Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

1) Det är möjligt att det är som du säger att han felbehandlats, det återstår att se. Hur denna eventuella felbehandling sedan skall kunna visas ligga till grund för SBs agerande är det svårt att bedöma minst sagt. "Förödande konsekvenser" är f.ö. inte något som svensk skadeståndsrätt tar sikte på i någon egentlig mening, kan du möjligen klä det i ord som passar i en skadeståndsrättslig kontext. Konsekvenserna för andra är heller inte något SB kommer att kunna tillgodoräkna sig men jag antar att du inte heller menade det. Som jag sade tidigare, det är svårt att riktigt se "skadan".

2) SB har inte suttit och sitter inte heller frihetsberövad för morden idag. Detta har diskuterats ganska utförligt i tråden. Om han hade suttit inlåst för morden och inget annat så hade han varit på fri fot idag eftersom grund då helt saknats att hålla honom inlåst. Joy Rahmanreferensen är därför helt ointressant och direkt missvisande.

3) Lambertz tror jag att han skulle kunna sätta dit för förtal och få skadestånd av. Det blir ju dock inte så stora pengar eftersom svensk rätt är ganska njugg när det kommer till den typen av kränkningar.

Kort svar:

1) Experimentell terapi + överdriven (farlig?) medicinering vilket lett fram till bl a försämrad psykisk status och ångest m m (ersättning för fysisk/ psykisk skada, sveda- och värk, kränkning)

2) Tror inte Tomas Olsson kommer få svårt att visa på att SB åren efter Quick-erkännandena satt inne just p g a dessa "brott". SB var ju i princip redo för utskrivning då han började "erkänna". Vad skulle ha inträffat, förutom "erkännandena", som föranledde att den planerade utskrivningen avbröts och patienten låstes in i ytterligare 20 år utan att det under dessa år blivit aktuellt med ny diskussion om utskrivning (förrän då resningar beviljats för dessa "erkända" brott och SB frikänts)?

3) Men Lambertz är inte bara en vanlig stolle, utan en högt uppsatt representant för staten som fått ut sitt budskap vitt och brett.

Hursomhelst, det kommer inte bli fråga om att räkna ut skadestånd enligt någon vanlig mall. Ärendet är unikt.

Ja jag måste nog komma med en avvikelse.
RMV skriver i sin sammanfattning:

Jag vill nog fortsätta hävda att om SB tidigare hade kunnat provat på utslussning så hade han skrivits ut (under förutsättning att det gått bra förstås). D.v.s. det beror inte på att han är sjuk vården fortsätter. Och ur den aspekten så är nog TO synpunkt på riskbedömningen rimlig.

Ska du vara oförskämd kan du i så fall ha skrivit med vettig grammatik så jag kunde uppfatta det hela. Så du tycker jag alltså går "idioternas" ärenden genom att påstå det uppenbara att Norell-sekten krävde en väldigt speciell patient för att kunna uppfylla sina mål. Har jag förstått dig rätt nu?

Och vad har du åstadkommit med det påståendet? Eller ska vi låtsas att SB var som vilken annan patient på Säter som helst? Varför har vi i så fall inte tiotals mystiska seriemördare? Kanske kunde ha varit kul, då de skulle ha fått konkurrera med att ta på sig morden?

Du kanske ska återgå till att filosofera över hur mycket Stesolid kan motsvara i morfin eller något liknande.

Men nu var i själva vården, terapin med Ståhle och andra, som han erkände mord. Det är skillnad mellan att delta i den vård han erbjöds och att utse advokat.

Nej, det var i rättegångar han erkände morden. Det kan inte ha undgått någon. En huvudförhandling är inte en terapisession.

Med Ståhle och andra pratade han om morden.

