Citat:
Frågan varför Marianne inte skrev om några namn är ju egentligen ganska ointressant. Det var ju inte direkt så att det var någon tvivel om att det var just Thomas och Teet som åsyftades, och inte någon annan.Det är verkligen inte bevisat i domstol att dagboksvittnet har farit med osanning !
Har funderat lite mer över dagböckerna, när dom skrevs 1983-1984 så hade dagboksvittnet ingen vetskap om läkarnas namn eftersom namnen var okända vid den tidpunkten och det tydligen enda som Catrine ska ha berättat för dagboksvittnet var uppgiften om två perversa läkare varav den ena kallades för "skåningen", den ena ska också ha haft en liten dotter.
Om dagböckerna är ett falsarium som har kompletterats i efterhand, ja då borde väl ändå läkarna ha blivit namngivna ?
Tycker inte du att det här är lite småmärkligt ?
Jag vill bara ha klarhet i det hela och du behöver inte vara hånfull och otrevlig.
Och visst kan det vara rätt så svårt ibland att lita på en tung missbrukare, dom är säkerligen ofta oerhört dåliga vittnen men ibland kan dom ju faktiskt tala sanning också och det är det intressanta i denna historia.
Och apropå trovärdigheten hos de som vittnade under ed: det är just därför Marie Rådens observation är så intressant, hon var ingen fladdrig missbrukare utan en kvinnlig tunnelbanepolis som enligt egen utsago gjorde en märklig observation
Har funderat lite mer över dagböckerna, när dom skrevs 1983-1984 så hade dagboksvittnet ingen vetskap om läkarnas namn eftersom namnen var okända vid den tidpunkten och det tydligen enda som Catrine ska ha berättat för dagboksvittnet var uppgiften om två perversa läkare varav den ena kallades för "skåningen", den ena ska också ha haft en liten dotter.
Om dagböckerna är ett falsarium som har kompletterats i efterhand, ja då borde väl ändå läkarna ha blivit namngivna ?
Tycker inte du att det här är lite småmärkligt ?
Jag vill bara ha klarhet i det hela och du behöver inte vara hånfull och otrevlig.
Och visst kan det vara rätt så svårt ibland att lita på en tung missbrukare, dom är säkerligen ofta oerhört dåliga vittnen men ibland kan dom ju faktiskt tala sanning också och det är det intressanta i denna historia.
Och apropå trovärdigheten hos de som vittnade under ed: det är just därför Marie Rådens observation är så intressant, hon var ingen fladdrig missbrukare utan en kvinnlig tunnelbanepolis som enligt egen utsago gjorde en märklig observation

Marianne sa själv vid förhöret i Kammarrätten att i dessa kretsar, så gick personerna sällan under sina namn. Marianne sa att hon gått på gatan i över 10 år, men att få visste hennes riktiga förnamn. Om vi utgår från vad Marianne skriver: Om nu Thomas och Teet skulle ha haft sadistiskt strypsex med Catrine, där åtminstone Teet uppträtt på ett sätt som fick Catrine att misstänka att han var nekrofil - är det då särskilt troligt att de skulle presentera sig för Catrine med sina riktiga namn? När man i de kretsarna dessutom sällan gick under sina riktiga namn?
Ur ren trovärdighetssynpunkt gjorde Marianne rätt när hon inte benämnde Teet och Thomas vid namn när hon i efterhand, troligen 1988, satt och skrev i sina dagböcker. Till viss del räddade hon sitt eget skinn, om nu den verklige mördaren någon gång skulle komma att åka fast, så kunde det ju vid ett ev. menedsåtal hävdas att de två läkarna kunde vara några andra läkare än Teet och Thomas. Vad jag skrev tidigare om att man i de kretsarna inte gick under sina riktiga namn, skulle det inte verka troligt om Catrine visste förnamnet på sina kunder och berättade för sin väninna, en väninna som inte nog med det skulle anteckna detta i sin dagbok?
Att Marianne sedan föll på andra punkter kan vi lämna därhän - argumentet om att "hade Marianne ljugit borde hon ha benämnt läkarna vid namn" hjälper knappast i försöken hävda Mariannes trovärdighet. Men du kanske inte har något annat att komma med efter att ha läst mitt inlägg, vad vet jag.
Syftet med dagböckerna var att peka ut Thomas Allgèn och Teet Härm som mördare och styckare av Catrine da Costa. Och det var vad böckerna också initialt gjorde, när det som bäst behövdes. Oavsett om läkarna var benämda med namn eller inte.