Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Det fetstilta stämmer väldigt bra överens med hur jag kan vara. Jag umgås ganska mycket med andra just för tillfället. Brukar bli att jag "försvinner" några dagar, upp till någon månad då och då.

Jag tänker för mycket för mitt eget bästa på vissa saker. Det blir ganska så störande efter ett tag att ha tänkt på en situation eller konversation, riktig eller uttänkt, några tiotals gånger och hittat 5-10 olika versioner och betydelser av allt man säger och så vidare.

Har du någon strategi för att "komma i fas" igen? Jag blir så frustrerad att jag knappt är människa efter intensiv social kontakt! Helt ok att jag behöver isolera mig mer, inte ok att jag knappt kan tänka.. några idéer?

Jag har också sådant problem vet inte vart det kommer ifrån och hur länge jag haft så. Det är möjligt att jag haft så hela tiden men det är under de senaste åren som det varit stora problem med det. Tänker på situation 1, sedan börjar det om, en gång till, tänker på situation 2, en gång till, situation 3, situation 1 gånger tre, rund gång,

Det behöver inte vara efter sociala situationer för mig.

LucceBacca,
jag har tyvärr inget svar.

Utvilad, lugnt, lösa situationen/problemet, kontroll över situationen (göra inget, hur man nu gör det) och så vidare verkar i alla fall vara något positivt som kan lindra det. Även att göra något väldigt koncentrerat hjälper tillfälligtvis men när man är klar blir det ofta värre efter det.

När man är inne i tänkandet (eller vad man ska kalla det) så förvärrar det sig själv lätt.

Jag vet inte riktigt, det brukar få ta slut av sig själv. Det kan vara så att jag försöker att inte tänka, tillämpa lite meditation typ. Testa det om du känner för det. Inte något flum då men finns sådan som bara syftar till att få tyst på hjärnan lite grand. Det kan hjälpa ibland.

Har använt detta som hjälp till en början:
http://www.samharris.org/blog/item/mindfulness-meditation

Ska på informationsmöte inför min neuropsykiatriska utredning om en vecka, kallas det alltid så även om det är en AS-utredning det rör sig om? Eller beror det på det där nya, högfungerande autism, eller vad det ska kallas istället för Aspergers?

Hur lång tid tar en utredning på ett ungefär?

Hur lång tid efter avslutad utredning får man eventuell diagnos?

Min psykkontakt påstår att min mor [bodde med henne i 18 år] kommer vara delaktig i utredningen och få svara på frågor om hur jag var som barn. Är detta något som i stort sett alltid ingår?

Förstår att jag kommer få svar på mina frågor under informationsmötet, men jag vill ändå ha lite koll innan jag kommer dit.

Det har har alltid varit neuropsyk som haft hand om autism/AS och även ADHD/ADD. Det kommer kallas både och tror jag. Det lär dröja väldigt länge, om ens någonsin, innan den lindrigare formen slutar kallas för aspergers syndrom. De har slängt in den i autismspektrat för att det är där den hamnar, men det är väl fortfarande aspergers syndrom ändå. Blä, det där blev flummigt tror jag.

Min gick på några månader totalt, från början av utredningen till ställd diagnos, men de skyndade sig för att jag snart skulle fylla 18, om jag gjorde det innan de blev klara skulle vuxen-neuropsyk ta över och då skulle de vara tvungna att göra om allt.

Mina föräldrar fick gå på två möten där de gick igenom hur jag var som barn. Det är en viktig del i utredningen för att filtrera bort andra förvärvade tillstånd som kan te sig likadant. Jag tror det är praxis att göra på det viset.

Jag har samma problem,

Speciellt de situationer som jag inte tycker gick bra spökar, har inget bra sätt att bearbeta det utan försöker undertrycka dem, med magert resutat

Kan vanföreställningar ingå i autism-spektrat?

Känner en med aspbergers som har både syn och hörselhallucinationer.

Tror inte det men nog finns dom med AS som har det, En av skribenterna i denna tråd ska ha/haft det om jag minns rätt. Men jag själv har absolut inte det.

Rätta mig om jag har fel annars.

Förresten stavas det Aspergers och INTE aspbergers ffs!

Vet inte hur vanligt det är, men jag har haft det och har det i viss grad fortfarande trots mediciner.

Jag hade konstiga hörselhallucinationer när jag var liten i kombination med viss ångest. Det hade nog inte något med AS att göra. Det var något separat.

Har ni kassa reflexer, till exempel den som skall triggas när man knackar under knäskålen? De nära på nonexistenta hos mig någonstans i kroppen, sedan så har jag i övrigt helt ok reaktionsförmåga så det är inte påverkat.