2013-09-22, 18:24
  #41833
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Junas2easy
Finn största möjliga Lipschitz-konstanten L i intervallet [-1,1] för

h(x)=4x^2-3x

så alltså det jag vill börja med att göra är:
abs((4x^2-3x)-(4y^2-3y))<_ L*abs(x-y)

help

Faktorisera:
|(4x²-3x) - (4y²-3y)| = |4(x²-y²) - 3(x-y)| = |x-y||4x+4y - 3| <_ ...
Citera
2013-09-22, 18:26
  #41834
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av indigun
Behöver hjälp med index notation, d(kl)=krönikers delta med index kl
Han hette Kronecker.


Citat:
Ursprungligen postat av indigun
d(ia)d(jb)=? , eftersom det alla index är unika sker ingen summation -> svaret borde vara d(ia)d(jb)=d(kl), alltså en ny krönikers delta
Nej, du kan inte bara plocka bort index och byta ut dem mot andra. d(ia)d(jb) kan inte förenklas.


Citat:
Ursprungligen postat av indigun
d(ka)d(kb)=? , två index är samma -> summation och:
sum(k går från 1 till 3)=d(1a)d(1b)+d(2a)d(2b)+d(3a)d(3b) här blir varje del 1 när a=b=k ( både a och b går från 1 till 3) alltså borde d(ka)d(kb)=3?
Tänk på att d(1a) = 1 om och endast om a = 1. Annars är värdet 0.
Så om a = 1 blir d(1a)d(1b) + d(2a)d(2b) + d(3a)d(3b) = 1*d(1b) + 0*d(2b) + 0*d(3b) = d(1b), som är 1 om och endast om b = 1.
Om a = 2 blir det i stället 0*d(1b) + 1*d(2b) + 0*d(3b) = d(2b), som är 1 om och endast om b = 2.
På samma sätt, om a = 3 får vi d(3b), som är 1 om och endast om b = 3.
Vi ser att vi måste ha b = a för att få värdet 1. Annars är värdet 0.
Alltså, d(ka)d(kb) { summation över k } = d(ab).
Citera
2013-09-22, 18:28
  #41835
Medlem
Nails avatar
Citat:
Ursprungligen postat av indigun
Behöver hjälp med index notation, d(kl)=krönikers delta med index kl

d(ia)d(jb)=? , eftersom det alla index är unika sker ingen summation -> svaret borde vara d(ia)d(jb)=d(kl), alltså en ny krönikers delta?

d(ka)d(kb)=? , två index är samma -> summation och:
sum(k går från 1 till 3)=d(1a)d(1b)+d(2a)d(2b)+d(3a)d(3b) här blir varje del 1 när a=b=k ( både a och b går från 1 till 3) alltså borde d(ka)d(kb)=3?

Har inget facit till uppgifterna så all hjälp upskattas

Kronecker-delta:
http://en.wikipedia.org/wiki/Kronecker_delta
Citera
2013-09-22, 19:07
  #41836
Medlem
cause4concerns avatar
I en kvadrat med sidan x cm ökas båda sidorna med 5 cm. Med hur mycket ökar kvadratens area?

Det spelar väl ingen roll hur stor kvadraten är från början? Jag tycker att svaret är 5²cm = 25cm² men facit säger (10x + 25) cm² och jag förstår inte varför.
Citera
2013-09-22, 19:19
  #41837
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av cause4concern
I en kvadrat med sidan x cm ökas båda sidorna med 5 cm. Med hur mycket ökar kvadratens area?


Citat:
Ursprungligen postat av cause4concern
Det spelar väl ingen roll hur stor kvadraten är från början?
Jo, det har stor betydelse. Rita en kvadrat med sidan 3 cm och en med sidan 13 cm. Öka på sidlängden på var och en av dem med 5 cm. Den första får då sidan 8 cm, den andra sidan 18 cm. Vilken area hade de första kvadraten före och efter, och vilken area hade den andra kvadraten före och efter? Hur mycket ökade deras areor? Ökade de lika mycket?


Citat:
Ursprungligen postat av cause4concern
Jag tycker att svaret är 5²cm = 25cm²
Skriv inte 5²cm. Det tolkas nämligen som 25cm, dvs en längd. Skriv (5cm)².


