Bostadsbubbla i Sverige?

Ja, i snitt. Men om du tittar på vilka grupper som har dyrast bostäder och miljonlån i Stockholm innerstad, så är det mest höginkomsttagare och inte "överbelånade småbarnsfamiljer med vanliga knegarjobb" som vissa här försöker göra gällande. Det släpptes ju nyligen en rapport som visade hur lånen är fördelade över landet.

Det gör dom men lönerna går upp i takt med räntekostnaden på just lånen.

Så en person som tjänar 18,000 kr i månaden efter skatt kan lätt ha ett bostadslån på 1 miljon (cirka 2500 kr i månaden, varav 825 kr kommer tillbaka på skatten, så 1675 kr i utgift i praktiken med mycket plats för ränteskillnader och stigningar.

Går denna persons lön sedan upp 3% per år i fem år så tjänar han helt plötsligt 21,000 i månaden. Då kan han lätt låna 2 miljoner för ett husköp.

Hans låneutrymme reflekterar hans köpkraft och det påverkar efterfrågan på bostäder.

Att någon bubbla sedan skulle explodera och bostadspriserna sedan krascha är helt ologiskt då han fortfarande står där med samma lön och det helt enkelt är hans vilja att köpa som reglerar vad han vill betala för huset.

Och det med en ränta på 3% som är ganska "medel" Priserna kan sedan gå upp och ned när räntan rör sig men någon bubbla ser jag inga tecken på.


Situationen är annorlunda i USA för där kan banka inte göra mer än att ta huset oavsett skuldens storlek. Om du har 1 miljon i lån på ett hus värt 1 miljon så är allt bra. Börjar hus priserna sjunka så kan det sluta med att bankerna lånat ut 1 miljon till dig och sedan bara kan ta ett hus värt 750,000. Detta får bankerna att ta hus från människor fast dom sköter sina betalningar.


Om du i Sverige har ett hus värt 750,000 med ett lån på 1 miljon och banken tar huset för att du inte sköter betalningarna så står du fortfarande där med resten av skulden till banken. Det betyder att så länge du betalar dina räkningar till banken så tar dom ingenting. En bank vill inte stå med fastigheter eller kontanter. Dom vill ha pengar utlånade så dom kan ta in ränta.

Problemet ligger egentligen inte hos de som har bosradsrätt. Speciellt om de haft en ett par år så borde deras ekonomi vara stabil och ordnad. Det går bra för Sverige och få med jobb hamnar i kris.

Dagens problem handlar mer om att den yngre generationen får ett taskigt utgångsläge där man förväntas ta stora lån redan innan man är etablerad på arbetsmarknaden och hunnit spara ihop ett kapital. Man har även de tunga småbarnsåren framför sig.

Risken är helt enkelt stor att den äldre generationen fått så mycket i värdeökningar att den yngre generationen inte klarar bördan.

Ditt resonemang förutsätter dagens dopade räntor. Historiskt är 10 % en ganska normal ränta. Vad händer med dina hypoteser då? Dessutom är avdragsrätten inte huggen i sten.

Värdeökningen beror ju på att det finns fler köpare med tillräckliga möjligheter att betala/låna än det finns tillgängliga bostäder. Därför är det ett logiskt falsarium att säga att unga inte har råd då gamlas bostäder ökat för mycket i värde.

Ja, det finns folk som är fullbelånade och täckt topplånet med ett blancolån. Men det finns ännu fler som fått råd till topplånet med föräldrarnas hjälp, eller som själva helt enkelt har tillräckligt med pengar. Siffrorna som släpptes för några veckor sedan (Ted Lindqvists rapport) visar ju att den stora gruppen med stora lån i Stockholm innerstad också är de som tjänar absolut mest pengar i landet.

Jag säger inte att det inte finns "bolånetorskar" som knappt kan sova och noga följer riksbankens beslut i hopp om att räntan inte ska höjas, för då har de inte råd att bo kvar. Men i den här tråden tycks dessa vara en jättegrupp, vilket jag motsägenr. Jag vet inte hur många av de bubbeltroende här faktiskt bor inne i stan och har vänner och grannar som bor i bostadsrätt, men utifrån en egen anekdotisk undersökning så är det ytterst få som är belånade upp över öronen och/eller inte skulle klara av en avsevärt räntehöjning.

Snitträntan de senast 10 åren har varit 3,8%, inte 10%. Men du kanske vill välja ut en speciell period som passar dina teorier? Du menar kanske att den svenska styrräntan under de extraordinära katastrofåren i mitten på åttiotalet fram till mitten på nittiotalet var "normala"?

De senaste 10 åren varav 8 med panikdopning ja. Bara vänta o se, när riksbanken kört möjligheterna att dopa ekonomin med konstlade räntor i botten så kommer baksmällan. Vem ställer sina pengar till förfogande med hög risk och ingen avkastning? Ingen med förnuftet i behåll.

Så de senaste 10 åren har varit extraordinärt paniklåga räntor, anser du, men 1985-1994 var det inte extraordinärt panikhöga räntor, eller? Vill du utveckla resonemanget?

Visst var det väldigt höga räntor men det var ett uppbyggnadsskede för paradigmskifte då.

Man ska dock betänka att perioden före 1985 var ett villaköp utan 1/3 kontant och då menar jag verkligen kontant, inget trixande med lån bredvid, otänkbart.

Jag kan absolut inte tänka mig att låna ut mina pengar i princip utan ränta för att andra ska vinna värdestegringar på boendet. Knappast några av mina sansade bekanta heller.

Lycka till i era bostadsspekulationer.

Ja det är många som uttrycker oro för detta men ingen har kunnat argumentera mot amorteringsfrihet annat än med moraliska argument som att det "känns" fel att inte amortera.

Du får gärna försöka om du vill men förbereda dig på att du endast kommer kunna luta dig mot din personliga moral och inte mot ekonomiska argument.

.

Det var mycket som var annorlunda före 1985. Bland annat var växling av kronor till andra valutor begränsat för att förhindra vad som kallades "valutaspekulation". Vidare hade vi handelstullar och arbetsmarknadsbegränsningar av diverse slag. För att inte tala om långtgående planer på löntagarfonder.

När det gäller dina pengar, så tror jag du missuppfattat något. Det är inte dina insatta pengar som andra primärt lånar till att köpa bostad. Det är bostadslåneobligationer som institutioner (och i viss mån privatpersoner) frivilligt investerar i. Om du inte vill riskera dina pengar på andras bostadsköp, så ser du helt enkelt till att varken direkt eller indirekt investera i bostadslåneobligationer.

Så dom miljoner jag skulle placerat i t ex Nordea för ½ % skulle inte lånas ut till bostadsspekulation för 2,86%? Vad är det jag har missuppfattat?