Bostadsbubbla i Sverige?

Visst, man kan få mer för sin bostad när man skall sälja den. Problemet är, så vidare man inte ska flytta till någon by i norrland eller mindre/sämre boende, så har även de bostäder man kan tänkas köpa också gått upp!

.

Det finns ingen bostadsbubbla, och debatten är väldigt onyanserad!!

De svenska bostadsprisernas utveckling sedan mitten av 1990-talet kan i hög grad förklaras av befolkningsutvecklingen i storstadsregionerna, hushållens stigande disponibla inkomster och den fallande räntenivån. Kan man förklara förändringar i prisnivån med sådana fundamentala faktorer föreligger ingen bubbla enligt vedertagna definitioner av bubbelbegreppet.
Boendeutgiften för boende i bostadsrätt är ungefär lika stor som boendeutgiften i hyresrätt om man analyserar lokala bostadsmarknader med balans mellan efterfrågan och utbud, dvs. marknader som har korta kötider på hyresrättsmarknaden. Förhållandet mellan boendeutgifter i ägda och hyrda bostäder är därför inget tecken på en svensk bostadsbubbla.
Sverige har haft särskilt gynnsamma tillväxtvillkor de senaste femton åren samtidigt som bostadspolitiken och byggandets förutsättningar har ändrats. Detta har påverkat bostadsmarknaden påtagligt. Det är förklaringen till att bostadspriserna vuxit betydligt snabbare än långsiktig trend och väsentligt snabbare än under perioden 1970-1995.
Prognoser för de närmaste åren visar stabila till svagt stigande priser. Eftersom prisutvecklingen kan förklaras av fundamentala faktorer kan man göra prognoser för de närmaste åren baserade på antaganden om hur dessa faktorer utvecklas. Resultatet visar att priserna knappast kommer att falla eftersom hushållens inkomster stiger och räntorna förblir låga.
En viktig förändring av tillväxtvillkoren rör utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi. Allt fler hushåll söker sig till storstadsregionerna. Även med en svag prisutveckling på bostadsmarknaden betyder storstädernas snabba tillväxt att både genomsnittspriset på bostäder i Sverige och hushållens skulder växer eftersom både bostadsbyggandet koncentreras dit och omsättningen bland befintliga bostäder växer där. Dessutom är det främst unga som flyttar från låg- till högprismarknader, vilket innebär högre belåningsgrader.
Förändrad bostadspolitik och den nya ekonomiska geografin påverkar hushållens skuldsättning. Det är inte bara pris.

Gott Nytt År alla som håller med mej,

.

Och inflationen i bostadspriser har också ställt till med att den förlorade köpkraften särskilt tydligt drabbat ungdomarna. Deras sparande har inte räckt långt. Kraften i sparandet har gröpts ur. Har återstått att göra sig kraftigt belånad och även ute på landsorten tynger det.

Det kan vända i händelse av en krasch, som vore välkommen, men samtidigt drabba många naiva stackare som till slut drivits av spekulativ desperation att göra en affär oavsett hur dålig den var, som det visade sig i efterhand.

Höjda tillgångspriser är feber och tecken på sjukdom. Sänkta tillgångspriser är den hårda och nödvändiga vägen till återhämtning.

När räntorna sänks så stiger priserna på borätter i samma takt, folks ser på totala månadskostnaden och drar sin smärtgräns därefter. Sänkning av räntor gynnar bara de som redan köpt sin villa/borätt och de som ska in på marknaden tar en vansinnigt stor risk.

Vad ska vi med låga räntor till egentligen?

Hur påverkas städer som Örebro, Västerås och Helsingborg av att bubblan spricker om man jämför med Stockholm där jag tror priserna kommer svaja en aning men inte mycket?

WOW, Gromph!

Första gången jag ser dig skriva nå't så'nt. Saker som man behöver i vardagslivet, så som mat, energi och boende bör ____ gå upp i pris. Om de får monetära egenskaper så får vi _______.

Ska jag plocka fram ett par citat ur evangelist boken? Eller är du fortfarande inne på frimärken?

Hur som helst, GOTT NYTT ÅR!

PS Ja, just det, inte och problem.

Procentuellt tror jag de största nedgångarna kommer på den typ av orter du räknar upp. Det är orter där det både finns en hyresmarknad och där det finns gott om plats att bygga på till skillnad mot Stockholms stad.
På flera mellanstora orter har det procentuella lyftet varit större än i Stockholm och priserna har gått från "100k till 700k" för en tvåa där avgiften ändå är uppemot 3000/mån.

Det är på dessa orter folk _väljer_ bostadsrätt framför hyresrätt för att de tror sig veta att de kan sälja bostadsrätten dyrare om några år och därmed göra ett klipp.

När man läser kommentarerna här så är det viktigt att komma ihåg att den s k Bostadsbubblan är något av en religion. Bubblan är den frälsare som skall lösa allt, som skall ge rättvis och lösa alla problem.

Alla sakliga argument som tydligt visar att vi ej har någon bubbla i dagsläget bemöts med skrik om att de otrogna skall brinna i helvetet och att domedagen är nära.

