Hur definierar ni vetenskaplig metod?

Jag skulle vilja påstå att det inte är helt säkert. Alltså inte att det kanske finns en korrelation mellan stjärntecken och tex personlighet, utan istället när på året man är född och personlighet. Tex har man lyckats visa att det finns en statistisk skillnad mellan hur bra elever presterar i skolan beroende på när de är födda (minns dock inte om detta gäller genom hela utbildningen, eller om det bara är under de tidigaste åren), som helt enkelt beror på att vissa barn nästan är ett år yngre än andra, trots att de går i samma årskurs. Jag är inte kognitionsvetare eller psykolog, så jag kan inte spekulera i hur sådana saker eventuellt kan påverka en persons personlighet, men jag tycker inte att man bara kan avfärda det heller utan att faktiskt göra en ordentlig analys.

Då tar vi ett grundläggande exempel för att påvisa grunderna. Vi vet att atomer till mestadel består utav tomrum, för att vi kan skicka en känd mängd partiklar emot t.ex. bladguld, och mäta hur många som tar sig igenom.

Vi kan inte bevisa att det är så, eftersom vi i framtiden kanske kommer fram till andra svar. Men vi kan bevisa att vi i dag har utfört experimentet på det mest lämpliga sättet, för att få reda på just det vi vill få reda på.
Med logik så vet man att det inte är rimligt att dra in olämpliga faktorer i ett experiment, och vi vet även med logik att vi bara ska mäta de som är relevanta för resultatet.

Vilka faktorer som sedan är relevanta, eller inte, beror på vad resultatet beror på. Vet man inte det så får man desta alla faktorer och sedan "destillera" ner problemet till endast det mest grundläggande.

Och på så vis kan vi bevisa vilka metoder som är mest lämpliga för att med givna premisser få reda på det vi vill få reda på.

-Det är ju inte så svårt, men jag tror du misstolkar mig utifrån att jag använder mig utav ordet "bevisa", då det i sig självt är ett väldigt ovetenskapligt uttryck, då ingenting går att bevisa utan någon felmarginal.
Men jag använder inte ordet bevisa på resultaten, utan på processutförandet, utifrån de givna premisserna med hänsyn till den teknik och vetenskap man vid utförandet har tillgång till.

Det är således ingen som för stunden ska kunna ifrågasätta hur man har kommit fram till sina resultat.

Nästa fråga blir ju såklart det stora problemet, som jag egentligen inte vill kalla för problem. Men det är ju att inom vetenskap så håller inte alla med om allt, och det är ju så klart jättebra, för annars skulle inte lika mycket utveckling göras. Men sålänge en majoritet håller med om ovanstående, så blir det konsensus.

Astrologi definieras väl som att händelser har en relation till något kosmiskt fenomen. Det skäl du ger (skillnader i ålder) tycker jag inte är ett speciellt kosmiskt fenomen.

Hur ser ett sånt bevis ut? Jag förstår att vi kan skilja på vilken metod av X och Y som är bättre (oftast), men hur ska man veta att man funnit metod M som är bättre än godtycklig metod Z≠M?

"In the scientific method, Occam's razor is not considered an irrefutable principle of logic or a scientific result."

Logik är en snäv gren. Vad vi ska mäta och varför är förhoppningsvis rationellt men sällan logiskt.

Stephen Hawking skrev om det i av sina böcker, på ett sätt som jag tyckte lät väldigt övertygande.

1. Låt säga att vi ska ta reda på tempraturen i ett rum. Vi vet att metaller utvidgar sig utav värme och att kvicksilver visar detta på ett tydligt sätt.
Det får vara metod X, att då tolka metallens utvidgning eftersom den påverkas utav tempraturen i rummet.
Metod Y får vara att använda en gräsand.
Det går säkert att tyda något på gräsanden, men det blir för mycket data att tolka. Det blir för många faktorer att ta hänsyn till, och vi har inte all data som krävs. Om kvicksilver har vi däremot data, då vi kan jämföra tempraturer, sätta ut ett bestämt värde någonstans, och sedan jämföra ifrån den punkten. Att mäta av hur gräsanden betér sig är inte lika bra sätt att mäta tempratur på, som att studera utvidgningen av kvicksilver.

2. Jag vet inte hur det talar emot det jag säger, så jag kan tyvärr inte svara på det där.

3. Nja, anledningar är ju förhållanden, och förhållanden är ju alltid logiska till varandra. Eller nåja, nästan alltid logiska. Men nu diskuterar vi inte kvantfysik!

Vill du utveckla?

Som sagt, jag förstår att man kan jämföra två metoder och nästan alltid avgöra vilken som är bättre. Du kanske inte tagit till dig av vad jag menade med det senare. Hur vet du att X är en bättre metod än någon annan? Att visa en dålig metod är ju inget som stödjer att den andra metoden är optimal.

Jag antog att det var occams rakblad du menade när du sa att man inte tar in onödiga saker. Principen brukar kallas så och den är alltså inte logisk eller ens vetenskaplig.

Du menar kausalt sett? Det har vi ingen aning om; kausalitet är axiomatiskt idag. Däremot kan jag gå med på att köpa det eftersom man gör det i vetenskapen redan.

Hur som helst är det inte kausalitet som bestämmer vad vi ska mäta och hur vi ska mäta det för att undersöka fenomen X.

Nej självklart inte, men vi kan ju jämföra fler metoder med varandra. Det säger ingenting om vilket metod som är optimal efter att vi jämfört två metoder, men om vi jämför alla vi känner till så får vi svaret.

Jag läste förut någonstans att vetenskap är vägen till kunskap genom en stringent väg från en ursprungspunkt. Och den stringenta metoden är då den som bäst mäter det vi vill mäta. I mitt exempel, kvicksilvret.

Ja nej, inte riktigt... Jag menade att man ska sålla bort de metoder som är mindre lämpliga, beroende på vad det är man vill mäta.

Angående det där sista så var det tänkt som ett skämt, men det var nog inte roligt, så glöm det!

Hrm fast du talar om optimal/bäst. Hittills bästa upptäckta metoden menar du med andra ord? Man kan ju inte utgå från att vi upptäckt alla metoder; lite det som är grejen.

Då är jag med.

Aha, svårt att utläsa ibland. Förutom kvant-biten då. ^^

Dock, i dagsläget, så krävs ju en ofantlig mängd med "felplacerade" fossil för att falsifiera evolutionsteorin. Det räcker ju knappast med några tusen, då den redan befintliga mängden fossil skulle göra att dessa nya fynd betraktas som oförklarliga eller mest troligt att man höftar lite med andra förklaringar. Så jag tycker det exemplet på falsifiering är lite skevt. Fast så blir det ju med en teori som är väl grundad med fakta/observation. Det blir allt svårare att falsifiera dem.

Varje sådant fossil kräver en bra förklaring till varför det är "felplacerat". Annars är det en motsägelse som omkullkastar teorin. Tar man inte sådana motsägelser på allvar håller man inte på med vetenskap utan snarare tro.