Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Detta är Karlsten långt ifrån ensam om. En vanlig beskyllning skribenter i Aktuella brott och kriminalfall emellan är att debattmotståndaren raljerar. Jag kan inte påstå att jag har förstått exakt vad skribenterna menar, men det handlar absolut inte om att driva gäck med någon eller något. Att raljera förefaller i dessa skribenters munnar innebära ungefär uttrycka sig orättvist och/eller osakligt om annan person, och det är helt och hållet något negativt att raljera.

Men är detta verkligen en anglicism, och, if so, vad är det för engelskt verb eller konstruktion som har lätt till betydelseglidningen på svenska?

Sannolikt “rail” = vara ovettig etc.

Ref. http://www.ord.se/oversattning/engelska/?s=Rail&l=ENGSVE
Ref. http://dictionary.reference.com/browse/rail

rail² verb ... to utter bitter complaint or vehement denunciation

Ytterst är det tydligen en sentida konvergens av latin för prat, som i mellantiden divergerat via franska respektive engelska. I svenskan har vi småprat < raljeri < skitsnack.

"Det vackra folket" är en svensk beteckning på The beautiful people.

Det räcker nog inte med ett fagert yttre. Man skall förmodligen även
föra ett högt uteliv i sus och dus för att platsa i detta gäng.

På hockeyrinken i reklamfria SVT ser vi cashbuddy.se – här medvetet försvagat.

Det är illa att solka Moder Sveas juniorkronor med slik användning av domänen .se . Den råaste kommersen får gärna hålla sig till .com . Här handlar det om snabblån med målgruppen ungdomar. Med en sådan buddy behöver man inga fiender.

Vet inte om jag missförstår dig, men SVT kan väl inte göra något åt detta? Det kan väl för övrigt inte arrangörerna heller [i alla fall inte utan eftergifter]. Amerikainspirerade varumärken/-namn är ju dessvärre som ett virus.

Så mycket statstelevision skulle vi kunna stå ut med, som att SVT och något etikministerium ställer ultimatum. Det torde vara tekniskt trivialt att sudda oetisk reklam under pågående sändning. När det är tekniskt möjligt att läsa bilnummer i hundratusental så kan man blockera cashbuddy.se om bara den politiska viljan finns. Vi ser ju inte reklam för tobak eller sprit i SVT.

Jodå, vi har ju WyWallet.se i alltför färskt minne. Där handlar det om att sätta sig på frivilliga depositioner som i bästa fall glöms bort av ägarna. Den oskäliga provision på överföring till den reella ekonomin har de visst fått dra tillbaka. Som sagt, firmanamnet är illa nog.

Jag har svårt att se en framkomlig väg i detta även om jag håller med dig i princip.

Det skrevs en hel del om på förhand uppgjorda fotbollsmatcher under slutet av förra året. Innan dess var jag inte bekant med det "svenska" ordet matchfixning (exempel på former: "SvFF avstår utredning om matchfix", "Sex gripna i matchfixningshärva").

Varför duger plötsligt inte gamla hederliga läggmatch längre?

Användas verkligen ordet fix i svenskan i betydelsen mutad, som på engelska?

Hade inte matchriggning (jmf. match rigging) varit ett mindre dåligt alternativ? Rigga betyder ju åtminstone "manipulerad, uppgjord" på svenska.

Uppgjorda matcher är väl det begrepp som tidigare använts för sådant som haft att göra med ekonomiska oegentligheter och fusk. Läggmatch har väl oftast handlat om att ge sig ur ett sportsligt perspektiv för att få fördelar senare vid finalspel.

När det gäller sportens värld [och i synnerhet ishockey] så är ju anglicismerna snart oräkneliga. Tidigare talades det exempelvis om "målgivande passning", vilket numera heter assist. Spel i numerärt över-/underläge har blivit power-/boxplay. För att inte tala om att höger- respektive vänsterskyttar blivit rightare respektive leftare.

*Ryser* Tittar inte på hockey, men vad jag förstår har målvakt/målis i princip ersatts av keeper, plural keeprar.

När myndighetspersoner talar om »quick fix« – ofta i frasen »det finns ingen quick fix« – då faller vederbörandes aktier härstädes. Nu räknar jag in ledarskribenter i kategorin myndighetspersoner, men vi har hört en och annan minister tala om att det inte finns någon quick fix. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska lämna sitt betänkande våren 2015. Så fungerar en »slow fix« – skjuta till efter valet hösten 2014.

Konktreta exempel, först Göteborgs-Posten på ledarplats (2008):

För detta utanförskap, som tenderar att gå i arv, finns ingen quick fix.

DN (Peter Wolodarski, 2013):

Någon enkel förklaring till varför vi halkar efter finns naturligtvis inte, och på motsvarande sätt existerar ingen quick fix som kan åtgärda problemen över en natt.

Jaha, eliten hånar gärna med anglicismer. Varför heter inte utanförskapet »outsidership«?

Ytterligare förvånad (läs förbannad) blev jag när Aftonbladet skriver "quick fix" som neutrum. Dét är för lågt att citera.

Vart försvann "snabb lösning"? Jag förlorar också förtroendet för den som talar om »quick fix« om annat än bilskador.