Hur kan alla länder vara skyldiga pengar??

Ett exempel på vad du skulle kunna lära dig är vad QE är, hur det används och varför, eller vilka instrument som kan användas för att sänka räntor.

Du har inte förstått vad det är Gromph, CarlitoBrigante och jag själv kommenterat på.

Okej. Vad är det som får dig att känna att du som andraårsstudent, som uppenbarligen saknar insikt i hur banker fungerar utöver vad du läst i en förenklad och utdaterad referensbok i en grundkurs i nationalekonomi, är en auktoritet när det gäller banksystemet? Med andra ord, varför tror du att du är fullärd snarare än att vara vetgirig?

För att det är garanterad (nåja) framtida intäkt.

Vi kan säga såhär, om ett kontrakt du skriver på om att du lovar att betala tillbaka vad du är skyldig inte kan vara en tillgång för banken, då skulle du aldrig gå med på att jobba om du fick lön i efterskott.

Pengar är ingen engångsvara, det behöver inte finnas 12 000 kronor i ekonomin för att genomföra betalningar av ett värde av 12 000 kronor.

Menar du att RB skapar i*krediter SEK per år för att täcka räntorna? (i är här det viktade medelvärdet på räntan)

Gäller det bara banker som kan skapa betalmedel, eller gäller det t ex även SMS-lån? Om det inte gäller SMS-lån, var kommer då deras extrapengar från? Om det gäller SMS-lån, hur ofta behöver de rapportera till RB hur mycket de lånat ut, till vilken ränta och så vidare?

Och hur är det med avgifterna, täcks de också av RB, enligt dig?

Jag vet mycket väl vad det är. Du verkar dock inte riktigt ha koll på det eftersom du anser att det jag skriver om QE är fel. QE kan enkelt förklaras med att man skapar nya pengar till systemet. Detta håller du alltså inte med om?

Så när the Fed tillämpar QE genom att köpa upp huslån (mortgage-backed securities) för nytryckta dollar då är detta inte att skapa nya pengar till systemet? Du borde läsa på hur en centralbanks balansräkning är uppbyggd. Men tillgången i balansräkningen är dessa MBS:er och skulderna är utestående sedlar. The Fed "blåser upp" sin balansräkning för att kunna skapa nya pengar. Krediter. Antar att du heller inte läst eller hört talas om Ben Bernankes avhandlingar som främst inriktar sig på 30-talets depression och vad som gick fel. Den största anledningen enligt Bernanke var allmänhetens avsaknad av kredit. Man kunde helt enkelt inte ta lån. Bankerna hade inga pengar och amerikanska centralbanken vägrade trycka upp nya pengar. (Antagligen hade man 20-talets Tyskland som ett skräckexempel). Men Bernanke gör nu det han anser att man skulle ha gjort på 30-talet, nämligen att han ger allmänheten krediter. Pengar. Han trycker upp pengar. Quantitative easing.

Och att få ner räntorna. Du håller alltså inte med mig om att med en större monetär bas sjunker räntorna? För det är precis det som sker i USA med Ben Bernankes penningpolitik. Han tillämpar QE, dvs trycker upp mer pengar och utökar den monetära basen och penningutbudet. Med en större penningmängd och när det är lätt att få tag i likvida medel sjunker alltså enligt dig inte räntorna? Trots att folk då är mindre benägna att spara?



Antar att du är den auktoriteten? Och med tanke på att du hela tiden säger att jag har fel, jag har missuppfattat osv utan att komma med något nytt så säger det mig att jag har större ekonomikunskaper än dig. Men du får gärna överraska mig genom att klart och tydligt säga exakt vart jag brister och vart jag har fel nånstans och sedan komma med fakta på hur det ska vara. Men det är inte så troligt.

Nej. Det finns ingen formel för hur mycket pengar RB ska skapa. Däremot finns det ett tryck från allmänheten och bankerna på hur mycket pengar som efterfrågas. Den efterfrågan söker RB styra åt "rätt" håll, genom att antingen skapa eller ta bort pengar ur systemet.

Tänk dig om man helt plötsligt skulle hitta olja i Sverige. Flera bolag skulle då knacka på dörren hos bankerna för att kunna ta ett stort lån och börja en verksamhet med att ta upp olja. Bankerna skulle också vara villiga att låna ut pengar eftersom man kan tjäna enorma stålar på räntorna till dessa stora lån. Men de svenska bankerna är inte så rika att de kan låna ut så mycket pengar, deras reservkrav och balansräkningar är för små. Då ökar efterfrågan på pengar. Centralbanken möter denna efterfrågan med att skapa nya pengar och låna ut till bankerna, som i sin tur lånar ut till bolagen som i sin tur kan påbörja sin verksamhet för att ta upp oljan.

Precis som vanligt så är du nära, men du snubblar hela tiden på sista rakan. Förmodligen för att du är mer intresserad av att inte ha fel än att lära dig.

Tips: skilj på korta och långa räntor, och sätt dig in i när och varför man använder QE.

Det får du gärna tro om du känner att det ger dig någonting, men då lurar du dig själv.

Grejen är att när jag (och de andra) är tydliga så är du inte intresserad av att ta till dig fakta, utan fortsätter hålla fast vid dina felaktiga slutsatser. Jag blev glatt överraskad när du tog till dig av att dina slutsatser rörande repor, bankomater, kontanthantering etc. var felaktiga, men du föll snabbt tillbaka i att hävda saker i stället för att fråga om du förstått saker korrekt.

