Citat:
En lite smartare väg är att inse att gamla volvoväxellådor inte tål så mycket. Bättre att utgå från en äldre bmw av lite sportigare modell. M52 t.ex. De sportigare modellerna har en växellåda från Zahnrad Fabrik monterad i original och tål ledigt tre ggr så mycket effekt som de 200-300 originalkusarna piskar ut över en standardkoppling. Bara att byta koppling och slänga på turbo så tål hela systemet ungefär 400 hästkrafter på bakdäcken utan att börja kröka vevstakar eller förvandla växellådan till svarvspån. Går man högre än så så blir det väldigt dyrt eftersom man måste bygga om motorn från grunden med smidda kolvar och ordentliga vevstakar etc och gör man det så är det liksom ingen ide att spara på krutet. I slutändan har man då en bil som lätt klarar 700hp stabilt på bakhjulen. Den börjar då bli okörbar för vanliga dödliga även om den har antispinn etc. 

Även om jag helt och fullt håller med dej så är det ju inte någon lag att exakt alla ZF lådor skulle palla nära obegränsat med stryk. Det finns framförallt en av dem som är bra,och den sitter i E36 328an och M3 3.0 - ZF S5D. Sen finns det en hel del gamla välkända Getrag lådor som tål mycket stryk, bla Getrag 226, Getrag 420G, Getrag 262, Getrag 262CR och Getrag 265. Sen så har du ju Getrag 260 och 280/5, som i stort sett är samma låda och klarar 400 hk om man inte slår in växlarna. De kan jämföras med volvos M90 låda om man svetsar synken i M90n.
Ska man ha mer än 7-800 hk i en bil som väger 1.5 ton så bör man nog se sej efter något lite stöddigare; typ en Tremec TKO600 eller T56. Man kan ju också kolla efter renodlade racelådor som Jericho eller Sellholm. Liberty är ju också ett märke som man kan leta om man ska ha något som håller men då börjar det dra iväg (mer än Sellholm skulle jag tro utan att veta).
Sen är ju bland de svagaste i drivlinan på en BMW drivaxlarna. De går av för "ingenting" och man gör rätt i att byta till sviktstål när de går av första gången om man vill att det ska hålla. Vissa kardanaxlar har en tendens att snörpa ihop sej också, så det gäller ju att ta något som tål vridmomentet.
I motorväg är ju en M50 bland de billigare man kan turbokonvertera idag. Börjar bli ganska vanligt vilket ökar utbudet och sänker kostnaderna, men sedan så står de ju pall för ganska mycket också. Med en coopering packning mellan block och topplock samt ett bra styrsystem med en fin mapp, vettig intercooler och ett bra grenrör så kan du plocka stabila 400 hk ur en M50B25.
(Hade aldrig rört vid en M52a utom möjligen för att plocka en 2.8l vev, då de europiska versionerna har block i aluminium).
Citat:
En jag känner har jagat upp en B230 2.3L till 1170 HK och 1064 HK på bakhjulen.
Dock har han mirafräs m.m själv då men databoxar, kamaxlar, kamhjul, kolvar, stakar, kopplingar, slangar, oljegrejer osv osv får han ju köpa och det drar iväg rätt bra i pengar när allt ska lira ihop och riva loss
Dock har han mirafräs m.m själv då men databoxar, kamaxlar, kamhjul, kolvar, stakar, kopplingar, slangar, oljegrejer osv osv får han ju köpa och det drar iväg rätt bra i pengar när allt ska lira ihop och riva loss

Jo, min uppskattade siffra tog jag ifrån att få en E34 M5a med överladdad S38a att fungera någorlunda driftsäkert på över 750hk. Kan man inte göra något av det du nämner själv så får man vara beredd på att hosta upp åtminstone 200 tkr om man vill att det ska hålla någorlunda. Har personligen aldrig förstått mej på de som kör 1000 hk i gatbilar då registret i det närmsta är oanvändbart.