Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det ska blir väldigt intressant att se hur en lag mot "diskriminering på internet" skall utformas. Det finns lagar mot diskriminering, det finns lagar mot hets mot folkgrupp, uppvigling och så vidare. Internet är inte en speciellt zon där andra lagar gäller.

Snarare är det de polisiära befogenheterna på nätet som kommer att utvidgas - polisen kommer få det enklare att avanonymisera individer. Med tanke på att debatten om "näthat" från början har haft udden riktad mot alla slags kritiker mot den socialliberala konsensusen - kan man förmodligen anta att gränsdragningarna mellan rena lagbrott och "obekväma åsikter" förmodligen kommer vara luddig. Problemet med internet är inte, enligt dem, att enskilda individer blir kränkta - utan att debatten förs förbehållslöst utan rädsla för sociala represalier. Detta kasta grus i maskineriet. Makdelningen mellan politiker och media - som ömsom går i klinch, ömsom stöttar varandra - är den ordningen som känns bekvämast för oligarkin. En värld post denna ordning är hotfull och riskera att skaka om för mycket. Oligarkins järnlag håller på att rubbas, och detta måste förhindras med auktoritära medel:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oligarkins_j%C3%A4rnlag

Koordinationen är verkligen en storartad slump. Igen. Tänka sig att tärningen med 0,2% sannolikhet hamnar på att det även denna gång helt slumpmässigt råkar vara ännu en utvald klanmedlem bakom dessa idéer, medier och organisationer. Vilket sammanträffande!

(För den som inte förmår att se samband kommer livet alltid att vara fullt av överraskningar)

Edit till din edit:


OK, jag uttryckte mig lite tillspetsat ovan. Jag är inte SvP:are och jag ser mig inte som antisemit. Men håller inte även du med om att det är iallafall lite underligt att det finns en viss gemensam nämnare under nästan varje pro-mångfaldssten man lyfter på?

Mja. Jag tror inte att Sverigedemokraterna är något alternativ, i betydelsen lösning, på riskerna med en ökad kulturell polarisering. Snarare behövs det mer av assimilationsliberalism. SD kan möjligtvis bidra till att, om de får inflytande, utjämna de rent demografiska oddsen (som naturligtivs är en garant för att "den svenska vanligheten" inte blir överkörd) - men jag tror också att deras syn på svenskhet kan fungera polariserande. Ambitionen att totalassimiliera alla invandrare i en slags "sill- och nubbe"-svenskhet är dömd att leda till missnöjde och besvikelse för alla inblandade parter. Bättre är att låta de olika folkgrupperna, svenskar inkluderade, bibehålla uttryck för sina kultur - samtidigt som man bibehåller någon slags "code of conduct" i det offentliga rummet. Typ: låt iranierna hoppa över sin eld, och svenskarna dansa runt sin midsommarstång - men skippa tanken på sharialagar och seperata badtider på badhusen.

Sorry, kompis. Jag är Sverigedemokrat och har en nolltolerans att respektera. Jag gör skillnad på enskilda judar som driver en viss politisk agenda och judar som folkgrupp.


Jag vet av dina tidigare inlägg att du är en intelligent och analytisk natur (ursäkta det smaklösa ryggdunkandet) så jag tänker inte lägga någon större energi på att polemisera mot dig, utan du får dra dina egna slutsatser. Men kortfattat: Sverigedemokraterna är den motrörelse som finns mot dagens vansinnesdiskurs, och som en del av en rörelse betyder du något. Som enskild individ eller debattör är du ett sandkorn i den politiskt korrekta öknen. Nu gäller det att jävlas emot så gott det går, finliret blir en senare fråga.

Sen är det så att du underskattar SD något. Partiet har accepterat det mångetniska samhället och som konservativa tror de på en organisk utveckling av svenskheten. Vad gäller yttringar som i nuläget inte passar in har riksdagsledamoten Mattias Karlsson vid förfrågan klargjort att det enda man ska göra åt dem är att lämna dem ifred.

