Citat:
Ursprungligen postat av
Kimbo7
Jag har inte heller läst mer än något utdrag av boken men bland recensionerna dyker det upp märkligheter:
"Man kan säga att Quick-gruppens skogspromenader var uppdaterade häxprov. De var också utryck för ett slutet och självbekräftande trossystem. Det brukar kallas psykoanalys" skriver t.ex Per Svensson i Aftonbladet.
Det där är inte alls psykoanalys. I diskussionen kring den här boken har det dykt upp en massa antihumanism och grova förenklingar. Det är bra att man granskar de teorier som fanns med i både Quickfallet och Da Costafallet, absolut. Men inte på bekostnad av nyanser.
Frågan är väl dock om det är Josefsson eller Svensson som drar den slutsatsen om psykoanalysen i dess helhet, här och i din sista kritiska punkt nedan. Och även om det skulle vara Josefsson, är det inte en ganska vanlig kritik av psykoanalysen att den är mer inlevelse än bevisbar vetenskap?
Citat:
Svensson skriver:
"Thomas Quick var hennes stora projekt, eller som Josefsson formulerar det i titeln på sin bok, hennes stora skapelse, hennes motsvarighet till Freuds stjärnpatient Vargmannen.
Människor som lider av psykiska störningar har som barn utsatts för övergrepp som de sedan förträngt. Dessa försvunna minnen kan dock rekonstrueras i ett terapeutiskt befrielsearbete.
Det var Margit Norells fasta tro. Dan Josefsson påpekar att hon tidigt anammat samma motto för sitt psykoanalytiska arbete som Sigmund Freud använt, Johannesevangeliets löfte om att sanningen ska göra oss fria."
Här är det så mycket felaktigheter och förenklingar att man knappt tror sina ögon. För det första: Vargmannen var knappast Freuds stjärnpatient, det finns andra han lyckades bättre med.
Wikipedia beskriver Vargmannen som "en av Freuds mest omdiskuterade och betydelsefulla patienter". Engelska Wikipedia skriver bl.a. "Additionally, Pankejeff became the main case used by Freud to prove the validity of psychoanalysis". Norell tänkte väl vad jag förstått basera en hel bok på Quick för att bevisa sina teorier, i stil med vad Freud gjorde med Vargmannen. Det är antagligen det snarare än en bedömning av hur väl Freud lyckades med Vargmannen terapeutiskt som ligger bakom epitetet "stjärnpatient".
Citat:
För det andra: psykoanalys går inte ut på att människor med psykiska störningar har utsatts för övergrepp som barn. Vargmannen hade inte blivit utsatt för övergrepp, och Freud gjorde inga försök att få honom att minnas något sånt.
Det står det ju inte heller. Det står: "Människor som lider av psykiska störningar har som barn utsatts för övergrepp som de sedan förträngt. Dessa försvunna minnen kan dock rekonstrueras i ett terapeutiskt befrielsearbete.
Det var Margit Norells fasta tro." Ingenting om att Freuds psykoanalys eller all annan psykoanalys förutsätter att psykiska störningar ska förklaras på det viset.
Citat:
Slutligen gör Josefsson - enligt Svensson - en äreräddning av de förnuftiga män som råkat in i den manipulativa häxans garn:
"De är så man måste förstå att också företrädarna också för vanligtvis kritiskt tänkande professioner - polisen Seppo Penttinen, åklagaren Christer van der Kwast, advokaten Claes Borgström - såg till att Quick fälldes för mord efter mord. Har man väl gått in i en sekt så måste man antingen bita sig fast vid sin tro eller också erkänna för sig själv att man har haft fel i allt."
Underförstått att psykoanalytiker inte är en kritiskt tänkande profession? Men det är ju det den är.
Jag känner mig inte alls övertygad om att van der Kwast ingick i Norells sekt, och reaktionerna på den här boken får mig att tro att Butter har rätt.
Problemet är bara att om van der Kwast inte lät sig påverkas av psykiatrikerna kvarstår bara möjligheten att han antingen är komplett dum i huvudet och inte bara inkompetent eller att han med berått mod satte dit en oskyldig för att främja sin karriär. Jag tycker det verkar troligare att han åtminstone var under stark påverkan av teorierna, även om man inte kan utesluta att han delvis trodde på dem därför att han ville det. Men det baserar jag bara på egna spekulationer utifrån Råstams bok. Får förstås ta och läsa Josefsson.