Snooker.

Tittar på Ronnie vs Duffy. Får en känsla av att Ronnie inte är så brutalt sugen . Eller så försöker han bara komma så långt som möjligt utan att antränga sig.

Även kommentatorn kim hartman sa samma sak, alltså att det inte känns som att Ronnie är speciellt intresserad eller sugen på att spela.

Duffy har självklart gjort sina poäng. Men Ronnie har gjort en del missar som man inte ska få se på den här nivån.
Kan vara så att borden inte helt ger den respons som förväntas. Såg att Ding var förvånad och klart irriterad ut.

Ja Ding var lite förbannad tidvis och bankade i bordet av missnöje, det är sällan man har sett han visa temperament vad jag kan minnas.

Kan inte minnas att han gjort det innan. Men det är kul att se

Blir nästan mörkrädd när han försöker valla brun på det sättet.
Men han har tur att Duffy pelar bort sig helt.

Ronnie vidare efter 6-3 mot Duffy.

Har inte blivit mycket tid över för snooker, hoppas det det blir mer tid längre fram.

Vid 22:45 var jag helt medvetslös att det inte var idé att se mer. Då var jag inte övertygad om att Ronnie skulle vinna. Han kändes så störd som han kunde vara för något år sen även om han utåt sett visade mindre av frustrationen.

Duffy tog oftast sina matcher men inte alla. Därför kunde Ronnie krångla sig ur det här med nöd och näppe. Kim sa efter tre frames ner Duffy ledde 2-1 att Ronnie äter upp honom till slut. Jag var inte alls övertygad. Speciellt inte vid 3-3.

Kändes slumpartad. Hoppas på mer harmonisk Ronnie i nästa match.

Det märks tydligt på O´Sullivan när han inte riktigt är på banan. Då uppför han sig lite irrationellt, tittar ut över publiken precis som om han letar efter någon, sitter och skruvar på korken på vattenflaskan. Verkar lite irriterad och ofokuserad och förefaller mest av allt vilja lämna bygget.

När han däremot är väl till mods så har han en stenhård attityd, är hårt fokuserad och spelar dessutom som den snookergud han är.

Ronnie har alltid varit en "knepig person" och ingen av oss vet vilka demoner som hemsöker honom emellanåt.

Kim och Ronnie har en sak gemensamt...när dom lägger av så uppstår ett vakuum. När Ronnie lägger kön på hyllan tappar snookern mycket spetskompetens och det tar några år innan kompetensbristen har ersatts.

Samma sak med Kim...när Kim slutat som kommentator så uppstår en kompetensbrist när det gäller kommenterandet på Eurosport, en brist som det tar en tid för att ersätta.

Personligen tror jag att ingen av dagens etablerade spelare kan ersätta O´Sullivan. Däremot tror jag att vi snart får stifta bekantskap med någon osnuten grabb med en enorm talang, en talang som kommer att tas om hand och förädlas...och som kommer att bli bättre än Ronnie.

Normalt skulle man ju säga att Judd Trump är Ronnies arvtagare, men då måste han ju börja vinna lite mer. Ronnie i sin tur var väl Jimmy Whites arvtagare vad gäller karisma och spelsinne. Det kommer en drös med brittiska spelare också, som exempelvis Michael White, men han är lite valpig fortfarande. Ingen av de asiatiska spelarna har väl direkt charm, möjligen att Ding Junhui har blivit lite mer öppen. Han har faktiskt skämtat vid bordet och även visat irritation, som bekant.

Befinner mig i Ipswich, England några dagar och det är en fröjd att se UK Championship på BBC. Inte minst så får man se massor av spelarintervjuer.
Noterar att Dings engelska har förbättrats nåt oerhört och det är nog en av orsakerna till att han är mer öppen.

Jag tror inte Trump kommer bli den dominant som ersätter Ronnie. Därtill är han alltför ojämn.

Om Trumps attackspel inte fungerar har han en plan b och en plan c. Plan b är att fortsätta attackera. Plan c är att fortsätta attackera... Och då går det åt helsike om det inte stämmer. Han kommer aldrig bli så bra som vi alla hoppas om han inte mognar lite i sitt spel.

Murphy vann på attackspel. Det grämer mig än idag att Stevens förlorade den VM-finalen mot honom.

Nu spelar Murphy bitvis rätt tråkigt. Trump måste få in mer defensivt spel när det inte stämmer. Samma sak med Wenbo.

Ronnie har vänt underläge 1-2 till ledning 4-2 mot Campbell.

Spontant borde Judd Trump vara Ronnies arvtagare men jag är inte helt säker på det. Han är fortfarande lite vacklande både som person och som spelare. Han saknar lite av Ronnies totala hårdhet när han är som bäst.

Brittiska öriket är självfallet en enorm plantskola för unga snookergrabbar. Tradition föder ny tradition. Vad säger ni om någon 13-åring från Indien som än så länge spelar i mindre turneringar samtidigt som man försöker hitta sponsorer som kan ge honom en ekonomisk plattform för att satsa helt på snooker?

Indien har en enorm potential bara man löser alla logistiska problem när det gäller att odla fram rätt spelartyper.