Jehovas Vittnen, varför så impopulära?

Det är hur klart som helst.
Inte i något enda av de 5000 handskrifter som vår översättning av NT bygger på innehåller ett gudsnamn.
Att påstå att det kanske ändå har funnits är bara vilda spekulationer och önsketänkande utan grund.

Du vet väl att The Minor Prophet Scroll gäller endast GT?
Det säger alltså inget whatsoever om vad som fanns i NT.

Du glömmer tydligen att alla som har stor erfarenhet av JV kan alla de här små fulfinterna som andra kanske inte noterar och kan bli lurade av.

Då får jag nog hoppas att jag bedöms som ond eftersom jag är rätt säker på att jag skulle vara oändligt trött på allt efter några eoner.

Fast ni kände er tvungna att förfalska den lite så att den ska passa bättre in på era läror.




Hur är det uppenbart?
Att det var viktigt för judarna är det som är uppenbart.
Att det inte är lika viktigt för de kristna är lika uppenbart eftersom Jesus och apostlarna uppenbarligen aldrig använde det.
Skälet till det vet jag inte, jag får lita på att Jesus och apostlarna visste vad de gjorde.

Men om ni vill vara trovärdiga med era påståenden om att vara den enda rätta tron så lär ni vinna på att inte sjunka lika lågt som era syndiga motståndare. Två fel gör inte ett rätt liksom.

Det är solklart att varken du eller ledningen vill acceptera några historiska källor som motsäger era uppfattningar. Ni bara struntar i sådana källor - låtsas helt enkelt att de inte accepterar. Men alla historiska källor som ni tror stöder era uppfattningar kastar ni er glatt över och åberopar. Det är själva motsatsen till objektivitet.

Skillnaden mellan dig och mig är att jag satt mig ordentligt in i ämnet och har studerat alla betydande verk om ämnet på engelska och tyska förutom att jag är fullständigt bekant med Jvs publicerade uppfattningar. Jvs skribenter låtsas som om de har koll på den historiska frågan bara genom att försöka förringa uppgifterna i Mishna och hos Josephus. Jag vill gärna ta den barmhärtiga positionen att de är okunniga och extremt dåligt pålästa. Hade de varit seriösa skulle de ha tagit upp vad den lärde Filon verkligen skrev och hur Josephus kristallklart hanterar ämnet i hela sin stora produktion från det första århundradet, för att inte nämna det överväldigande förkristna materialet från Döda Havet. Men man har inget verkligt intresse att reda ut hur det förhåller sig. Man har sin vakttornsyxa att slipa och är både ovilliga och oförmögna att gå till den historiska botten i ämnet. Det är bara Jv som vägrar att tro på de historiska källor som är så solklara i detta ämne. Inga andra.

Och du och ledningen inte bara struntar i historiska uppgifter. Ni struntar också i vad NT säger, t ex att Stefanus konsekvent ersatte tetragrammet i sin rekapitulation av den heliga historien i Apg. 7 eller att aposteln Johannes överallt i sina tre brev - omkring 60 gånger - använde orden "Gud" och Fadern" i stället för Namnet. För att anknyta till vad du antytt tidigare så kanske du hellre tror att Stefanus och Johannes gick djävulens ärenden än att de gjorde rätt. Jag skulle inte bli förvånad om så var fallet.

Ja och om du har fel i det du säger så är det ju vad just du håller på med, att förfalska sanningen.
De 237 ställena är citat från GT därför är det av intresse vad vi hittar i avskrifter från GT som användes så nära den tid som NT skrevs.

Har ni strukit att Jahve förledde Abraham att offra sin förstfödda son till hen vilket Abraham också skulle genomfört om inte Jahve ingripit ur er bibel?

Vi behöver inte originalhandskrifterna, skrev Jvs ledning helt korrekt för något decennium sedan. Vi har ett helt autentiskt bevarat NT, säger man korrekt i Insikt.

Att tetragrammet används i profetrullen på grekiska visar att Namnet inte uttalades så att det fick skrivas ut på just grekiska. Att använda obegripliga hebreiska bokstäver i NT som också skulle läsas av icke-judar gick inte an. Inte ens Jv själva gör det i sin NV-översättning på grekiska.

Judarna har alltid varit mycket måna om att skriva ut det hebreiska tetragrammet, men har aldrig skrivit ut Namnet på några andra språk. Den dag i dag är skriver judar ut tetragrammet på hebreiska i alla heliga sammanhang. Det finns på framträdande platser t o m i nutida synagogor. I en sefardisk synagoga i Manchester finns ett klart lysande tetragram på den mest iögonfallande platsen, men det uttalas aldrig och skulle ännu mindre skrivas ut på andra språk så att det skulle kunna förleda till uttal.

Men tänk efter Ekasnah. Om vi flyttar över till ett annat ämne står det klart att Jv inte klarar sig "bra med bibeln" utan måste bygga också på andra urkunder.

