OBS- Följande är en dramatiserad fiction
Detta är alltså en blandning av fiction, teorier och fakta. Troligen stämmer endast delar av det. Men det är ändå en inte helt otänkbar variant av kopplingen mellan 5 olösta mord. Hoppas någon blir road av texten.
I början av 70 talet Invandrade Juan (fingerat namn) från Sydamerika som politisk flykting. Juan var då i 30-årsåldern. Han träffade en finsk kvinna som han fick ett barn med. Juan hade nära kontakter med en av drogkartellerna i Sydamerika, och avsåg sätta upp en verksamhet föra att föra in och sälja vidare droger (kokain) i Sverige. Han bosatte sig på Roslagsgatan och initierade därifrån sin verksamhet. Juan insåg dock snabbt att just livsmedel var den bästa metoden att smuggla droger eftersom kontrollen inom detta område tidigare inte var lika omfattande. Framför allt beroende på tullens back-log som innebar att försändelser som skulle kontrolleras fick stå och vänta hos tullen på sin tur att genomsökas. Livsmedel som hade behov av en kontrollerad miljö, samt hade en begränsad hållbarhetstid fick helt enkelt gå förbi kontrollerna under 80-talet och tidigt 90-tal.
1981 hittade Juan en lämplig samarbetspartner i form av D*n B*rak. Dan upprättade en firma som skulle ha livsmedelsimport som verksamhet. Juan ansåg att Dan skulle ha sin verksamhet nära Juans bostad för att underlätta kontakt (och kontroll) och ett nära samarbete dem emellan samtidigt som frekvent kontakt grannar emellan inte är speciellt misstänksamt.
Dan startade därför även en antikhandel på Frejgatan (ett kvarter från Juans bostad) som front för sin verksamhet där han kunde träffa sina langare. När Brevia, 1984, startade sin verksamhet med anonyma postboxar på Frejgatan började de sköta transaktionen genom postboxar för att på det sättet minska risken för att åka fast med bevisning på sin kropp vid ett tillslag.
Verksamheten gick bra och efterfrågan på kokain ökade under 80-talet. I mitten av 90-talet uppstod dock en spricka i det långvariga samarbetet mellan Juan och Dan. Samarbetet slutade blodigt då Dan blev brutalt ihjälslagen av Juan och Marco med ett strykjärn i början av juli 1995.
Juan hade dock dessförinnan hittat en ny potentiell samarbetspartner: Spir* Zet*n som bodde i Hökarängen. Spir* hade även han en verksamhet som sysslade med import av livsmedel som front för drogsmugglingen. För att kunna upprätthålla en naturlig kontakt med (samt för att hålla koll på) sin nya partner bad Juan sin son (som han initierat i sin verksamhet) Marco (fingerat namn) flytta in i porten bredvid Spir*. Sagt och gjort, Marco flyttade in i Hökarängen i juli 1995.
Dock var tiderna svårare. Konkurrensen hårdare på droghandeln och tullen gjorde allt oftare tillslag som skulle bli dyrbara för Juans verksamhet. Den ansträngande situationen satte spår även på samarbetet mellan Juan och Spir*. Även denna spricka slutade blodigt. Vintern 1995 slogs Spir* brutalt ihjäl med en domkraft av Juan och Marco medan Spir*s 8-årige son gömde sig under täcket.
Drogkartellen i Sydamerika skulle ha sina pengar oavsett vad som hände och i brist på samarbetspartners och i ren desperation började Marco själv sälja kokain när och där han kunde. Marco hittade kursaren på KTH - PH som var nyfiken och ville testa kokain för att orka plugga dygnet runt inför tentaperioderna. Vid ett par tillfällen lät han PH köpa på kredit då denne lovade att han skulle få pengar från sin familj.
Desperationen och pressen från kartellen gjorde att Marco hade litet tålamod för köpare som låg efter med skulder. PH hade samlat upp till en del skulder och han och Marco kom överens om att träffas vid Swartlings Ridskola (på den plats där de vanligen sågs för att genomföra drogtransaktionen) för att reglera skulden. Väl på plats hade dock PH inte med sig hela skulden, utan endast 2000 kr. Detta fick Marco att tappa fattningen och det hela slutade med ett knivmord. Efter mordet sprang Marco bort och genomförde det beryktade SOS-samtalet för att leda bort misstankarna från någon som PH kände personligen.
Kort därefter ryckte Marco in på LV2 på Visby. Behovet av pengar var fortfarande desperat. Av en lumparkompis som var bofast på Gotland fick han ett intressant insidertips. På Hotell Wisby hade tydligen en båtköpare deponerat 200.000 kr. Lumparkompisen, som tidigare jobbat på hotellet, kunde hotellet utan och innan och jobbat var enligt honom riskfritt. Till och med verktygen för att bryta sig in i kassaskåpet fanns på plats på hotellet. Inbrottet slutade tragiskt då nattportieren Christina Olo*sson av en slump (datafel som behövde åtgärdas) lämnade receptionen för att gå ner till den plats där kassaskåpet fanns. Marco och hans lumparkompis blev tagna på bar gärning av Christina. Marco tog då bultsaxen och slog ihjäl Christina med kraftigt övervåld. Bytet blev endast 7000 kr då ryktet om båtdepositionen var något felaktigt. Pengarna hade deponerats på ett annat hotell.
Efter genomförd värnplikt fortsatte de dåliga nyheterna. Modern till hans första barn vägrade låta honom träffa deras gemensamma barn. Efter ett besök hos henne i Husby kände han vanmakten och frustrationen koka över fullständigt. Utanför moderns bostad stötte han av en slump på *nna N*ssisri. Marco behövde få utlopp för sin ilska och vanmakt och upprätta en känsla av kontroll. Därför lät han alla sina känslor gå ut över den 23-årige tvåbarnsmamman som hade oturen att korsa hans väg.
Åren gick och det verkade som att Marco skulle undslippa ansvar för morden han begått. Dock kände han att det bara var en tidsfråga innan Polisen skulle inse hans medverkan. Han bestämde sig därför att agera proaktivt och ta kontakt med polisen själv och peka ut en annan gärningsman. Han kände RO sedan tidigare och visste att denna bodde på Valhallavägen samt att RO varit på festen kvällen då PH blev mördad. Han gjorde efterforskningar och fick ihop en trovärdig historia som Polisen kunde tänkas köpa.
När RO blev häktad trodde Marco att han lyckats med sin plan och ägnade viss tid att sprida villospår på Flashback.
Hans oro ökade när han märkte att en användare hade knutit ihop punkterna, och han började fundera på om han skulle fly landet eller ge upp till Polisen. Mitt under hans funderingar ringde det på dörren. Polisen var där för att hämta in honom.