Kan du franska? Här är en enormt bra artikel rörande ECB:s och Fed's agerande under krisen. http://www.nbb.be/doc/TS/Publications/EconomicReview/2012/revecoI2012_H3.pdf Den förutsätter visserligen en viss grundkunskap som jag inte tror att du besitter, men om du läser noggrant bör du kunna förstå vad de gjort och varför. Du kommer förstå QE något bättre. Annars dubbelkollade jag precis Wiki-sidan på engelska för QE, det borde räcka med att du läser introduktionen där för att du ska förstå var du snubblar.

Läs gärna den här tråden igen, de inlägg där du ifrågasätts - analysera dem ordentligt. Tänk efter. Fråga dig själv vad det skulle kunna vara du skrivit som är fel (tips: det är sällan allt, utan ofta bara detaljer som gör att dina slutsatser blir fel).

Du hävdade att RB skulle skapa 2 000 kronor om jag tog ett lån på 10 000 och behövde betala 2 000 i ränta. Backar du på den punkten nu alltså? Precis som du backade på att repor fyllde bankomater?

Nu tror du för mycket om mig, jag förstår inte ett ord franska. Annars hade jag läst artikeln med stort intresse

Jag gick in på engelska Wiki för QE och introduktionen är ju exakt vad jag säger. Förstår inte alls vart jag ska ha "snubblat" nånstans. Nu citerar jag direkt från engelska Wiki:

Quantitative easing (QE) is an unconventional monetary policy used by central banks to stimulate the national economy when standard monetary policy has become ineffective.[1][2] A central bank implements quantitative easing by buying specified amounts of financial assets from commercial banks and other private institutions, thus increasing the monetary base.

"Specified amounts of financial assets" är ju MBS:er (mortgage backed securities) som the Fed köper för nytryckta pengar och "thus increasing the monetary base", dvs utökar den monetära basen. Mina slutsatser är alltså helt korrekta, även enligt den engelska Wiki-sidan. Här kräver jag en ordentlig förklaring från dig, för denna introduktion är exakt det jag har skrivit. Det är nästan så att man tror att du bara trollar?

Ja RB skapar ytterligare 2000 kr om du tar ett lån på 10 000 kr och ska betala tillbaka 12 000 kr. Som exemplet löd. I ekonomin finns det 100 000 kr, 50 000 kr ägs utav bankerna i deras reserver och resterande 50 000 kr cirkulerar runt bland allmänheten som betalningsmedel. När du tar ett lån cirkulerar det 60 000 kr bland allmänheten och bankerna har 50 000 kr i sina reserver. Allmänheten klarar sig på 50 000 kronor som cirkulerar runt, varför man inte efterfrågar mer pengar då 10 000 försvinner när du betalat av din skuld. Nu är det fortfarande 50 000 som cirkulerar runt bland allmänheten. Ska du ta bort ytterligare 2000 kommer det bara cirkulera runt 48 000 kr bland allmänheten och efterfrågan på pengar kommer därför öka. Bankerna kommer därför låna 2000 nytryckta pengar av RB genom en repa och förse allmänheten med sina 50 000 kr.

Bankerna sitter nu på 62 000 kr i reserver medan allmänheten har sina 50 000 kr som cirkulerar runt. Bankerna ger sedan tillbaka 2100 kr till RB (eftersom det kostar att låna genom en repa), varpå bankernas reserver sjunker till 59 900 kr.

Detta har alltså lett till att det fortfarande cirkulerar runt 50 000 kr bland allmänheten men bankerna håller nu 59 900 kr i sina reserver. Bankerna har alltså tjänat 9 900 kronor på att låna ut pengar till dig. Detta exempel är förenklat men grundprincipen kvarstår. RB skapar pengar, och bankerna tjänar pengar på att låna ut.

Vad CB gör vid QE är att tillföra likviditet till banksystemet genom att köpa tillgångar av dem (byta ut illikvida tillgångar till likvida sådana), så långt har du nästan rätt (eller helt rätt, jag är osäker på vad du menar med dina något luddiga formuleringar). Men grejen är att du fastnar på att det handlar om räntesänkning. QE genomförs när (bland annat) räntesänkningar inte anses vara ett alternativ och påverkar inte den korta räntan. Det är det den första meningen du citerar betyder.

Om det skulle fungera precis såhär, vad drar du för slutsatser av att RB inte ingått en repa på fem år?

Att allmänhetens efterfrågan på pengar gått ner. Konsumtionen har gått ner. Istället för att vi som i exemplet efterfrågar exakt 50 000 kronor så efterfrågar vi nu kanske bara 40 000 kronor. 10 000 kronor blir då överflödiga varpå RB tar bort dessa ur cirkulation genom omvända repor. Ett annat alternativ skulle kunna vara att vi tidigare använde för mycket pengar än som egentligen efterfrågades, dvs det cirkulerade runt 60 000 kr varpå RB tar bort 10 000 genom omvända repor.

Sen är vi i Sverige väldigt skuldbelagda. Dvs, vi har inte hunnit betala av hela vår skuld. Mitt exempel som jag drog förutsätter ju att hela din skuld betalas av innan RB skapar nya pengar.

Lånar du 10 000 kr så det cirkulerar 60 000 kr kanske du bara har betalat av 500 kr av lånet. Således cirkulerar det 59 500 kr bland allmänheten när vi i själva verket egentligen bara behöver 50 000 kr varpå allmänheten inte kommer efterfråga pengar och RB inte behöver tillföra nya pengar i systemet.