/SD-trollet

Göra skillnad på enskilda judar som driver en viss politisk agenda i media och judar som folkgrupp - där håller jag definitivt med dig men med en distinktion: ordet enskilda.

Jag känner ett flertal judar - vänner, bekanta, före detta kollegor; israeler och diasporajudar om vartannat. De flesta är mycket hyggliga människor och flera är etnocentriska på ett kul och tämligen raljerande och politiskt inkorrekt sätt när de öppnar upp. Några är stenhårda israeliska nationalister. Några är svenssonjudar som bara vill leva ett glatt liv i trygghet som alla andra med skillnaden att de även har en judisk identitet. Några är konservatismhatande samhällsomstörtare med orden som vapen och media som verktyg. Ingen av dem ser sig dock som en enskild individ utan som del av en stam och ett av Gud utvalt folk med rötterna tillbaka nära 4000 år i tiden (eller 6000 år för de mer religiöst influerade).

Så nej, när du stöter på en jude av den tredje typen i min genomgång ovan så finns det en sak du kan vara säker på: det är inte en enskild individ du har att göra med utan en väl nätverkad och välkoordinerad medlem av Team Liberal Jews for Multiculturalism (för att särskilja dem från resten). Deras åsikter och arbetsmetoder är dock inte representativa för alla judar och det är viktigt att inte direkt döma någon på grund av härkomst. Men att inte vilja se mönstret gör oss dummare än vad vi behöver vara och är en rejäl nackdel i mediakriget, både när det gäller att förstå vad som händer och att "call it out".

Om vi ändå ska polarisera lite, så undrar jag vad i skillnaden i så fall egentligen ligger mellan t.ex. Johan Lundberg och Sverigedemokraterna i deras syn på kulturfrågan? Hur ser en nationalism egentligen ut, där etnicitetfrågan är bortplockad?

Mattias Karlsson definierade svenskhet som en "gemenskap" vid en debatt i Almedalen. Likadant låter det i SDU:s idéprogram. Alltså: kulturnationalism för hela slanten. Att en nations viktigaste byggstenar är de värderingar föräldrar lär sina barn är för övrigt en helt korrekt utgångspunkt, och det betyder mer än vilken hudfärg folk har.

Men att man lyfter ut etnicitetsbegreppet betyder inte att man är omedveten om det. Både Kent Ekeroth och Gustav Kasselstrand har berört den demografiska utvecklingen som kort och gott går ut på att etniska svenskar utgör en allt mindre andel av Sveriges medborgare. Även husorganet Avpixlat har gjort publiceringar kring detta.

Vid en jämförelse med SD och Johan Lundberg så vet jag för lite om den sistnämnde för att uttala mig. Men det kan vara läge att inte stirra sig blind på ideologiska formulering, och istället se till vad som en rörelse eller person vill göra och hur.

/SD-trollet

Jag tänker inte sticka under stol med att jag tycker det är lite intressant att det finns judiska anknytningar bland grundarna till en organisation som vill "implementera mänskliga rättigheter på Internet" - alltså förbjuda eller försvåra kritik mot invandringspolitiken med hjälp av lagstiftning. Men till saken hör att det inte saknas exempel på judar som vill dra lasset i motsatt riktning, alltså stoppa massinvandringen från tredje världen till Västeuropa. Till exempel var judiska Kent Ekeroth involverad i projektet Avpixlat som trots sina uppenbara brister i sans och ton varit cepe-effektiva när det gäller att blåsa hål i den politiskt korrekta mediemuren. Vem hade kunnat tro att en sketen blogg driven av en rättshaverist skulle kunna rita om karten för det offentliga samtalet i Sverige? Men det är precis vad som hänt.