Citat:
Ursprungligen postat av cause4concern
men facit säger (10x + 25) cm² och jag förstår inte varför.
Arean före är (x cm)² = x² cm².
Arean efter är (x+5 cm)² = (x²+10x+25) cm².
Ökningen blir sålunda (x²+10x+25) cm² - x² cm² = (10x+25) cm².
Citera
2013-09-22, 19:35
  #41838
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av indigun
d(ka)d(kb)=? , två index är samma -> summation och:
sum(k går från 1 till 3)=d(1a)d(1b)+d(2a)d(2b)+d(3a)d(3b) här blir varje del 1 när a=b=k ( både a och b går från 1 till 3) alltså borde d(ka)d(kb)=3?

Har inget facit till uppgifterna så all hjälp upskattas
Ingen summation över a eller b! Kontrollregel: du måste ha lika många och samma index fria på båda sidor av en likhet i indexnotation. d(ka)d(kb) = 3 kan omöjligen gälla: VL har två index och HL har inga.
Citera
2013-09-22, 19:40
  #41839
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Dammert
Med en triangel som har hörn i tre givna punkter, hur bestämmer man arean av triangelns ortogonala projektion i xy-planet? Har fått fram den ursprungliga triangelns area, om det är till ngn hjälp.
Den ortogonala projektionen av en punkt (a,b,c) mot xy-planet blir (a,b,0). På så sätt kan man beräkna var trianglens hörn hamnar på xy-planet.

Om en av triangelns sidor är linjen (d,e,f)t, där t är en reell parameter, så blir projektionen mot xy-planet (d,e,0)t. Dvs det blir också en linje. Därför är projektionen av triangeln mot xy-planet också en triangel.
Citera
2013-09-22, 19:47
  #41840
Medlem
cause4concerns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Arean före är (x cm)² = x² cm².
Arean efter är (x+5 cm)² = (x²+10x+25) cm².
Ökningen blir sålunda (x²+10x+25) cm² - x² cm² = (10x+25) cm².

Tackar, givetvis är det så.. Borde skämmas med tanke på att uppgiften var under kapitlet om kvadreringsregler

Manne, du är en riktig tillgång i den här tråden, det uppskattas!
Citera
2013-09-22, 21:07
  #41841
Medlem
Hej!

Detta rör numeriska metoder.

"Hitta bästa cirkel till givna punkter
a) Sex punkter är givna: (−2, 2), (−1, 5), (2, 4), (−1, 0), (1, 0), (3, 1). och vi
vill finna den bäst anpassande cirkeln.
Lös med minstakvadratmetoden det överbestämda ekvationssystem som erhålls
då cirkelns ekvation skrivs enligt MÖ 12: c1 + c2x + c3y = x2 + y2.
Härled (med papper och penna) denna linjära formel ur cirkelns vanliga ekvation
(x − a)2 + (y − b)2 = R2 och ange uttrycket för radien (redovisas!)
. Rita
upp punkterna och cirkeln"


Det är det fetade jag behöver hjälp med. Hur ska jag gå tillväga? Det står still i huvudet.
Citera
2013-09-22, 21:45
  #41842
Medlem
Maria har drabbats av en lång sjukdomsperiod med återkommande febertoppar. Hennes läkare beskriver feberkurvan med hjälp av funktionen T(t) = 38,7 + 1,7 sin pi*t/8. c) När börjar temperaturen sjunka för första gången efter det att sjukdomen bröt ut?

På a) beräknade jag hennes lägsta temperatur vilket blev 37 grader. På b) beräknade jag hur långt det är mellan febertopparna vilket gav 16 timmar(tog 2pi/pi/8 för att få ut perioden)
Citera
2013-09-22, 21:50
  #41843
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alti
Maria har drabbats av en lång sjukdomsperiod med återkommande febertoppar. Hennes läkare beskriver feberkurvan med hjälp av funktionen T(t) = 38,7 + 1,7 sin pi*t/8. c) När börjar temperaturen sjunka för första gången efter det att sjukdomen bröt ut?

På a) beräknade jag hennes lägsta temperatur vilket blev 37 grader. På b) beräknade jag hur långt det är mellan febertopparna vilket gav 16 timmar(tog 2pi/pi/8 för att få ut perioden)
Temperaturen börjar sjunka när pi*t/8=pi/2. Dvs när t=4.
Citera
2013-09-22, 21:54
  #41844
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av OneDoesNotSimply
Temperaturen börjar sjunka när pi*t/8=pi/2. Dvs när t=4.

Hur tog du reda på det?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in