Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Nja. Resningsåklagaren skriver i slutsatserna angående Appojauremorden:

"Slutsatser
En utgångspunkt för prövningen i resningsfrågan är att det inte skall göras någon ny
bevisvärdering av det material som Gällivare tingsrätt grundat sitt avgörande på.
Det krävs sålunda i princip nya omständigheter eller nya bevis för att resning, såväl
enligt huvudregeln som enligt tilläggsregeln, ska kunna beviljas. Nyhetsvärdet av en
viss omständighet upphör endast om den presenterats vid rättegången.
Indirekt kan dock domstolens bevisvärdering, såsom den återges i domen, ha stor
betydelse för bedömningen av resningsfrågan på det sättet att ju mer övertygande
den ursprungliga bevisningen framstår, desto mer krävs för att resning ska beviljas.
På motsatt sätt gäller att ju svagare den ursprungliga bevisningen framstår, desto
mindre av nya omständigheter kan fordras för att resning ska beviljas.

Det som åberopas i det aktuella resningsärendet kastar inte något nytt ljus över de
åtalade händelseförloppen. Betydelsen av vad som framkommit ligger mer i att det
kan påverka värderingen av styrkan i den utredning som låg till grund för den
fällande domen. Bergwall erkände båda gärningarna vid huvudförhandlingen. Hans
uppgifter synes ha varit den viktigaste källan för tingsrättens avgörande. Det fanns
också viss stödbevisning i form av vittnesiakttagelser och rättsmedicinska
utlåtanden. Det fanns dock inget som på något mer direkt sätt kunde binda honom
till brotten.

De uppgifter som lämnats i tingsrätten och som antecknats i domen ger inte en
korrekt bild av hur berättelserna lämnats under förundersökningen. Under denna,
innan en slutlig version etablerats, har han lämnat ett flertal oriktiga och ibland
sinsemellan motstridiga uppgifter rörande centrala förhållanden. Detta har inte med
tillräcklig grad av tydlighet framgått av de uppgifter som lämnats under
huvudförhandlingen.

Om Bergwalls olika uppgifter i sin helhet hade varit kända för tingsrätten, hade
detta, på ett särskilt sätt, kunnat påverka tingsrättens bedömning av tillförlitligheten
av de uppgifter Bergwall lämnade. Detsamma gäller för uppgifterna om vad som
varit känt för allmänheten och om Bergwalls möjlighet att ta del av publicerat
material. De nya omständigheter och bevis som åberopas enligt det
ovan sagda har inte tidigare förebringats. Hade så varit fallet, hade Bergwall sannolikt frikänts. I vart fall gör det åberopade, i förening med det återtagna erkännandet, att det finns synnerliga
skäl att pröva målet på nytt.

Till det nu sagda kan läggas följande övriga nya uppgifter.
Felaktiga erkännanden
Av vad som antecknats om vad som förekommit i tingsrätten framgår inte att det
varit känt för rätten att Bergwall utöver mord han erkänt och åtalats för även
erkänt mord han uppenbarligen aldrig begått. Under den tid som förundersökningen
rörande mordet på paret S pågick lämnade Bergwall
sålunda falska erkännanden rörande andra mord och strävade medvetet efter att bli dömd för brotten. Han tillvitade också felaktigt andra personer allvarlig brottslighet.

Liknande handlingsmönster
Till detta kommer att det nu även finns en genomlysning av andra mål där Bergwall
dömts i huvudsak på sitt erkännande av andra mord.
Vad som framkommit i dessa resningsärenden bl.a. om hur Bergwalls uppgifter förändrats och växlat och om andra förhållanden, har sammantaget lett till resning. Förhållandet att Bergwall lämnat inledande berättelser som efterhand ändrats och anpassats till utredningsläget ligger i linje med och är genomgående för samtliga förundersökningar som återupptagits om mord Bergwall dömts för. Det är
inte fråga om berättelser som utvecklats utan om berättelser som ständigt ändrats (bilaga 1).

Slutsatser
Vad som kommit fram om falska erkännanden och likheter med andra mål där
Bergwall dömts för mord men nu fått resning har bärighet på vilken trovärdighet
Bergwalls uppgifter kan tillmätas allmänt sett. Även dessa uppgifter är nya i
förhållande till vad tingsrätte n haft att ta ställning till och innebär att Bergwalls
trovärdighet även i detta ärende hade kunnat sättas ifråga på ett annat sätt om de
varit kända vid rättens prövning.

