Uppenbarelseboken / Apokalypsen (samlingstråd)

...



Edit:
Sorry. Jag inser vad du menar med teori nu. Om jag förstår det korrekt så kan endast den vetenskapligt mest sannolika förklaringsmodellen (för en specifik företeelse) kallas för en teori. Jag har menat att en teori är en teori även om vissa teorier är mer sannolika än andra.

Min personliga tro på Gud är helt baserad på känslomässiga upplevelser. Jag kan inte logiskt bevisa Guds existens men det förändrar inte vad jag känner i "hjärtat".

Om jorden var stor nog skulle ALLA jordformer förefalla ha rak horisont, så den empirin talar inte enbart för en platt jord. Hade du något mer? Eller är du redo att erkänan att din jämförelse var korkad?

Progress!

Ok. Så, tycker du att magkänslan är en tillförlitlig guide till att utröna sanning?

Men jag skulle trots detta inte vilja kalla en teori för en sanning utan för en teori. En teori är en teori är en teori liksom. Den rådande uppfattningen skulle kanske kunna vara en bättre beskrivning i mitt huvud.

Och rent teoretiskt (!) skulle den näst bästa teorin (som då inte är en teori) kunna vara bara snäppet sämre som förklaringsmodell jämfört med The theory.

Men jag har tidigare sagt att en tro är en tro. Den är inte alltid logisk. Jag kan aldrig påstå att Gud existerar och försöker inte ens. Men å andra sidan vet jag inte ens riktigt vad/vem min Gud är. Det är mer en känsla om ett universiellt allt.

Ja det går bra, så länge du använder ordet i dess rätta bemärkelse och slutar kalla det för gissningar.

Så du bryr dig inte om huruvida det är sant eller inte?

Men om det är en dålig "teori" så handlar det väl om gissningar. Och om det är en bättre "teori" mer som antaganden.

Bra då har vi rätt ut det här missförståndet.
Jag sparar detta inlägg ifall du glömmer bort detta, och återigen börjar kritisera evolutionsteorin som någon sorts godtycklig gissning.

Men hur ska jag få mitt rationella jag i överensstämmelse med mitt känslomässiga? Eller tvärtom? Och måste de ens vara i överensstämmelse? Jag tycker att det är intressant att följa ett resonemang om Guds eventuella existens och kan mycket väl hålla med ateisterna på ett rationellt plan. Men på det känslomässiga planet är jag fullständigt Gudstroende trots allt.

Men jag tror inte att människan är en varelse i ständig förändring. Jag har inte alltid trott på Gud och kommer kanske inte alltid göra det heller. Men just nu tills vidare gör jag det.