Juristprogrammet

”Den europeiserade hönan” – Promemoria, juristprogrammet, termin 1, VT 2013

Under slutet av 90-talet antog EU ett direktiv beträffande utformningen av burar för burhöns. Medlemsstaterna skulle ha drivit igenom direktivet till år 2012, Sverige införlivade det i lagstiftningen betydligt tidigare än så, vilket lett till flera juridiska tvister. Att flera EU-länder inte lyckats genomdriva sagda direktiv har lett till ännu fler oklarheter. Mål i ämnet har avhandlats både hos de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna, ett förhandsavgörande från EU-domstolen har även begärts in av tingsrätten. Anledningen till att frågan kunnat nå både de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna är för att brott mot djurskyddslagstiftningen är att betrakta som brottmål, vilket avgörs i allmän domstol. När överklagande av myndighetsbeslut att inte tillåta insättning av en viss bur, rör det sig dock om en fråga kring myndighetsutövning och hamnar därför på förvaltningsdomstolarnas bord.
EU-domstolen blir också den aktuell då förbud mot vissa utformningar hos burar i Sverige, men som är legala i andra delar av EU, kan anses utgöra ett handelshinder, vilket regleras i EU-lagstiftning. Att frågan dessutom började med ett EU-direktiv påvisar den relevans EU har i sammanhanget. Ett EU-direktiv är en lagstiftning av EU som är bindande vad gäller resultatet, men där tillvägagångssättet för att nå dit lämnas till de nationella lagstiftarna, de är därför inte i sig direkt tillämpliga i den nationella lagstiftningen, även om rådande lag bör tolkas med direktivet i beaktande. En EU-förordning är däremot direkt tillämplig i sig. Att inte implementera direktiv eller lyda en förordning, kan leda till att staten i fråga får betala vite.
Som påpekat är det upp till staten själv att implementera ett direktiv, och i fallet med den europeiserade hönan så har så skett framför allt genom föreskrifter från Jordbruksverket. Detta är att betrakta som förpliktelser för individen från det allmänna, vilket enligt RFs åttonde kapitel ska meddelas genom lag, samma kapitel ger dock riksdagen rätt att subdeligera det till regeringen, som i sin tur kan delegera det vidare till en myndighet. Denna myndighet kan då ta fram föreskrifter i ämnet. En föreskrift får dock aldrig strida med en högre stående författning, något som gäller alla typer av författningar. De är i stigande ordning: Föreskrift, förordning, lag och slutligen grundlag. Utöver detta har vi även EU-rätten, som anses stå över nationell lagstiftning, inklusive grundlag, vilket kallas principen om EU-rättens företräde. Besläktat med företrädet är lojalitetsprincipen som säger att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att följa EU-rätten.
Värt att notera i sammanhanget är att Euopakonventionen, som inte ska beblandas med EU-rätten, har en ställning som lag i Sverige, och därför inte kan anses stå över grundlagen. RF anger dock att lagar inte ska strida mot Europakonventionen, vilket alltså ändå skulle göra en lag som står i konflikt med Europakonventionen grundlagsstridig. Europakonventionen skulle i de rörda fallen till exempel kunna bli aktuell med tanke på äggproducenternas egendomsskydd, som de då är berättigade enligt det första tilläggsprotokollet från sagda konvention, vilken Sverige ratificerat.

Om en domstol i det berörda fallet skulle nå slutsatsen att den författning som åberopats strider mot en överordnad sådan, som exempel att äggproducenternas egendomssydd blev kränkt av myndighets föreskrifter, så har de en skyldighet att inte tillämpa författningen i fråga. Det kallas normprövning eller, om det rör en lags konflikt med grundlag, lagprövning. Det vore inte heller omöjligt för en myndighet att ge dispens