Citat:
Ursprungligen postat av
Lawnmoverman2011
Nej du har fel, varje normalbegåvad och läskunnig person förstår inte detta, hon är aldrig dömd för mened i samband med Da Costa rättegångarna, hon har aldrig ens blivit åtalad för detta.
Det där med rättssäkerhet är ju intressant faktiskt, ena stunden så idisslar du och dina vänner i tråden "domskälet"
men samtidigt så insinuerar ni med bestämdhet att dagboksvittnet har begått mened och det trots att hon inte är dömd för detta brott.
Vad är logiken i detta måntro
Sen så har du fel angående trapphusstoryn, Trygger vittnade i rättssalen i den andra rättegången.
Och du insinuerar att Thomas Allgèn och Teet Härm är både likstyckare och mördare trots att de inte dömts för några av dessa brott.
Vad bra att du tog upp Marianne Seppälä. Du borde kanske slå en signal till Bertil Salin, det var han som i en femsidig promemoria bland annat fastslog att Seppäläs oomtvistligen uppgav felaktiga omständigheter vid förhöret i Kammarrätten 1991.
Seppälä hörde på eget bevåg av sig till polisen i augusti 1984. Hon berättade då att hon och systern träffat da Costa i början på juni. De skulle återkomma senare och fastställa datumet, något de gjorde någon vecka senare när de påmindes om att Systembolaget skulle ha långstängt efterkommande helg, varför mötet fastställdes till 8:e juni.
Möjligen var det på grund av hennes senkomna inhopp som hennes uppgifter aldrig kontrollerades mot da Costas förehavanden. Hade man gjort det "borde Seppälä aldrig kallats att vittna enär det är uppenbart att uppgifterna i hennes dagbok är felaktiga", som Bertil Salin ordagrant skrev i sin promemoria.
Utredningen pågick från 1984 till 1988 utan att hon kontaktade polis eller åklagare för att berätta om de hon kallade "stryparn och jack the ripper". Det var först när den första rättegången fallerat och det var osäkert om nytt åtal skulle väckas, som hon hörde av sig.
Hon gjorde gällande att hon befann sig i Borås, läste igenom sina dagböcker och såg anteckningar om da Costa och två läkare. När polismännen skickades ner för att hålla förhör med henne hade hon ännu inte hittat sina dagböcker, men lovade polismännen att hon skulle söka fram dessa.
Hon lyckades dock innantill läsa upp en skriftlig redogörelse, där hon bland annat försökte sig på en analys till varför så unga barn inte ljuger. Hon ville också förbehålla för att hon eventuellt kunde komma att försäga sig eller missta sig:
"Sen har jag tänkt över det här, om jag verkligen klarar av att gå igenom en rättegång liksom med press från alla håll och kanter. Jag är rädd att jag kan, de som pressar mig kan göra mig så förvirrad att jag bara snurrar till det hela. Det har jag varit ärligt rädd för. Sen att, pressar de mig för mycket, då börjar jag grina och sen får jag inte fram ett ord. Sen frågar de mig, sen blir jag helt förvirrad och svarar konstiga saker i stället."
I dagboksnoteringarna för 1983 står att Marianne och Catrine var inlagda på KS under juni månad. Hon skriver att hon blev utskriven den 2:e juni, hon tog farväl av Catrine med stora kramen, de utbytte adresser, etc. Problemet var att Catrine blev utskriven innan Seppälä, och det dagen före, den 1:a juni.
Seppälä skrev i dagboken att hon var tillsammans med Catrine 3:e juni 1984, att Catrine sov över och skulle upp tidigt morgonen efter och "valla läkardottern". Ett större antal personer har vittnat om att Catrine befann sig i Ösmo från den 1-3 juni och då särskilt natten mellan 3:e och 4:e juni. Bl.a. ringde en kvinna som hade ett angeläget ärende för att nå en av personerna i sällskapet, till Ösmo 06.00 då hon fick ett klart besked om att Catrine med sällskap låg och sov.
På förmiddagen den 4:e juni fick Catrine skjuts av en manlig bekant från Ösmo till ett besök vid sociala myndigheterna eftersom hon avtalat tid där. Detta besök finns bekräftat via soc. Hon kom sedan att spendera resten av dagen med denna manliga bekant. Denna dag som hon alltså skulle ha "vallat läkardottern".
Nu var det såhär att denna natten som Seppälä påstod sig ha haft Catrine övernattandes, var den enda natt som inte fanns redovisad i polisens förundersökningsmaterial.
Övriga nätter fram till den 8:e har flera personer vittnat om att de spenderat natten med Catrine. Seppälä skrev specifikt i sin dagbok om de dagar då hon INTE varit i kontakt med Catrine. Det var samma dagar som det alltså fanns vittnesmål om att Catrine haft annat för sig.
I dagböckerna, som till största del avhandlade Catrine da Costas liv, fanns flera noteringar om att da Costa INTE hört av sig till Seppälä, och man kan ju fråga hur sådan kontakt skulle ske eftersom Seppälä i sitt dåvarande boende helt saknade varje form av telefon.
Mycket som Seppälä skriver om, "dödsrum"/"bårhus"/"stryparn och jack the ripper" och liknande uttryck har en kuslig träffsäkerhet med den rättsprocess som kom att följa långt efter det att dagböckerna påstods ha skrivits.
Som Bertil Salin själv skriver; Det får anses klarlagt att Seppäläs uppgifter framstår som rena falsariet.