Jag tror att vi alla (oavsett politisk ideologi) kan vara överens om att integrationen av utomeuropeiska invandrare i Sverige är problematisk.
Här på flashback och ute i hemmen är man oftast snabb att skylla alla svårigheter på invandrarna själva, utan att kunna granska sig själv och sina grannar. Man skyller på kultur, religion och hudfärg, men hur lätt tror ni det är att integreras i ett helt nytt samhälle om man från de flesta håll inte bara möts av smygrasism, utan öppet hat? Hur motiverad tror ni att man blir om man inser att oavsett hur många jobb man söker, och hur mycket man än utbildar sig så kan man inte få ett kvalificerat jobb pga sitt ursprung? Undersökningar visar att det är betydligt svårare att få köpa en hyresrätt eller t.om. bra grundskoleutbildning om man heter Muhammed än Andersson.
Inser ni inte att den frustration och ilska som man så ofta skådar i Rosengård, Rinkeby och liknande svenska stadsdelar är en direkt konsekvens av detta? Konsekvensen av att staten och dess ursprungsbefolkning egentligen skiter totalt i en så fort man faktiskt fått uppehållstillstånd.
Självklart är vissa individer svårare att integrera än andra (läs extremt religiösa fanatiker, oavsett religion etc.), men segregationen beror enigt mig till allra största del på ursprungsbefolkningens ignorans. Och kom inte och säg att ni från början stod där med armarna öppna, men ert hopp sedan krossades när ni blev gruppvåldtagna av somalier. Det blir en ond cirkel, där ni genom ert agerande gör fördomarna sanna, eftersom ni inte ger invandrarna en chans.
Jag kommer från Norrköping (invandrartätt) och i min gymnasieskola/klass hade ungefär hälften av eleverna utomeuropeiskt ursprung. Jag har aldrig under min tid i staden haft några dåliga möten med invandrare och känner inte alls igen mig i det som sägs här på forumet. Jag tror att det beror på att man blir bemött så som man bemöter, och man ser saker som man förväntar sig se dem. Givetvis har man träffat på irriterande människor, men det fenomenet är ju vanligt inom alla folkgrupper.
Så, avsäger ni er fortfarande allt ansvar för den misslyckande integrationen, eller har jag måhända en liten poäng? (Jag är fortfarande skeptisk till en så hög invandring som vi har idag, just på grund av att integreringen av dom som redan är här måste fungera innan vi tar in nya. Vi hjälper ingen om de asylsökande ändå tillslut hamnar arbetslösa i nåt ghetto i förorten)
Här på flashback och ute i hemmen är man oftast snabb att skylla alla svårigheter på invandrarna själva, utan att kunna granska sig själv och sina grannar. Man skyller på kultur, religion och hudfärg, men hur lätt tror ni det är att integreras i ett helt nytt samhälle om man från de flesta håll inte bara möts av smygrasism, utan öppet hat? Hur motiverad tror ni att man blir om man inser att oavsett hur många jobb man söker, och hur mycket man än utbildar sig så kan man inte få ett kvalificerat jobb pga sitt ursprung? Undersökningar visar att det är betydligt svårare att få köpa en hyresrätt eller t.om. bra grundskoleutbildning om man heter Muhammed än Andersson.
Inser ni inte att den frustration och ilska som man så ofta skådar i Rosengård, Rinkeby och liknande svenska stadsdelar är en direkt konsekvens av detta? Konsekvensen av att staten och dess ursprungsbefolkning egentligen skiter totalt i en så fort man faktiskt fått uppehållstillstånd.
Självklart är vissa individer svårare att integrera än andra (läs extremt religiösa fanatiker, oavsett religion etc.), men segregationen beror enigt mig till allra största del på ursprungsbefolkningens ignorans. Och kom inte och säg att ni från början stod där med armarna öppna, men ert hopp sedan krossades när ni blev gruppvåldtagna av somalier. Det blir en ond cirkel, där ni genom ert agerande gör fördomarna sanna, eftersom ni inte ger invandrarna en chans.
Jag kommer från Norrköping (invandrartätt) och i min gymnasieskola/klass hade ungefär hälften av eleverna utomeuropeiskt ursprung. Jag har aldrig under min tid i staden haft några dåliga möten med invandrare och känner inte alls igen mig i det som sägs här på forumet. Jag tror att det beror på att man blir bemött så som man bemöter, och man ser saker som man förväntar sig se dem. Givetvis har man träffat på irriterande människor, men det fenomenet är ju vanligt inom alla folkgrupper.
Så, avsäger ni er fortfarande allt ansvar för den misslyckande integrationen, eller har jag måhända en liten poäng? (Jag är fortfarande skeptisk till en så hög invandring som vi har idag, just på grund av att integreringen av dom som redan är här måste fungera innan vi tar in nya. Vi hjälper ingen om de asylsökande ändå tillslut hamnar arbetslösa i nåt ghetto i förorten)
