Den stora kusliga tråden om skräckfilmer

Ghost Dog: The Way Of The Samurai

Bästa filmen jag sett på månader. Kommer definitivt kolla in mer av Jarmusch filmer även om ingen av dem jag hört talas om tilltalar mig lika mycket som Ghost Dog.

Kul att läsa, själv kan jag inte riktigt utse en vinnare. Tycker bägge är i princip lika bra.

Vill bara tillägga i Scorsese's version hur fantastisk inledningen är. Redan i förtexterna när skådespelarnas namn kommer upp över ett hav varav halva sidan är mörk och andra ljus så ser vi Robert De Niro's namn på den mörka sidan, Nick Nolte på den ljusa. Sedan förtsätter anslaget utan några kommentarer alls, vi ser De Niro träna i sin cell med massa lagböcker på hyllan, vågen tatuerat över ryggen som representerar "rättvisa", sedan går han ut ur cellen och rakt in i kameran. BOOM!

Vi vet redan, helt utan ett enda ord i filmen att det här handlar om en man som söker rättvisa, utan nåd! Fantastiskt snyggt filmiskt.

Sedan tycker jag även att Juliette Lewis bör nämnas här, hennes insats är så vrickat bra att det är sjukt. Hon spelar den hormonsprutande dottern som det hela tiden ligger något mystiskt och busigt över.

Bägge är som sagt grymt bra, tycker Scorsese kan vara riktigt stolt över sin remake. Kanske bästa remake'n efter The Thing?

Juliette Lewis ska också har stor cred! Älskade dialogscenen mellan henne och Robert De Niro i dramasalen som på gick i ca. 10min om inte mer.
Men jag väljer '62 versionen före remaken av de skäl jag skrev. Jag fann Robert Mitchum mer läskigare som Max Cady än Robert De Niro.
Jag vet inte riktigt om jag kan påstå att det är den bästa remaken och nog inte i min topp 10 men en väldigt bra remake minsann och som du skriver Scorsese har ingenting att skämmas över om man jämför hur remakes annars brukar vara.

Jag har inte hela filmen helt färskt i minnet då jag inte har sett den sedan biobesöket då den var ny, den tilltalade mig helt klart då och blev ganska rädd också i ett par stycken av scenerna. Den kristna moralen har helt gått mig förbi, men jag gillar faktiskt Signs lika mycket som The Sixth Sense och Unbreakable.

blir att se ett avsnitt ur mini serien the shining, inte sett den sen jag var liten men vad jag minns så ska den vara helt okej


flashbacks bästa tråd detta

Jag tycker att den är en härlig filmupplevelse som bjuder på en klart kusligare känsla än andra "utomjordingarna anfaller"-filmer. De flesta fokuserar ju mest på action. Den är en 4 av 5 i min bok. Men så gillar jag ju både Sjätte sinnet och The Village också.
(däremot The Happening, det är ett riktigt avskräde till film...)

Finns det fler filmer om utomjordingar, crop circles och liknande, som går mer åt det kusliga hållet?

Du kanske borde spana in Fire in the Sky ifrån 1993, inte sett den själv ännu men planerar att göra det nu i oktober.

The fourth kind.

Tänkte se The Fog - 1980 i dagarna. Är den sevärd eller har ni annat att rekommendera?

Ok, tänker mest på hur filmens sensmoral är att allt händer av en anledning och att det är den anledningen som får Mel Gibson att i slutet återfå sin tro på gud och gå tillbaks till sitt prästjobb. Spyfärdig bara jag tänker på det
Tycker om Sjätte Sinnet väldigt mycket, eller jag gjorde det när jag sist såg den vilket var ett par år sedan nu i alla fall. Annars finns det nog inget jag gillar med Shyamalan.

John Carpenter... ja den är bra, väldigt bra musik så klart!

En riktigt stabil film. All fokus på uppbyggnad och innehar egentligen bara en riktig, utdragen skräckscen. Det gör scenen väldigt effektfull. Detta är även en film från tidigt 90-tal som åldrats väl i mina ögon, något som inte går att säga om alla filmer från den eran. Bra skådespel och en "must-see" för alla som gillar filmer om bortföringar eller "greys" i allmänhet. Jag tror inte du kommer bli besviken. En gammal förbisedd pärla, helt enkelt.

Är Signs verkligen överskattad? Jag har knappast hört några hyllningskörer som sjungit till dess ära. Jag tycker det var hygglig film. Rysarstämningen har man lyckats bra med och sceneriet på landsbygden är tilltalande. Att Shyamalan går på en fin linje mellan 'payoff' och 'ripoff' är ju en annan sak men jag fann den sevärd. De flesta uttalanden jag har hört om filmen pendlar mellan usel och bra; Metacritic och IMDb återspeglar detta ganska bra. Jag tycker inte jag har hört tillräckligt med lovord om den för att kalla den överskattad men det är klart att avskyr man filmen så kommer man självklart att finna varje betyg över medel som en överskattning.

Tror att jag ska se den idag, efter mitt Uwe Boll-marathon.