Tydligast gäller det kanske kronologin. Bibeln innehåller inga uppgifter som visar var på tidens ström Jerusalem förstördes av Neukadnessar. Den innehåller inga uppgifter om när på tidens ström Babylon för för Cyrus. Tidpunkterna för dessa händelser skulle hänga helt i luften om man inte använde historiska "urkunder". Läs i Insikt under "kronologi" , Band 2, s. 117:

"Ett annat årtal som kan användas som utgångspunkt är 539 f.v.t., som ENLIGT FLERA HISTORISKA KÄLLOR var det år då Persern Cyrus intog Babylon. (Bland de profanhistoriska källor som berättar om Cyrus regering finns verk av Diodorus, Africanus, Eusebios och Ptolemaios samt de babyloniska kilskriftstavlorna.)" (Mina VERSALER)

Utan världsliga historiska urkunder har Jv helt enkelt ingen kronologi!

Du har upprepade gånger påstått att vi måste vara försiktiga med historiska källor. Du förkastar uppenbarligen allt historiskt material som visar att judarna inte längre uttalade Namnet på Jesu tid.

Vill du vara konsekvent och också förkasta de profanhistoriska uppgifter som anger år 537 f. kr. som årtalet för Babylons fall? Eller är det bara när Jv har nytta av historiska urkunder som dessa skall accepteras? Beror Jvs inställning inte i verkligheten på om de historiska källorna stöttar eller motsäger Jvs uppfattningar? Är det inte så att alla källor som motsäger Jvs uppfattningar per automatik förkastas medan sådana som stöttar dessa accepteras utan betänkande?

Jehovas namn finns för övrigt i andra översättningar av NT så det är inte bara i NT varför har dessa översättare valt att införa namnet?

Jag vill också ge dig ett erkännande: Du är vänligare och mer tolerant än ett par, tre andra Jv som jag tidigare stött på här. Och det tjänar du på.

Jag måste ändå fortsätta att framhålla: Det finns inte tillstymelse till belägg för att Namnet tagits bort i avskrivningen av NT. Det är bara en Jv-ploj som hittats på för att Jv sedan 1931 sitter i rävsaxen, dvs det är förödande för Jvs framtoning om Jesus och apostlarna sett saken helt annorlunda. Hellre än att ändra sig ger sig Jv i stället på grundtexten, som de underkänner, och därmed sågar av den gren som de annars vill sitta på. En betydande oärlighet är uppenbar när man tar del av Jvs fullständigt motsägelsefulla uppfattning om den bevarade texten.

Och det är NTs hållning som är helt och hållet avgörande. De vanligaste orden som används där är "Gud" och "Fadern" och i någon mån "Herren". Man kan inte slå ut detta med GT. NT är kronan av uppenbarelsen. Ord som "Makten" var fullt gångbara i den judiska miljön i det första århundradet, men i den internationella miljön användes de inte. Där användes de tre förstnämnda orden.

Som jag tidigare framhållit anser jag inte att det är tabu att använda Namnet i dag, och jag har inga svårigheter med de båda uttalen Jahve och Jehova. Namnet har använts en del i kyrkorna som en del av sånger och psalmer. Det finns fyra gånger i 1937 års svenska psalmbok i form av "Jehova". Men att i alla lägen använda "Jehova" när NT aldrig någonsin gör det är nästan ett missbruk enligt min mening.

När du talar om Sydamerika är det nog bara den spanska Valera-översättningen det handlar om. Det är den traditionella protestantiska Bibeln, och jag skulle bli mäkta förvånad om den användes av katolikerna som ändå utgör den överväldigande majoriteten av bekännande kristna. Jerusalembibeln (som är katolsk) har mig veterligen inte kommit på spanska eller portugisiska.

Däremot har den kommit ut på tyska förutom på engelska och den har "Yahweh" överallt i GT, "Jahve" på tyska. I Tyskland har Elberfelderbibeln använts i vida krestar. Den har hela tiden haft "Jehova" överallt i GT, men självfallet aldrig i NT. I den senaste revisionen slopades "Jehova" i GT, men den tidigare upplagan trycks fortfarande. Elberfelderbibeln är egentligen bara en variant av Darbys översättning på engelska.

NTs bruk av "Gud", "Fadern" och "Herren" har trots allt dominerat överallt där bibelöversättningar som har Namnet i GT används. Och här har vi den springande punkten: Man kan inte peka finger åt kyrkorna för att de mycket sparsamt använder Namnet eller hävda att man själva genom sitt massiva bruk av Namnet är de enda sanna kristna. Men det är just det som Jv under mer än ett halvt sekel har gjort. Och de är inte de enda. Det finns ett antal "Holy Name"-grupper i USA som sprider sig över världen och som hamrar på ännu mer med "Yahweh" eller "Yahvah". De har gjort några bibelöversättningar som helt utan stöd har infört Namnet på tusen ställen i NT. Och de underkänner ordet "Gud" som en helt hednisk term som de påstår inte användes i det ursprungliga NT!

Det här stämmer inte. Det är bara en del av de 237 förekomsterna i NV-NT som har att göra med direkta citat.

Dessutom har Jv inte velat införa Namnet i 1 Petr. 2:3 som är ett citat från GT där Namnet finns i den hebreiska texten. Ett par av de hebreiska översättningar man annars åberopat för NT har med tetragrammet här. Att Jv inte velat ta detta ad notam beror på att GTs ord tillämpas på Kristus i 1 Petr. 2:3. Att Namnet skulle gälla Kristus är ideologiskt oacceptabelt för Jv, och därför har man frångått sina översättningsprinciper här. Det är allt annat än seriöst.