Citat:
Ursprungligen postat av
Quarrel
Jag sitter med en annan FUP uppe, den som handlar om Marina i Spekeröd. Där hålls 23:6-förhör med en häktad man. Besynnerligt.
Tillägg: Han greps och första förhöret, där han anhölls, kallas typ RB 23:6.
Jag tror vi har rätt och fel bägge på.
Första förhöret med Kristoffer (vid anhållandet) hålls enligt RB 24:8
De därefter följande hålls enligt RB 23:6
När jag läser paragraftexten igen inser jag att den inte säger något specifikt om i vilken egenskap personen ska förhöras. Det står bara
Citat:
...envar, som antages kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen...
Vilket ju kan vara såväl en misstänkt som en medåtalad, ett vittne eller någon form av expert. Så alla förhör är då RB23:6 om det inte finns någon specialregel som tar över (exvis RB24:8 vid anhållande. Syftet med specialregleringen här är att man efter avslutat förhör ska fatta beslut om anhållandet ska bestå eller inte)
Begreppet "upplysningsvis(a) förhör" förekommer inte i RB, det är nog snarare än populärterm som syftar på ovan formulering. Det som avgör "frihetsgraden" för den förhörde är om personen är delgiven misstanke eller ej.
Är man inte delgiven misstanke framgår av RB 23:9 att man ändå kan vara tvungen att kvarstanna i 6 eller (i särskilda fall) upp till 12 timmar. Denna regel gäller oberoende av om syftet med förhöret är att utröna om man kan få upp misstankegraden på personen eller om personen är expert på något udda område som förundersökningen behöver hämta in detaljerade information om.
I vart fall var det inte något "anhållandeförhör" den 23/5 - om den saken kan vi kanske vara överens åtminstone?
Kursivering: Mittåt - fel igen. Så här står det:
Citat:
Den som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar
Så det är anhållandebeslutet och ev senare häktning - inte det faktum att man delgivits skälig misstanke eller misstanke på sannolika skäl som styr hur länge man kan hållas kvar - inget annat.