Citat:
Ursprungligen postat av
kunskap1
Ja, följer man efter Jesus så når man till himlen. Att följa är inte bara med ord, utan även med handling. Om Jesus skulle vara den ENDA vägen, så finns det delade meningar kring. Låt oss se vad Johannes Paulus II sa: ”En som INTE bekänner Jesus, MEN som levt i enlighet med det Jesus lärde ut, kommer att komma in i Guds rike”. Och låt oss se vad Franciskus sa: "Vi måste möta varandra att göra gott. "Men jag tror inte, Fader, jag är ateist!" Men gör gott: vi kommer att möta varandra där i himlen ".
Nej. Det sade han inte. Meningen löd:
If we, each doing our own part, do good to others, if we meet there, doing good, and we go slowly, gently, little by little, we will make that culture of encounter that so much. We must meet one another doing good. ‘But I don’t believe, Father, I am an atheist!’ But do good: we will meet one another there.
http://www.catholicvote.org/what-pope-francis-really-said-about-atheists/
Med andra ord sade påve Franciskus att vi kan mötas i de goda handlingarna. INTE i himlen, det är en direkt missuppfattning/felöversättning från din sida.
Jag misstänker att du även missuppfattat Johannes Paulus II - har du en källa på ditt påstående?
Citat:
Jag tror att du har förstått min poäng så här långt i diskussionen. Min poäng är alltså att icke-troende har även en chans att komma till himmelriket även om de inte trodde på Jesus, men så länge de levt i enlighet med det Jesus lärde ut, så kan de komma till himmelriket.
Jag har förstått din poäng och läst dina resonemang. I mina ögon är det du skriver rimligt - men ändock en ståndpunkt som jag uppfattat att få kristna står bakom.
Faktiskt är det mer i enlighet med hur DFSM resonerar. Det spelar ingen roll om du tror på vårt spagettimonster eller ej - det finns en plats vid ölvulkanen även för den som inte tror.
Citat:
Varför gör du denna dikotomi, dvs. att Abraham var antingen en normal människa som kände ångest eller så betydde offret ingenting? Hur kan vi veta att han kände ångest för det första? Och vad hade han ångest över? Menar du att han fick ångest och INTE ville offra sin son? Finns det någon/några verser som visar detta?
Eftersom Abraham älskade sin son (källa Bibeln) föreställde jag mig att han kände ångest när Gud beordrade honom att döda sonen. Antagandet var dock mitt - men jag antar att Abraham kände NÅGOT, för om så inte var fallet skulle Guds order inte utgöra någon prövning.
Jag förstår för övrigt fortfarande inte detta. Det ter sig oerhört märkligt att en övernaturlig och allt igenom god varelse behöver bevisa för sig själv och andra att hans undersåtar älskar honom MER än allt annat.
DFSM är fullt tillfreds i sin nudlighet. Att mentalt tortera människor för att få uppskattning eller bevisa för andra att han är uppskattad ligger inte för honom.
Citat:
Vad jag vet finns det inga verser som berättar detta. Han är ju trots allt en vanlig människa som har känslor. Han skulle möjligtvis ha känt en djup sorg över att inte se sin älskade son mera. Men vi får inte glömma att Abrahams kärlek till Gud var starkare än sin kärlek till sin son, därför valde han att inte vända ryggen mot Gud i olydnad.
Jag frågade förut och jag frågar igen. Om du står inför en man som har kniven mot strupen på sitt barn och han säger till dig att han ska döda barnet för att bevisa sin kärlek till Gud utför då denna man en god gärning i dina ögon?
Citat:
Som sagt, Gud är varken granne eller vän med Satan. Att Gud talar med Satan betyder inte att Han är granne eller vän med honom. De är fiender, Tinuviel.
Inte mer fiender än att djävulen hälsade på Gud i himlen och de hade en liten konversation om bl a Job. Det STÅR ju så!
Citat:
Gud uppmärksammar INTE djävulen på Job, eftersom djävulen visste redan vem Job var och vad han hade före rikedomar. Gud frågar Satan om han har sett hur god och rättfärdig Job är, en som fruktar Gud och en som avstår från ondska? Varför tror du Gud frågar honom? Tydligen var Satan motsatsen till vad Job var.
Det gjord han visst. Ordagrannt:
Then the Lord said to Satan, “Have you considered my servant Job?
Citat:
Satan svarar att medans Job har sådana rikedomar, så förblir han dig tacksam men om du lyfter bort din hand och ger mig kontrollen så kommer han att förbanna dig och vända sig bort från dig. Notera att Satan inte har makt över Job, eftersom Gud skyddar honom.
Jag noterar att Gud lyfte sin hand från Job och gav djävulen i stort sett fria händer. Det som skedde var en direkt konsekvens av den handlingen.
Citat:
Denna berättelse ser jag väldigt mycket upp till och har lärt mig mycket ifrån. Jag har nämligen själv en besvärlig sjukdom, en besvärlig tarm sjukdom som jag har haft i snart 15 år. Då jag vet att det inte är Gud som gjort mig sjuk, och vet att människan är orsaken, så blir jag inte förbannad på Gud. Jag gör precis som Job gjorde, att ha tålamod och inte förlora mitt hopp. Men givetvis var Jobs tålamod mycket större än mitt.
Det var tråkigt att höra, Kunskap1. Så bra att du kan finna styrka och kraft i din tro. Jag kan heller inte föreställa mig att en Gud skulle förorsakat dig detta. Livet är bara orättvist ibland.
Citat:
Ja, min Gud är rättvis men samtidigt kärleksfull och barmhärtig. De som lyder honom och följer hans vilja, blir accepterade av Gud. Även de som saknar tron och inte VET vem Gud är kommer Gud, genom sin nåd, att accepterade dem. Men INTE de som valt att förneka honom, får då använder han sin rättvisa och inte sin kärlek och barmhärtighet.
Ja, vad kan jag säga... DFSM bryr sig inte om någon förnekar honom eller ej. Om jag får spekulera utifrån pastalologiskt logik så kanske detta är en konsekvens av att han faktiskt
existerar av och till - så att förneka hans existens är inte fel hela tiden.
