Faderskapsbedrägerier - ett stort dolt samhällsproblem - obligatoriska DNA test?

"En man som är presumerad fader till ett barn kan själv väcka talan om att han inte är fader till barnet enligt 3 kap 1 §. Däremot kan inte en biologisk fader vars faderskap inte fastställts själv väcka talan om att han är fader till barnet. Det är endast barnet, modern (om hon har vårdnaden om barnet) och i vissa fall socialnämnden som kan väcka sådan talan enligt 3 kap. 5 §. Socialnämnden är dock skyldig att utreda om någon annan kan vara far till barnet om en vårdnadshavare eller den presumerade fadern begär det, 2 kap. 9 §. Det borde även ligga i socialnämndens intresse att utreda faderskapet redan då misstanke väcks om att den presumerade fadern inte är biologisk sådan. Den biologiske fadern bör således ta kontakt med socialnämnden och förklara situationen."

Det sist fetade menas att om barnet har en far och soc misstänker att faderskapet är felaktigt så kanske soc möjligen förmodligen borde göra en utredning, men även det hjälper inte ogifta män som hävdar sig vara fäder.

http://lawline.se/answers/4239

I den skrift som jag lämnat länk till så finns Socialnämndens egna riktlinjer som de måste jobba efter och där står det klart och tydligt att faderskapspresumptionen kan ifrågasätta och de ska då utreda vem som då kan vara fader. Det är bara du läser länkarna. Det är det röda häftet för din upplysning.

Vet du vad faderskapspresumption är?

Det är den som kan ifrågasättas om omständigheter kommer fram att den faktiskt ifrågasätts.

Du vet alltså inte.

Som jag tidigare har sagt jag tycker absolut att faderskapstester ska vara obligatoriskt, det här en viktig fråga ur jämställdhetsperspektiv fullt i klass med vad p-piller var för kvinnor när de kom.

Tekniken har kommit så långt att det inte är en kostnadsfråga och man kan med 100% säkerhet säga om man är pappa till barnet eller inte

Inte helt dumt, då slipper det blir jobbiga diskussioner och tveksamheter som kanske visar sig helt onödiga. Svart på vitt, man är pappan eller inte. Utöver det bedrägliga är det viktigt gällande ärftliga sjukdomar att fastställa faderskapet.

Förutom kostnaden ser jag ingen som helst nackdel med detta.

På vilket sätt är detta bra för barnet?

Det kan vara dåligt för barnet, den riktiga pappan kanske är kriminell och sitter i fängelse, men bättre få veta det på en gång istället för att leva hela livet med en lögn tycker jag

Man kan ta reda på vem som är den biologiska fader och om denne har ärftliga sjukdomar som man bör vara medveten om. Känns som jag skrev det precis.

Dessutom är det bra för barnet får reda på vem som är sin biologiska pappa och ha möjlighet att få anknyta till denne.

När ska barnet meddelas och vid vilken ålder, i vilket sammanhang och av vem?

Der beror väl på när det är lämpligt, pappan kanske vill vara delaktik från början då det är hans barn, i andra fall inte. Gällande ärftliga sjukdomar är det bra om barnläkaren får reda på det så tidigt som möjligt.