Ja ja ja.....

Retorisk fråga eftersom vi alla vet varför. Eliten som först sitter på information kan med dopade räntor köpa sig tid att lämna en sjuk marknad. Folket vinner ingenting. Som liten tröst finns att delar av eliten istället blir än mer girig. Det öppnar sig mer tid att tjäna lätta pengar på. Den stannar kvar och åker dit den också.


Nej, inte bubblan men bubblan som brister.

När bubblor brister tillkommer en väldig massa nya problem. Därför gör makten först vad den kan för att bubblor inte ska brista.

Men när bubblor har brustit och tillgångspriser har dalat och kanske räntor även har fått sina marknadsmässiga värden, då ges nya affärsmöjligheter. Då sker en verklig återhämtning. Så ja, bubblor som brister löser, till slut, problem.

Jag tittade på mitt gamla studentrum. Det ser ut att ha öka i hyra med ca 5,3% per år sedan jag flyttade in där, vilket är ett tag sedan. Det var allmännytta då och det är allmännytta nu. Så där går inte att tala om någon hyresökning pga spekulation eller så. Det ska motsvara fastighetsbolagets kostnader.

Så kostnaderna för allmännyttan att förvalta/renovera mm dessa studentrum har då ökat med i snitt 5,3% per år sedan dess.
Tittar jag sedan på hur mycket prisökning det varit under min bostadskarriär så är det också ca 5.3% per år i snitt.
Tittar jag sedan på hur mycket ingångslönerna har ändras sedan jag gick ut så verkar de ha stigit med ca 5,3% per år också.

Men kilopriset på malet kaffe (typ Gevalia) har stigit något i stil med endast 2,3% per år. (Vilket har sin orsak i ökad internationell konkurrens bland producenterna. T ex har Vietnam kommit in där sedan USA slutade bomba ihjäl dom).

Mycket elektronik har istället fallit i pris sedan dess. Det pga mycket stora investering i innovationer och processutveckling. Inte så mycket pga flytt till låglöneländer då många delar inte är arbetsintensiva.
Men många andra produkter har fallit i pris pga internationell konkurrens (och i det ingår flytt till låglöneländer). En elhyvel som idag kostar 350:- kostade förr kanske 1350:-. Låt vara att det kan vara smärre skillnader i kvalitet. Men det är inte precis några prisökningar.

Summa summarum verkar boende exklusive spekulation och bubbla stigit i paritet med löner. Medan många varor inte har stigit lika mycket eller snarare fallit i pris. På så vis kostar boendet lika mycket som tidigare medan vi fått en standardökning pga globalisering.

(OBS att det jag skriver ovan inte på något sätt exkluderar en "bubbla" i priser för borätter/villor i vissa områden. Jag bara gör vissa konstateranden och tar stöd i uppmätt fakta. Men visst kan man fråga sig varför hyran för studentrum i allmännyttans regi stiger lika mycket som villor i bubbelområden).

Nu vet jag inte vad du talar om för år men sett på 15-20 års sikt har inte lönerna ökat med några 5,3% per år.

Du kan inte jämföra med vad du tjänade när du var 20 och sommarjobbade jämfört med vad du och dina f.d. kursare tjänar idag. Då kanske det stämmer med 5,3% årligen eftersom ni skaffat er utbildining och erfarenehet.
Du måste jämföra med vad en sommarjobbare tjänade för 20 år sedan mot vad en sommarjobbare tjänar idag, eller vad en erfaren lärare, läkare, civ. ingenjör tjänade för 20 år sedan jämfört med idag.

20 000kr som ökats med 5,3% per år blir 56 182.03kr idag. Tjänar sommarjobbarna 56 000 idag? Svar nej.
En lön på 40 000 SEK som ökat med 5,3% per år i 20 år blir 112 364.06 SEK.

Din iakttagelse bygger på fel föresatser, det finns statistik på hur mycket lönerna stigit och hur mycket bostadspriserna stigit. Bostadspriserna har stigit mycket kraftigare än lönerna sett över den 15-20 senaste åren.
Se t.ex:
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/bostad/gapet-som-visar-risken-for-en-svensk-bostadsbubbla_8645528.svd

Var det det jag skrev då. Om du går tillbaka och läser igen. Vad står det?
Din läsförståelse är katastrofal. Det är bara några rader ovanför och du lyckas få 100% fel.

Det är ett påstående som du inte ens kan ge ett stöd för. Det är lite svårt inkompetent att inte inse det.

Vad du kan göra är att leverera kompletterande statistik. Den kommer då troligen att basera sig på en annan tidsperiod och avse något annat. Men kan balansera det jag skriver.

Jag kommer ihåg vad både jag fick i lön och vad de andra fick. Det var ett irrationellt fokus på det.
Nu får jag gå efter vad facket rekommenderar för ingångslön. Och skulle det skilja med en tusenlapp från vad folk får idag så har det iaf ingen större påverkan. Vi kan pruta ned det till 5% ifall någon blir lyckligare av det. Du har vi kompenserat för att jag trots allt skulle kunna komma ihåg lönen någon hundring fel.