Sammantaget om grunden för resning
Vad som framkommit ovan måste sammantaget anses medföra att tillförlitligheten
av Bergwalls uppgifter och då särskilt rörande de centrala delarna av
händelseförloppet kan ifrågasättas. Med beaktande av det bevisläge som förelåg, kan
det ifrågasättas om det skulle ha förelegat tillräcklig bevisning för att fälla Bergwall
till ansvar för brotten, om de nya omständigheter eller bevis som nu kommit fram i
resningsärendet hade förebringats och åberopats. Hade så varit fallet skulle detta
sannolikt ha lett till att Bergwall frikänts. Resning i ansvarsfrågan bör därför beviljas
redan av detta skäl. De brott Bergwall dömts för är mycket allvarliga. Det är
därför åklagarens uppfattning att genomgång en av utredningsmaterialet och de övriga anförda
omständigheterna, sedda i ljuset av bevisläget i målet, i vart fall reser sådana tvivel i
skuldfrågan att det under alla omständigheter föreligger synnerliga skäl att på nytt pröva ansvarfrågan i målet.

Kristian Augustsson"

SB:s olika uppgifter och att han hade möjlighet att hämta information utifrån + hans falska erkännanden, var det som låg bakom beslutet till resning i Appojauremorden.

Det där skrevs den 20 december 2013 (inlägg #13214)

Det är riktigt jävla dumt att visa sin okunnighet på det viset som denne kverulant gör.
Åtminstone om man vill ha någon liten gnutta trovärdighet.

Docent Anna Dådermans läkemedelsöversikt rörande SB och som nyss presenterades här i tråden,
visar att grisen bara skriker för att höras -inte för att den har något att komma med.


@'Grismongis'
Vill du jag skall slakta dig ännu hårdare?

Ok, då, två. Till mig. Edit, ha, ha. jag tar bort en.

Mysfarbror? Tror inte jag i något av mina inlägg påstått något som ens påminner om det. SB är dömd för allvarliga brott och han har haft problem under i stort sett hela sitt liv med psykiska besvär av sådan art att han dömts till rättspsykiatrisk vård istället för det normala straffet fängelse. Så detta i sig är skäl att försöka se realistiskt på personen SB samt att inte "köpa allt han säger".

Jag håller med dig om att åtal för tjänstefel inte är realistiskt att vänta sig. Lambertz tidigare lama granskning av Quick-ärendet då han var JK innebar att preskriptionstiden hann löpa ut för de eventuella tjänstefel som begåtts av åklagare/ polis. Men det faktum att straff juridiskt sett inte kan dömas ut för tjänstefel innebär inte att man ska bortse från gjorda misstag från polisens/ åklagarens sida då man analyserar ärendet. Det är i högsta grad relevant att beakta den märkliga hantering som skedde från polisens/ åklagarens sida. Och jag skriver "märklig", för alla som tagit del av andra förundersökningar vet att som Quick-utredningarna såg ut ser inte andra brottsutredningar ut. Att det är ett unikt fall, då någon blir fälld för åtta mord och sedan friad för samtliga dessa, är vi väl överens om?

Om man ska hitta källor att stödja sig på i diskussionen kring Quick kanske just Lambertz bör undvikas. Vad han tycker om åklagarnas hantering är i det närmaste irrelevant. Har du inte noterat den isande tystnaden från övriga juristvärlden vad gäller Lambertz argument ? Visst, någon enstaka har sagt "bä" och flera har öppet sagt "bu", men för övrigt ekar tystnaden. Han har blivit en pinsamhet man helst vill bortse från. Att Lambertz gått ut och argumenterat som han gjort i ett läge då han erkänner att han är jävig och dessutom inte helt påläst är något oerhört. Det är så fel det kan bli av ett justitieråd.

Ok, ber om ursäkt i just ditt fall. Jo, jag har aldrig påstått något annat än att det gjorts fel från åklagare och polis i ärendet.

