Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Ok, nu kommer en ytterligare variant av ateism, någon som kan tro på en gud, bara den är rolig. "så enkelt är det", nja det verkar inte vara så enkelt.
Rolig var bara ett exempel. Gud kan definieras på många olika sätt och så länge ateisten inte är stark ateist, så kan hen komma att tro på en gud, om hen stöter på en mer trovärdig gud än bibelns gud. Ateisten slutar då naturligtvis att vara ateist.
Citat:
Det finns dom som kallar sig för ateister som är irriterade på hur teister använder ordet "ateist", enligt dom så föds människor till ateister, alltså att spädbarn är ateister i grunden, det är orsaken till att denna tråd skapades överhuvudtaget, du kan läsa om det här:
Ja, men det är ju bara en poäng TS gör, att vi inte föds troende. Vad som händer senare i livet är det ingen som vet. Vi kan komma att tro på en gud, men så länge vi inte tror på någon gud så tror vi inte på någon gud.
Man kan säga att det finns tre olika slags ateister. Den första är någon som aldrig har träffat på något slags gudsbegrepp och den individen tror ju då självklart inte på gud. Sen finns det den grupp som träffar på ett gudsbegrepp men som inte tycker att det är värt att tro på just det gudsbegreppet, av olika anledningar. Sen finns det de som påstår att det absolut inte finns någon gud överhuvudtaget och de tror ju då naturligtvis inte heller på någon gud.
Det som skiljer grupp ett och två, från grupp tre, är att 1 och 2 inte påstår att det inte finns någon gud. De har endast inte funnit någon anledning till att tro på någon gud, än så länge. Grupp 3 däremot påstår att de inte tror på någon gud oavsett gudsbegrepp, eller att de vet att det inte existerar någon gud. Kanske kan man göra den som tror sig veta till en 4:e grupp.
De grupper du skulle kunna applicera begreppet tro på, är grupp 3 och 4, då du kan säga att de tror/vet att det inte finns någon gud överhuvudtaget. Men det är ändå en extrem användning av ordet tro, eftersom ordet tro används till att beteckna den som går omkring och tror på något. Ateisten är tom på gudstro medan teisten är full av gudstro. Är det inte den som är full av tro som tror? Ateisten går inte omkring och icketror. Ateisten glömmer bort gud så fort han inte konverserar med teisten.
Är det inte bara semantiskt trams, att påstå att den som inte tror på det du tror på, är troende endast av den anledningen att den inte tro på det du tror på.