Människor som i svensk vård blivit både tvångssteriliserade och lobotomerade, alla dom barnen som föddes utan lemmar tack vare en receptbelagt ämne mot illamående.
Ingen av dessa har fått skadestånd som motsvarat det lidande dom utsatts för, om dom nu ens fått en ursäkt.
Har svårt att förstå att det skulle vara så förbannat synd om en sexbrottsling som förmodligen inte skulle klarat av ett liv i frihet med sin missbruksproblematik som orsakat helt oskyldiga lidande.
Kom även att tänka på att nuvarande regering inte ens ville ge ett förlåt till den grupp som utsatts för svåra övergrepp i familjer där dom placerats ut som oskyddade barn av dom socialamyndigheterna.
Vilka signaler sänder det om Sture nu skulle få ett gigantiska skadestånd?

Jag accepterar att en RPV-intagen person kan lagföras för brott som denne begår under sin anstaltsvistelse. Det har du klart visat.

Däremot, som jag nämnde tidigare, blir det ju ändå en form av rundgång, eftersom inget straff kan utmätas. (Personen är ju redan omhändertagen under RPV och lär inte kunna dömas till vanligt fängelse).

Man kan naturligtvis högtidligt meddela att personen får ta sitt ansvar, men vad betyder det egentligen i praktiken?

Och, som sagt, SB begick ju inga nya brott under den aktuella tiden, så diskussionen är kanske överflödig?

Narkotika handel är väl ett brott skulle jag tro. Bara för man inte åker ditt innebär ej att man inte gjort sig skyldig till lagöverträdelser.

Det betyder att personen, även om han inte kan straffas, kan ådra sig skadeståndsansvar och vidare få ett eget skadeståndskrav jämkat p.g.a. medvållande. Frågan är om han har rättshandlingsförmåga eller inte. Och det har SB haft hela tiden.

Det som i detta avseende skiljer SB från andra är att han i stunder kan ha varit så förvirrad att han just då kanske inte skulle anses vållande eller medvållande. Men i de stunder han inte varit förvirrad har han ju i så fall varit skyldig att ställa allt till rätta genom att t.ex. förklara att han inte begått aktuella mord. Det är ju solklart att han stor del av tiden varit helt medveten om vad han höll på med.

Det du skriver är tankar jag delar med dig, och det visar hur hårt det kan vara i landet där barnen läser Pippi Långstrump, eller där man utåt har Bullerbyn som förebild.

Om man skulle kunna göra jämförelser eller mäta övergrepp, så har du rätt. När dessa utsatta grupper inte får upprättelse eller skadestånd, eller ens en ursäkt så kan man ju tycka att Sture Bergwall kom undan med förskräckelsen i behåll.

Det som är unikt med Sture Bergwall är att de uslingar som begått övergrepp har blivit identifierade, och det finns dokumentation som visar vad som inträffat och av vem. Det är också en unik situation för nu har man skämt ut rättsväsendet och inte lyckats mörka saken som brukligt, med sedvanligt skitsnack där man på något sätt alltid lyckas få bort dessa frågor.

Sture Bergwall har fått folk med sig, och det beror inte på honom, snarare mer på hur Qvickgänet inför öppen ridå passerat alla gränser, och visat att inget kan stoppa dem!

Vissa personer har kollegor överallt, strategiskt placerade överallt, i rättsväsendet, i advokatsamfundet och till och med på JK ämbetet, i Högsta Domstolen och på Socialstyrelsen. Och ingen kritiserar en kollega, och de går så långt att de vilseleder om gällande rätt, trots att de i andra sammanhang är experter på de ämnen som avhandlas. Det är en kåranda som sänder sektvibbar, där ingen kritiserar vad en buksvåger gör på jobbet och tjänar pengar på.

Min uppfattning är att det behövs en kommission och en öppen debatt om rötägg inom rättsväsendet och bristande kontroll över vad folk gör på jobbet. Det som skett i detta fall är ingen isolerad händelse, men saken har belysts och skötts, på ett föredömligt sätt. Med de medel rättsordningen har till buds, om man lägger ner mycket tid och pengar.

Du har en poäng. Man kan väl dock tänka sig att nya domar är en varningssignal för förvaltningsdomstolarna att inte skriva ut patienten för tidigt och för läkare att inte bevilja permissioner. Utöver detta så bör rättegång äga rum där det finns brottsoffer, för deras upprättelses skull, skadestånd osv.