Citat:
Det är inte alls vad den påstår, det är ganska uppenbart att du inte förstår Köpenhamnstolkningen. Det den faktiskt säger är inte så mycket mer än att att innan vi mäter, vet vi inte om katten är levande eller död, punkt slut. Kattens vågfunktion beskriver vår kunskap om katten, ingenting annat, och innan vi mäter så berättar vågfunktionen enbart vad sannolikheten är att vi (utifrån vår kunskap om katten) kommer hitta antingen katten levande eller död. Den säger inte alls att katten är både levande och död. Så när vi sen mäter hittar vi sen antingen en död eller en levande katt, aldrig båda två samtidigt, och att vågfunktionen "kollapsar" är bara att vår kunskap om katten ökar, ingenting fysiskt händer. Upprepar vi experimentet många gånger, kommer vi se att sannolikheten för levande/död korrekt förutspåddes av vågfunktionen. Jag förstår dock din förvirring: populärvetenskapliga beskrivningar av köpenhamnstolkningen brukar vara väldigt dåliga och få den att låta ologisk och flummig, när den i själva verket är enkel och logisk. Att den påstår att A och icke-A kan ske samtidigt.
Se exemplet med Schrödingers katt.
http://en.wikipedia.org/wiki/Schr%C3%B6dinger%27s_cat
Se exemplet med Schrödingers katt.
http://en.wikipedia.org/wiki/Schr%C3%B6dinger%27s_cat
Så vad var katten "egentligen" innan vi mätte, levande eller död? Enligt Köpenhamnstolkningen är det inte ens en vettig, tillåten fråga: vi vet det vi vet, vill vi veta mer får vi göra en mätning. Att fråga efter saker som ingen har mätt är att prata nonsens. Detta är nog det mest "konstiga" i Köpenhamnstolkningen: den påstår att frågor om saker som ingen har mätt inte är vettiga, meningsfulla frågor. Detta kallas att man inte har "counterfactual definiteness", och tänker man efter lite så tycker inte jag detta är så hemskt konstigt.
... och balanssinnet i vårt inneröra, nära tinningloberna, det är ju sedan länge välkänt att människan orienterar sig just utefter hjärnkontoret, fast i komplexitet med utifrån kommande signaler så klart. Det är väl där de gudstroende lägger sin tillit.. att vad som kommer utirån bibel/koran/veda och kosmos, skulle vara vad som "styr oss" : men att vara i samklang/harmoni med yttre flöden att behöva synka med vår tolkningsförmåga, är inget som bestridits ovavsett....
