, vi åker på semester om två veckor, filmen är två timmar lång) är de praktiska.
Inom fysiken är SI-enheterna ofta mycket för stora eller mycket för små. SI-prefixen hjälper naturligtvis men det kan vara mer praktiskt att använda enheter som är bättre anpassade. Därför finns det ett antal enheter som inte ingår i men är erkända av SI. Det finns också alternativa system: http://en.wikipedia.org/wiki/Gaussian_units http://en.wikipedia.org/wiki/Natural_units
De är lite trevligare för teoretisk fysik, men ska man ha ett system som funkar bra för tillämpad fysik (i bred bemärkelse) är SI svårslaget.
När man lagar mat är tesked och matsked praktiska mått, man använder ofta ingredienser i mängder som passar bra att mäta i de enheterna. Det är ändå ingen exakt vetenskap och smak är personligt, utom i undantagsfall tycker jag att man mest ska se det som en grov avrundning.
Dessutom tror jag att stegen 1 ml - 5 ml - 15 ml - 50 ml - 100 ml inte är så dumt valda: man kan mäta upp alla volymer mellan 1 ml och 100 ml utan att behöva använda ett mått särskilt många gånger. Även om vi inte hade enheterna tsk och msk skulle säkert måttsatser komma i de här stegen eller liknande. Ur ren praktisk synvinkel är det då smidigare att ange 4 stycken 15 ml-mått för 60 ml socker, så slipper matlagaren eller bagaren fundera över hur mätningen ska ske.
Det är lite lustigt att TS lägger så mycket energi på att vara upprörd över att behöva lära sig tre ord. Ska man vara upprörd över enheter bör man fokusera sitt hat på styggelsen terawattimme per år och dess släktingar, som den jag hittade på en glödlampsask: 11 kWh/1000h, det vill säga 11 W.
En vettigare kritik mot mätningar i köket är att mängden mjöl, socker eller salt anges som en volym och inte som en massa. Speciellt mjöl kan ju vara olika hårt packat och då blir en volymangivelse missvisande. Å andra sidan är det fortfarande en avvägning (hehe) mellan precision och lättja. (Jag har också upplevt motsatt fenomen: att specifikt mängden smör i ett recept anges i volym. Här är förhållandet det motsatta, smörpaketet har en bekväm skala för massa och hårt smör är opraktiskt att mäta med matsked, men enkelt att lägga på vågen om man behöver vara så precis.)
__________________
Senast redigerad av sp3tt 2014-01-18 kl. 16:39.
Jag är ganska säker på att de varierar i ganska mycket i storlek. Man ska inte ge mått som ska tolkas utan precisa instruktioner som är lätta att förstå.
Och då säger jag det igen: Matlagning handlar inte om kemi och exakta måttenheter.
Syftet med ett recept är inte att ge precisa instruktioner.
Står det 1 msk i receptet så är det helt OK att ha i både mer eller mindre än 15,000 ml.
Självklart ska man göra sin egen tolkning av receptet.
Jag tror ditt grundproblem är att du inte kan laga mat och dessutom är så osäker så du måste följa ett recept slaviskt. Testa att smaka av maten i stället, tycker du att du vill ha mer peppar så pepprar du mer - oavsett vad som står i receptet.
Dessutom så varierar kryddor så mycket i kvalitet och styrka så det är helt befängt att ange exakta mått.
__________________
Senast redigerad av madtop 2014-01-18 kl. 17:15.
Och då säger jag det igen: Matlagning handlar inte om kemi och exakta måttenheter.
Syftet med ett recept är inte att ge precisa instruktioner.
Står det 1 msk i receptet så är det helt OK att ha i både mer eller mindre än 15,000 ml.
Självklart ska man göra sin egen tolkning av receptet.
Jag tror ditt grundproblem är att du inte kan laga mat och dessutom är så osäker så du måste följa ett recept slaviskt. Testa att smaka av maten i stället, tycker du att du vill ha mer peppar så pepprar du mer - oavsett vad som står i receptet.
Dessutom så varierar kryddor så mycket i kvalitet och styrka så det är helt befängt att ange exakta mått.
Om du säger det är 5 km när du ger instruktioner menar du 5000 meter eller menar du 4-6 km? Använder du fot, alnar och famnar när du ger oprecisa längder? Använder du gram när du väger i ett lab och pund när du pratar mer generellt om vikter? Självklart inser jag att 30 mililiter i ett recept inte är 30.00 mililiter utan snarare 20-40 mililiter
Citat:
Ursprungligen postat av Neksnor
Vilken enhet bör användas till lagerblad och skalet från en citron?
Antalet lagerblad är väl det vanligaste sättet att ange mängden lagerblad. Citron bör anges i gram citronskal eller om man är slarvig mililiter citronskal.
Jag har pga flytt börjat laga mycket mat de senaste månaderna och jag har verkligen tröttnat på att klada ner min mobil när jag ska konvertera enheter.
Citat:
Ursprungligen postat av popeondope
Att kalla 30 mililiter i ett recept för två matskedar [...]
Poängen är att dina mått är desamma som de som används i recepten du gnäller på. Med andra ord behöver du inte "konvertera" någonting likt du påstod. Givet att recepten är skrivna i te- och matskedar är det förstås väldigt praktiskt att din måttsats har just de måtten, och omvänt.
Dessutom tror jag att stegen 1 ml - 5 ml - 15 ml - 50 ml - 100 ml inte är så dumt valda: man kan mäta upp alla volymer mellan 1 ml och 100 ml utan att behöva använda ett mått särskilt många gånger. Även om vi inte hade enheterna tsk och msk skulle säkert måttsatser komma i de här stegen eller liknande. Ur ren praktisk synvinkel är det då smidigare att ange 4 stycken 15 ml-mått för 60 ml socker, så slipper matlagaren eller bagaren fundera över hur mätningen ska ske.
Stegen tycker jag också är bra. Dock så finns det ingen mening att döpa 15 mililiter till matsked och sedan referera till 60 ml som 4 matskedar. Det är som att kalla 120 cm för 4 linjaler.
Citat:
Ursprungligen postat av sp3tt
Det är lite lustigt att TS lägger så mycket energi på att vara upprörd över att behöva lära sig tre ord. Ska man vara upprörd över enheter bör man fokusera sitt hat på styggelsen terawattimme per år och dess släktingar, som den jag hittade på en glödlampsask: 11 kWh/1000h, det vill säga 11 W.
Hade jag läst en naturvetenskaplig utbildning så hade jag säkert stört mig på detta. Jag läser matematik och filosofi så jag slipper oprecisa mått och liknande problem.
