Citat:
Jag är snart i 30 år fyllda. Snart klar med min utbildning och nu börjar allvaret. Under senare tid har jag haft praktik till 100% under perioder inför kommande yrke. Jag vet att jag måste vara vaken och klar på mina kommande arbetsplatser därför ställs det krav utanför mitt yrke på mig, hur jag lever.
Jag har i alla fall under dessa perioder ofta stigit upp klockan 06.00 på morgonen, trött som bara den. Jobbar på under dagen till 16:00. Kommer hem och däckar i soffan minst 1 timme, sedan är det dags för middag. Klockan blir 19.30 och läser lite mail och annat, tittar på tv till klockan 22. Sedan väntar sängen igen.
Jag börjar inse att det är ingen idè leva om allt ska gå ut på arbeta. Den enda avkoppling jag får är 2 timmars tv-tittande, och då har jag ingen familj. Jag vill tillbaka till mitt tidigare liv där jag kunde åka till Paris ett par dagar, spontant åka och fiska i ngn sjö, eller ta tåget till göteborg och till ngn ölbar på avenyn. Missförstå mig inte, jag älskar mitt jobb, men jag älskar livet också.
Hur orkar ni som enbart lever för jobbet och låter åren gå, vad är det då för mening om man inte vågar ha tid över?
Jag har i alla fall under dessa perioder ofta stigit upp klockan 06.00 på morgonen, trött som bara den. Jobbar på under dagen till 16:00. Kommer hem och däckar i soffan minst 1 timme, sedan är det dags för middag. Klockan blir 19.30 och läser lite mail och annat, tittar på tv till klockan 22. Sedan väntar sängen igen.
Jag börjar inse att det är ingen idè leva om allt ska gå ut på arbeta. Den enda avkoppling jag får är 2 timmars tv-tittande, och då har jag ingen familj. Jag vill tillbaka till mitt tidigare liv där jag kunde åka till Paris ett par dagar, spontant åka och fiska i ngn sjö, eller ta tåget till göteborg och till ngn ölbar på avenyn. Missförstå mig inte, jag älskar mitt jobb, men jag älskar livet också.
Hur orkar ni som enbart lever för jobbet och låter åren gå, vad är det då för mening om man inte vågar ha tid över?
Jag jobbar så lite jag kan, och jag är INTE på soc/bidrag/a-kassa alls.
Men jag tager dom jobbs jag gillar, och kräver en ganska stor lön, annars tar jag inte jobbet (du ska se hur dom ser ut i ansikten när jag säger nej till jobben...det händer bara inte i Sverige
) Och hitta det rätta jobb kan ta 6-12 mån. Och jag skiter i A-kassa. Mina grannar och nära är helvetes avundsjuka på mej. Jag har blivit anmäld till Soc. för socialt bedrag flera gånger då tom faktisk tror (gissar) att jag är ledig på A-kassa/soc etc. men blir så in i helvetet besvikna när dom får besked på att jag är 100% oberoende av Svensk system.
Njuter mitt betalda hus, dricker 100 tals importerat öl, experimenterar med elektronik och projekten som jag vill - inte som andra vill... he he he..
...spelar GTA 5, odlar i mitt växthus, njuter mitt liv. Lev med det ni avundsjuka stackare.
Citat:
Personligen ser jag det på ett helt annat sätt; mina rutiner är "lite" annorlunda.
Så här ser en genomsnittlig dag ut för mig:
Helger består utav socialt umgänge, arbete om det behövs (i varje fall några timmar per helg), eller resor, ibland besöker jag vänner i Zürich (fyra timmar med TGV), har en hel del vänner i Bryssel också (cirka en timme dit) och självklart ganska många i Paris.
Jag gillar mitt liv, eller rättare sagt jag älskar mitt liv. Visst, vissa kvällar är ibland lite trista då min flickvän är värre än mig när det gäller arbete (hon har inte kommit hem ännu och det är därför jag är här just nu).
Så om du frågar mig varför man arbetar så mycket, så är min motfråga hur kan man inte vilja arbeta mycket? Hur kan man inte vilja sträva efter att bli så framgångsrik som möjligt? Jag har fortfarande tid att resa om jag vill (ska till New York i fem dagar om två veckor), sedan till Kalifornien i december, man får ju trots allt 30 dagar ledigt per år! Det är faktiskt mer än vad jag känner mig komfortabel med..
Så här ser en genomsnittlig dag ut för mig:
- 05:30 Upp, träning en timme, sedan frukost och göra sig redo för att arbeta
- 08:00-20:00 Arbete (ibland kan det bli ända till 02:00, men det är bara några gånger per kvartal)
- 23:00 läggdags (jag brukar sikta på 23:00, även om det blir senare ibland)
Helger består utav socialt umgänge, arbete om det behövs (i varje fall några timmar per helg), eller resor, ibland besöker jag vänner i Zürich (fyra timmar med TGV), har en hel del vänner i Bryssel också (cirka en timme dit) och självklart ganska många i Paris.
Jag gillar mitt liv, eller rättare sagt jag älskar mitt liv. Visst, vissa kvällar är ibland lite trista då min flickvän är värre än mig när det gäller arbete (hon har inte kommit hem ännu och det är därför jag är här just nu).
Så om du frågar mig varför man arbetar så mycket, så är min motfråga hur kan man inte vilja arbeta mycket? Hur kan man inte vilja sträva efter att bli så framgångsrik som möjligt? Jag har fortfarande tid att resa om jag vill (ska till New York i fem dagar om två veckor), sedan till Kalifornien i december, man får ju trots allt 30 dagar ledigt per år! Det är faktiskt mer än vad jag känner mig komfortabel med..
Låter jättekul, hörrudu.
Tippar att du jobbar på BCG eller liknande företag. Får man hoppas i alla fall, så du kan se fram emot att bli senior partner någon dag. Annars är du ju bara grundlurad.
Själv värdesätter jag att styra över min egen tid. "Lönejobbar" väl lite drygt 40h i veckan. Det räcker gott tycker jag. Har lagt upp det så att jag till ganska stor grad själv kan välja lite vad jag vill pyssla med, men inte helt och hållet. Fast jag avskyr att känna mig tvingad att göra saker, så måste jag ibland. Så är det bara. Gillar inte "springa" som en skållad råtta, på kommndo. Frihet är bäst!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera