Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Tror du att det finns en ändliga kedja eller en oändlig? Givetvis VET vi inte detta, men om vi ska förlita oss på logiken, så säger denna att den är ändlig.

Som sagt, om vi accepterar premissen att någonting kan inte uppstå av sig själv, så leder detta till en första orsak som själv inte blivit orsakad. Denna orsak kallar jag för skaparen.

Om vi har en regression som aldrig slutar, så kan någonting aldrig uppstå. Om vi tex har ett oändligt antal farföräldrar så kan vi aldrig uppstå. Vi uppstår endast om vi har ett ändligt antal sådana.

Precis, bevisbördan för Gud är teismen. Men det betyder inte att en ateist får påstå att det inte existerar en Gud.

Varför ska jag "jonglera" med bevisbördan, när bevisen finns?

Nej, det sägar logiken inte alls. Logiken sägar att kausalitet endast tryggt kan användas i kausala situationer och logiken sägar om sig själv att den inte gissar om icke-logiska situationer.



Nej, det ledar detta inte till.


Vilket är din godtyckliga definition byggd på din logik/kausalitets-förvrängning.


Nej, naturligvis inte i din semantiska akrobatik som sökar smussla in absoluter. Vi andra som relaterar till kända initial-villkor har inte dina spekulativa krumbukterier som ett problem.

Var är bevisen?

Det finns en gräns vi inte kan se längre än och det är Big Bang.

Vi vet inte ens om något KAN uppstå. Resten följer på en premiss som är ett antagande utan fysiska belägg. Dessutom, varför måste denna första orsak vara en skapare och kan det inte vara Big Bang självt? Occams razor förnekar någon omnipotent gudom.

Vad säger att vi inte kan vara mitt i en evig tidslinje? Hur skulle vi veta? Men ja, jag påstår inget om några evigheter. Däremot kanske regressionen ligger utanför den kausalitet vi känner till och därför inte kan vara bestämd på något vis.

Nej vi bör inte förlita oss på logiken när vi inte har några ingångsvärden som tillåter den typen av slutledningar. Det är nämligen en stor risk att du har fel i dina antaganden och då blir även slutsatsen felaktig och alla beslut som fattas på denna.

Eller så kan du ha evighet eller slutna loopar.
Om du själv accepterar premisserna för en "evig" skapare så förstår jag faktiskt inte ens hur du kan anse att eviga universum skulle vara något märkligt.

Det beror på vad du avser. Att en händelsekedja har oändligt många parametrar (som tex oändligt många föregångare) gör i sig inte att någonting är omöjligt eller ens osannolikt så länge som du tex har ett universum där rumtiden är relativ och kausaliteten behålls.

Läs min text igen och notera vänligen vilka parametrer jag framförde.


Vilka bevis .... om vad?

Definiera vad det är du anser dig ha bevis för då, och presentera sedan beviset.

Ateister får, liksom alla andra, påstå vad de vill. Om du menar att det vilar en bevisbörda på någon som påstår att det inte existerar någon gud, så har du helt rätt. De flesta ateister jag känner till är dock sådana som helt enkelt låter bli att tro på de specifika påståenden om gudar som kastas fram av troende. Dessa ateisters bevisbörda är obefintlig, då de bara förkastat ett påstående.

OM vi nu har en första orsak bakom vårt universum....EXAKT varför skulle det vara en skapare? Vad har du tillgång till för information som är förnekad mig?


FULLSTÄNDIGT JÄVLA NONSENS. Du vet helt enkelt inte vad du pratar om.

Men det är ju inte helt enkelt detta med bevisbörda. Det är ett uttjatat argument som droppas i tid och otid. Självklart ska den som påstår något också vara den som ska bevisa det. Det är ju bara Skatteverket som kan hålla sig med omvänd bevisbörda.

Men det innebär inte att samma saker ska bevisas om och om igen. Dvs om det finns en allmänt vedertagen- eller vetenskapligt fastslagen grundläggande princip för något, så är det inte helt enkelt att skrika om "bevis". I det här fallet handlar det om orsak och verkan. Den generella principen är att att allt föregås av en orsak. Dvs överallt i naturen så är detta mest vanligt. Sen finns det situationer där vi inte har lyckats kartlägga orsaken. Frågan är då om vi ska utgå från att den generella principen ska förkastas, eller om det kan vara så att vi helt enkelt inte förstår orsaken.

Här finns det en okonsekvens. I vissa fall skulle man aldrig komma med en sån lösning, men i vissa fall har det uppstått en slags inbillad koncensus. När det gäller allt som kan tolkas vara "pro-andlighet" så är de kvicka på att hitta på ad-hocs och rent av upplösa fundamentala principer i naturen för att det gagnar deras syfte. Det jag pratar om är BBT, kvantfluktuationer och multiversum, med flera. Vips så är man helt beredd att bara förkasta allt med så lös grund att det inte ens platsar i sciensfiction böcker.

Alltså, jag vet inte hur jag ska förklara min hållning tydligare.
Visst är det ett påstående att "det existerar inte någon gud". Men det påståendet kommer ju bara för att någon påstår att det finns en.

Det leder ju ingenstans att försöka finta bort det med någon omvänd bevisbörda, då skulle man ju kunna påstå precis vad som helst. Och om det inte kan motbevisas, så är det sant. Skulle det vara vettigt?

Troende säger "det finns en gud". Ok, det är då jag ifrågasätter det, och vill ha något slags bevis. Jag skulle knappast komma och säga "det finns ingen gud" om det inte påståtts att det finns en först.

"It is difficult to get a man to understand something when his salary depends upon his not understanding it."
- Upton Sinclair

Byt ut lön mot världsbild och jag tror att vi är något på spåren...