Ställ era random astronomifrågor

Hur stort måste ett objekt vara som träffar Jorden för att Jorden ska flyttas från sin omloppsbana?

Finns ingen gräns för det. Jordbävningen i Japan för ett par år sen rubbade jordaxelns lutning mätbart. Astronomer m.fl. har gjort allting mätbart med otrolig precision, så det finns knappt kvar något som har "noll påverkan".

Ett asteroidnedslag som rubbar Jordens omloppsbana på ett sätt som är relevant för oss människor, skulle orsaka "krosskador" som vore väldigt mycket värre än årstidsförändringen av banans förflyttning. Så mycket kan jag säga. Hur mycket olika slags nedslag påverkar banan måste vara väl modellerat. Asteroider och meteorider följer i allmänhet någorlunda Jordens bana, som t.ex. nedslaget ovan Chelabinsk gjorde, så de borde inte ha så stor påverkan som kometer har, som kommer från så gott som slumpmässig riktning.

Ok. Om vi säger att Jorden bara skulle flyttas ur sin omloppsbana utan något nedslag som dödar oss. Hur långt in/ut från solen kan Jorden då flyttas innan det blir för varmt/kallt för att vi människor ska kunna leva här?

En sak till jag undrar över. Eftersom objekt i rymden är tyngdlösa, betyder det att solen kan hålla hur stora saker som helst under sin gravitation. Tom saker som är större än solen?

Det räcker med en nära passage av en mindre planet/stor asteroid för att rubba Jordens bana. Eller en normalstor asteroid som under årmiljoner går i en nära bana som sakta drar i Jorden. Nån kanske kan uppskatta hur stor effekt själva nedslaget av en asteroid ger på banan, jämfört med gravitationens påverkan på banan före träffen?

Utan flytande vatten får livet svårt att överleva. En planets beboeliga zon brukar definieras som avståndet från stjärnan där vatten varken förångas eller fryser. Här är Wikipedias artikel om det, och uppskattningarna varierar tydligen mycket. Från att 1% närmare eller 2% längre ifrån Solen vore gränsen, till att 50% närmare vore okej:
https://en.wikipedia.org/wiki/Circumstellar_habitable_zone#Solar_System_estimate s

Viktlösheten kan nog andra förklara bättre, men det är kort sagt så att allt drar i allt, så två solar skulle rotera runt sitt gemensamma centrum mellan sig. Den mindre går i större bana än den större. Man är "viktlös" när inte jordytan håller emot. Dragningskraften är däremot densamma oavsett om du står på marken eller faller fritt.

Ok.

Jag får inte ihop det fetmarkerade?

Hur som helst 1 till 2 procent låter så otroligt lite men sträckan bli väl ändå ganska lång med tanke på hur långt bort solen ligger.

Ja visst. Storleken spelar ingen roll. Däremot om objektets massa är större än solens kommer det att utsätta solen för en starkare dragningskraft.

Det är de snästa gränser som jag ser att olika studier har kommit fram till där på wikipeida-sidan jag länkade till. Andra i den tabellen säger att 25% och 50% avståndsskillnad ännu tillåter flytande vatten. Det är säkerligen klimatets komplexitet som gör att det är så svårt att uppskatta huruvida Jorden skulle ha flytande vatten på ytan om vi låg där Venus eller Mars ligger, t.ex. Man vet kort sagt inte så noga. Att vi har långa istider ofta talar knappast för att vi är på gränsen till för nära Solen precis. Att vår atmosfär blir så snabbt blir så tunn på lite höjd är väl en annan indikator för att vi är mer frysta än förångade.

Mars har atmosfäriskt tryck vid markytan som är ca 1/100 av Jordens. Venus har ca 100 gånger jordens atmosfäriska tryck. Det finns ett enormt spann av atmosfärer som vi skulle ha haft om vi vore närmare eller längre ifrån Solen. Uppenbarligen har jordliknande exoplanter väldigt olika slags atmosfärer, det har de i alla fall här i solsystemet.

Exakt vart befinner sig Voyager 1 nu, enligt den här bilden?
http://files.abovetopsecret.com/files/img/xu4fadd9e5.jpg
Var snäll och använd orden som finns på bilden, samt orden "före", "på" eller "efter".

Tex: "På bogshocken", eller "efter heliopausen"

Tror ni att det finns liv på Saturnus största måne Titan?

Nej, det är nog en väldigt liten chans. En anledning är att flytande metan inte alls fungerar så bra som ersättning för vatten. Detta därför att vatten är bipolärt och kan bilda lösa icke-kovalenta kemiska bindningar. Det är viktigt för att olika organiska molekyler ska kunna hamna på rätt plats. Massor av olika molekyler som flyter omkring bildar tillfälliga bindningar via vatten, t.ex. när DNA ska kopieras, och bara den som passar perfekt låses fast. Föreläsning om ämnet:
https://www.flashback.org/leave.php?u=https%3A%2F%2Fwebcast.stsci.edu%2Fwebc ast%2Fdetail.xhtml%3Ftalkid%3D3410%26amp%3Bparent% 3D1

Men det *kan* finnas en ocean av flytande vatten under Titans yta. Liksom i jupitermånar, saturnusmånen Enceladus och t.o.m. neptunusmånen Triton och även Pluto. Underjordiska (sub planetary) oceaner kan vara en vanlig miljö i planetsystem, och den klassen av objekt kan liksom Titan och Pluto bilda atmosfärer av och till. Men det är nog ännu spekulativt, New Horizons passerar Pluto 2015 och lär ge en del svar som är relevanta även för Titans inre.

Det här kanske hjälper dig: http://voyager.jpl.nasa.gov/where/

Jaha nu klickade det.


Jag förstår fortfarande inte det du skrev i förra inlägget om avstånden. Du skrev ''Från att 1% närmare eller 2% längre ifrån Solen vore gränsen, till att 50% närmare vore okej''

Det jag inte får ihop är att först är 1% närmare gränsen till att 50% närmare vore okej. Vet inte om du skrev något fel där eller om det är jag som inte begriper mig på det här.