I just Lambertz fall kommer det nog inte att vara irrelevant vad han tycker eftersom det var han som gjorde JK-utredningen. Det är han som kommer att höras av den kommission som han själv ville ha och vad som kommer att komma ut av det återstår att se.

Men det var ju just det som Lambertz INTE gjorde.....någon utredning!

VARFÖR håller du på och ljuger om sådana basala förhållanden??
Nog för att det behövs damage control och spinndoktorer i detta urakajpa ärende, men i alla fall....

Nej det var tidigare:
- I tonåren (senare hälften av 1960-talet) med en man äldre än han som arbetade på Falu lasarett. Han uppges ha begått självmord.
- Slutet av 1970-talet, gift man, som också uppges begått självmord.
(sid 4 i Rättsmedicinalverkets utlåtande 2013-12-13).

Utreddes dessa "självmord"?

Bergwall var för övrigt 17 år när han första gången figurerade i en polisutredning (ofredat en pojke), men han åtalades inte.
Då var han även i kontakt med barnpsykiatrin i Uppsala. Intagen i flera omgångar. De noterade att Bergwall hade en "ogynnsam inverkan på medpatienterna". Drev han dem till självmordstankar, månne?

Nu är ju inte åklagaren legitimerad läkare, vilket tydligen skulle vara ett kriterium för att kunna bedöma Bergvalls medicinering.

Enligt dessa urvalskriterier så är således en referens till någon legitimerad läkare som anser att nedanstående inte är övermedicinering därför det minsta vi kan begära av dig, eller någon annan som ifrågasätter Dr. Dådermans påstående:

6 st Stesolid à 5 mg
4 st Xanor à 1 mg
1 prefill Stesolid 10 mg
2 st Halcion à 0,75 mg
2 st Rohypnol
6 st Treo comp
6 st Panacod

Om det nu är så att Medicine Doktor Dåderman har fel i att det rör sig om långvarig, tämligen kraftig övermedicinering borde i alla fall finnas NÅGON legitimerad psykiatriker utanför Säter som opponerat sig mot denna slutsats offentligt. Tills något sådant presenterats, får man nog anse att Dr Dåderman har något större trovärdighet än vad någon anonym tyckare på Flashback hasplat ur sig utan att ha någonting på benen...

Det kommer inte att ske!

Ingen psykiatriker med svensk legitimation kommer någonsin att uttrycka invändning mot docent Anna Dådermans slutsats om att SB:s läkemedelslista visar på en kraftig övermedicinering.
Hennes analys och slutsats är nämligen klockrena!

Jag har i all ödmjukhet ( ) pekat på hur Säter kringgick maxgränserna vad gäller de kodeinhaltiga preparaten TreoComp/Panodil.
Farmakologiskt skolade här i tråden ser ju också att ordinationerna vad gäller preparaten ur bensogruppen också är minst sagt avvikande mot lege artis.
Man har slängt in litet olika preparat för att på det viset kunna "toppa" SB:s begär/behov av s k anxiolytika utan att för den skull överskrida rekommenderade maxdoser.

Till detta kunde man utfordra SB med extra doser, s k 'vid-behovs'-tillägg.

Åklagaren har väl möjlighet att rådfråga legitimerad läkare. Men jag har väl fel även denna gång, när jag öppnar näbben. Jag tycker dock att nivån på styrkan av de flesta tabletterna ligger lågt. De två sista är dessutom receptfria.

Till sist: Jag gillar ej tonen Du och Dina kompisar har gentemot E. Merckx. Man kan väl diskutera lite mer civiliserat.

Jag går in och replikerar.

Svaret på din fråga om du har fel när du öppnar näbben, så blir mitt svar JA!
Du har [som vanligt!] så inihelvete fel!

Vilka preparat av de på listan anser du vara receptfria?

Lägg nu av med att spamma tråden med din totala okunskap och ditt lalliga dillande!

Att glömma panacoden är så klart oförlåtligt. Men Sture är inte den första på Säter som behandlats med stora doser medicinering mot ångest och oro.
Det är först in på 2000-talet man blivit mer restriktiv gällande beroendeframkallade mediciner av sorten Sture fick.
Sture spelade ju ångestsyndromen på ett sätt som skulle få Dramatens fasta emblem gröna av avund.