Citat:
Ursprungligen postat av
FimpeDimpen
Ps. Man kan ju verkligen fråga sig hur mycket verklig makt Kim har.
Han är ju SJÄLVKLART en symbol med begränsat reell makt. Precis som Obama, tex, som har mer erfarenhet av ledarskap, och lag/statvetenskap. Kim har en examen från universitetet i Pyongyang, erfarenhet av militären och av att leda några kommitteer, från vad jag har läst. Inget som i sig gör att han är kvalificerad som ledare. Men de som har den verkliga makten vet att det behövs ett ansikte utåt, som kan gå hem i stugorna - och där fungerar Kim Jong Un utmärkt, tack vare hans familjebakgrund.
Folk där betraktar fortfarande Kim Il Sung (farfar till Kim Jong Un) som en frälsare, frihetshjälte och supersnäll farbror, allt-i-ett. Och man tror på makt som ärvs, och nästan gudomliga ledare (genom kejsartraditionen i den delen av världen). Så Kim Jong Un funkar som maktens ansikte mot folket då han faktiskt ser ut lite grann som Kim Il Sung (plus några extra kilon) i hans ungdom.
Han är 30 år för bövelen och hans enda relevanta kvalifikation är att han är Kim Il Sungs barnbarn. Det finns inget som tyder på att har några vassa talanger eller Machiavelli - metoder. Utan han är en person som passade rollen och var beredd att spela med när man började planera maktöverföringen. Varken mer eller mindre.
Det finns säkert mycket underordnade policies som han kan influera, men det är uppenbart att den verkliga makten finns i en topp av ett mindre antal äldre/erfarna gubbar i kommunistpartiets och militärens topp.
Tror det är lite av ett maktbyte där i att det äldre gardet, de som kämpade i befrielsekampen med Kim Il Sung nu helt enkelt börjar bli för gamla och byts ut. Det kommer ju leda till modernisering, som redan pågått i Nordkorea i över ett decennium - men kommer de gå längre än så, och vilka ideologiska principer är de beredda att kompromissa med?