/SD-trollet

Bilden är äkta: https://www.facebook.com/photo.php?f...9925206&type=1

Fast svensk kultur och tradition handlar väldigt lite om julgran och nubbe. Ordet kultur betyder bildning och odla som i sin tur blir en vana i vardagen. Var och en som släktforskat ser att våra anfäder och anmödrar härstammar från de flesta av landets områden. Man har anpassats efter rådande situationer som kräver ett visst omdöme att ta eget initiativ, att vara sin egen lyckas smed. Ett annat fenomen är att överklassens vanor och seder anammats av folket. Där är vi med japanerna extrema, vilket förklarar varför vi alltid tror att vi vet bäst. Det är av ovanstående anledningar som vi har blivit en av världens mest individuella, trygga och världsvana folk. Svenskar har därmed en etnisk seghet och självsäkerhet utan dess like. En lång process som varat sedan yngre järnålder, eller rent av tidigare än så. Det är här du finner det unika med den svenska kulturen. När mena folken väller in i t.ex. våra älskade badhus, vad gör svenskarna då? De sluter sig helt enkelt samman i allehanda föreningar och abonnerar badhuset. Samma tendenser ser vi nu med friskolorna, bostadsområden, idrottsföreningar med mera. Sammantaget är att Sverige blir det mest segregerade landet i världen ju mer invandring vi får.

Mångkulturprojektet är en produkt av ett dekadent och obildat etablissemang som lyckats kuppat sig till makt. Det är därför man gillar just kvotering och mångkultur. Detta för att den egna makten ska förbli ohotad. Det vill säga att man trots allt är medveten om sina tillkortakommanden och enorma inkompetens. På kort sikt kan man legitimera sin idioti såsom exemplen med Ullenhag, Sahlin, Wolodarski, Masoud Kamali, extrem feminism, Expo eller Ibn Rushd. Dessa blev möjliga under en period när civilisationsprocessen gick från en fas till en annan. Under denna förändringsperiod (här den postmoderna, alltså från 80-talet till 2010-talet i Sverige) är alla samhällen som mest instabila, lätta att manipulera och medelmåttor kan i förvirringen geniförklaras. Nu håller allt på att stabiliseras igen. Vi ser nu SD:s snabba ökning, alternativ media växer som fan och därtill tidningsdöd, en segregering utan dess like, allt fler kommuner som anlitar bödlar för att skära i verksamheterna som betyder att man bara har kvar kompetent personal, gentrifiering av miljonprogrammen, partier som låter B-kändisar skriva partiprogram åker ur riksdagen osv. På sikt kommer man givetvis även att ta ifrån dårarna sin makt och stänga gränserna. Sätter det senare efter valet 2018 eller ännu tidigare. Möjligen 2017. V och MP åker ner till 4 procent där de hör hemma.

Obehagligt att en så infantilt svartvit människosyn kan få "rungande applåder". Eller är det UNTs sätt att gilla talet? Lite mer sansat blir det om man läser de två (2) kommentarer som inkommit:


Förmodligen exempel på "de onda" och deras "extrema" åsikter. Borde de inte raderas? Eller åtminstone bemötas med "fakta"?

Ja Sverige måste ta fan i båten och försöka hitta en samhällsmodell som funkar i en mångkulturell kontext. Med trygghet på gator och torg. Vi har ju barn och barnbarn som väl ska leva kvar på svenskt territorium minst 50-80 år till? Målet med sill och nubbe till alla är inte realistiskt. Svenskheten får väl leva kvar i någon sorts reservatsform. Jag gillar tanken på det här med "code of conduct" i det offentliga rummet. Denna conduct måste till för att minska de socialekonomiska, etniska och religiösa spännningarna mellan grupperna. Den sociala kontrollen finns kanske inom grupperna men inte mellan grupperna. Vissa grupper kan ha en syn på andra generellt som gör dem mer konfliktbenägna. Jag tror att upprätthållandet av den gemensamma conducten måste vara stenhård i ett sådant här samhälle. Militär, polis, en ny inrikespolis, nya typer av ungdomsfängelser osv. Som är anpassade till en hård verklighet med hårda människor som bara förstår hårt språk och hårda handlingar. Och det gemensamma rummet ska vara sekulärt och utan särregler för vissa grupper. Skolor, badhus, idrottsplatser, kulturhus, gator och torg osv. Då kan det funka.