Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Jag har inte påstått att GL inte ägnar sig år juridiskt finlir, eller hårklyverier snarare. Men det är å andra sidan inte särskilt förvånande då det är en del av hans arbetsmetod rent generellt. Och du har både rätt och fel i det du säger. Om GL åtalades för förtal för att han säger att SB alltjämt med 90 procents sannolikhet kan betraktas som skyldig skulle han kanske fällas. Men det finns ingen möjlighet att få honom fälld för att han säger att de ursprungliga domarna var korrekta. Skillnaden kan tyckas liten men det är den inte. Och juridik måste få handla om fint lir och spetsfundigheter, det är en rättssäkerhetsfråga. Annars lämnar man för mycket åt skönsmässiga bedömningar.

Det skulle vara ganska optimalt i underhållningshänseende om SB anmäler GL för förtal. Dels skulle GL en gång för alla bli tvungen att lägga fram den bevisning som han menar alltjämt utpekar SB som med 90 procent sannolikhet skyldig. Det kan bli väldigt pinsamt för honom. Dels skulle en tingsrätt ställas inför den grannlaga uppgiften att överpröva ett justitieråds uppfattning i en juridisk fråga. Tanken svindlar.

Bra sammanfattning av de tio punkterna. Men jag vänder mig litet mot just den ovan. Vänd på det. Tänk att en person som allt pekar mot, av tingsrätten inte bedöms i stånd att ha begått gärningarna. Då kommer han att frias. Bedömer tr tvärtom att den misstänkte är kapabel kommer han att fällas.

Lambertz ljuger. Det framgår av ett inlägg med ett SVT-klipp strax ovan att den första domen tydligt nämner SÅCs vittnesmål som betydande för utgången.

http://www.svtplay.se/video/1628788/...m-thomas-quick

Efter 45:16 visas ett utdrag ur den första domen där SÅC var expert.

Det (av mig) fetade: Jag tror faktiskt att det är Bergwalls utmärkta förmåga att känna skuld som var upprinnelsen till den här soppan. Sedan hamnade han i "terapi"-härvan och resten är uppenbart historia. Jag utvecklar inte den här åsikten här men om man funderar litet på vad som framkommit om de allra första "bortträngda minnena" så är min (iofs löst hållna och ännu ej verifierade) tes inte helt osannolik.

Fast de brott han faktiskt begått har väl inte präglats av någon förmåga att känna skuld. Snarare tvärtom skulle jag säga. Han har inte visat någon särskild ånger och skyller på t.ex. vad han intagit vid tillfället. Avsaknad av skuldkänsla är mer korrekt i dessa fall och det är kanske de som bör tillmätas betydelse. Resten är ju skådespel.

Yrsa Stenius och Etienne Glaser skriver kloka artiklar i DN idag för dem som inte bara vill sluka bilden som prånglas ut nu. Kanske särskilt den med den manipulativa dominanta gamla damen ur överklassen och den stackars oskyldiga arbetargrabben. För det är ju den bilden som blir hos DJ, och det är skunkigt tycker jag. Dessutom, DJ lastar ju hela psykodynamiska rörelsen. Läst honom skriva att alla som håller på med psykodynamisk terapi är ansvariga för haveriet med Quick. Guilt by association och häxjakt, om ni frågar mig.

Det är möjligt att det var så. Men hur mottaglig för terapi är en person som SB?


Förklarade inte SB själv att hans märkliga uppträdande under vallningarna berodde på att han gick in i sitt alter ego: Den vansinniga mördaren Ellington?

GW verkar tro väldigt många saker i det här fallet.

Poängen är att det inte finns något som bevisar att ett brott överhuvudtaget har begåtts. Det finns inget som visar att CZ skulle ha dött nåt annat än en naturlig död. Det finns överhuvudtaget ingenting som binder SB till "brottet" eller ens till brottsplatsen. Det finns ingenting.

Ja bra artiklar båda två. Nu har jag fortfarande inte läst Josefssons bok, men jag såg dokumentären och slås av att den är mycket skickligt gjord men att det antagligen har klippts och klistrats ganska mycket för att de intervjuade ska säga just det DJ vill att de ska säga. "Kvinnan som skapade Thomas Quick" är en säljande titel, men jag kan inte gå på det. Jag tror att det var mer TQ själv, plus drogerna plus påläsning i medierna - och att psykologen borde ha sagt stopp. Men den uppmuntran terapeuten gav honom, som han själv beskriver det var det snarast att han tyckte att hon såg mer intresserad ut när han berättade om bestialiteter. Jag tycker att det verkar vara han själv som var i allra högsta grad drivande, och en skicklig skådespelare, så alldeles konstigt att många gick på det är det inte. Måste man verkligen ropa skandal! skandal! avgå! går det inte att diskutera det här på ett annat sätt? Försöka förstå vad som hände i stället för att förenkla och kräva att huvuden rullar?

Det är väl självklart att psykiatrin har haft en viktig roll, han har haft slutenvård på Säter i stort sett hela sitt liv.

I resningsbeslutet för Appojauremorden, som jag också tidigare postat i tråden framgår det att han fick iden till den bekännelsen från en journalist:

"Det framgår att Bergwall fått tankar om att han skulle kunna ha något med morden att göra efter ett tidigare möte med journalisten Lennart Hård."
http://www.aklagare.se/PageFiles/7178/Quick_resning_18jun.pdf

Jo, stämmer detta:

"Quick själv blev arg när han ifrågasattes och tillkännagav i en debattartikel i Dagens Nyheter 2001 att han inte längre tänkte samarbeta i mordutredningarna till följd av anklagelserna om att han skulle vara mytoman. Åklagaren Christer van der Kwast beslöt då att lägga ner samtliga pågående utredningar."

Helt sjukt.

Jo precis och nu sitter han och GW och är bästisar i TV-soffor. För alla har kommit överens om att det var en gammal dam som använde Quick som försökskanin och i princip sa åt honom vad han skulle minnas. Men det där msåte vara en konstruerad och förenklad bild, som jag tjatat om länge här.
Sen att DJ påstås vara manipulativ och dominant själv: projektioner är en av dem teorier man använder i psykoanalysen och den gode DJ projicerar en hel del, verkar det som