2013-11-28, 17:17
  #9037
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LogiskTanke
När använder man ordet "intet"? Aldrig riktigt förstått mig på innebörden. Förutom när det används i följande mening: Det försvinner ut i tomma intet.


Ett ålderdomligt "inget" som används i vissa fasta uttryck.
Citera
2013-11-28, 18:06
  #9038
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Ett ålderdomligt "inget" som används i vissa fasta uttryck.
Ja, särskilt där rollen är substantiv (nomen) snarare än pronomen (ställföreträdande nomen). Fritt efter NE.se:
ett vertikalt stup som försvann i intet
projektet gick om intet
Tack för serven med exempel på hur illa feltänkt termen »substantiv« är för entiteter. Nomen »intet« är själva icke-substansen manifesterad men inte substansierad.
Citera
2013-11-29, 00:00
  #9039
Medlem
"Det var inte för intet som han ..."
är en ganska vanligt fast uttryck som bör nämnas
Citera
2013-11-29, 00:15
  #9040
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av scheutz
"Det var inte för intet som han ..."
är en ganska vanligt fast uttryck som bör nämnas
Där är avslutande -t i »intet« inte så fast som en grammatikvän kunde önska. Efter preposition väntar man sig substantiv (pronomen) snarare än adverb.

I verklighetens stora konkordans är »inte för inte« (utan -t) vanligare med en förödande faktor. Självaste Korp har en övervikt på ca 4:1 för -t-lösa varianten. Finlandssvenska texter är nere på ca 5:2.
Citera
2013-11-29, 13:55
  #9041
Medlem
Lost-Highways avatar
Är svenska mer påverkad av tyskan än vad danska och norska är?

Då tänker jag både på skriven och talad svenska.
Citera
2013-11-29, 14:12
  #9042
Medlem
Vad är det för skillnad på: ropa efter och ropa på någon?
Citera
2013-11-29, 15:15
  #9043
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av flashfever
Vad är det för skillnad på: ropa efter och ropa på någon?
Som vanligt betyder sammanhanget en hel del, alltså i vilka positioner den ropande respektive den tillropade(!) befinner sig.

Ett barn som ropar efter pappa (PK!) ropar samtidigt pappa: Jag är törstig!

När ett barn i skolåldern just lämnat ytterdörren så kan pappa ropa efter barnet:
Behåll mössan på!
Om mamma är på taket och skottar snö (PK!) så kan pappa ropa till henne och fråga var hon förvarar kryssmejseln.
Citera
2013-11-29, 15:29
  #9044
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lost-Highway
Är svenska mer påverkad av tyskan än vad danska och norska är?

Då tänker jag både på skriven och talad svenska.
Svenskan fick en saftig injektion av tyska termer när Gustav Vasa på 1500-talet importerade tyska administratörer. De ränderna går aldrig ur. Samtidigt sipprade språkliga vanor och folkliga fonem in till svenska syd- och västkusten via Danmark fram till 1645.

Alla tre länderna var viktiga aktörer under Hansa-tiden. Speciellt var Bergen exporthamn för fisk till fastande centraleuropéer. Hantverkargesäller har praktiserat i Tyskland och fört med sig en del termer inom just hantverk.

Danmarks läge har ju inneburit närmast kontinuitet på södra Jylland. Skriven norska har fått tyska termer via danskan.

En ödets ironi är att tysk datumnotation ännu grasserar i Norge. Danmark gjorde sig av med versal på substantiv direkt efter WWII.

Kort sagt: Det är nog svårt att sätta mått på inflytandet. Bland annat är det domänberoende. Jamtskan är kanske mindre påverkad av tyska än vad exempelvis Bergen-dialekt är. (?)
__________________
Senast redigerad av egon2b 2013-11-29 kl. 15:35.
Citera
2013-11-29, 17:13
  #9045
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Där är avslutande -t i »intet« inte så fast som en grammatikvän kunde önska. Efter preposition väntar man sig substantiv (pronomen) snarare än adverb.
Det är bland annat belagt i SAOB.
Citera
2013-11-29, 18:11
  #9046
Medlem
ninjutsus avatar
Säger/skriver man dugit eller dugt? Jag tänker alltså på duga, något som duger eller dög.
Citera
2013-11-29, 20:41
  #9047
Medlem
Moridin2002s avatar
Håller på med min C-uppsats och jag sliter mitt hår snart. Vad gäller när man blandar utländska ord/namn med svenska ord? Min uppsats handlar om drogturism i Sydamerika så en del ord ser ut såhär:
Ayahuasca-turism, ayahuasca-ceremonier, Quechua-indianer, etc. Är detta rätt? Ska det vara helt ihopskrivet istället? Finns det någon generell regel kring detta?
Citera
2013-11-29, 21:49
  #9048
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ninjutsu
Säger/skriver man dugit eller dugt? Jag tänker alltså på duga, något som duger eller dög.


Båda är accepterade böjningsformer.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in