Citat:
Det är inte helt självklart att man får göra det. Men om f Є C^∞ och φ Є C_c^∞ så gäller fφ Є C_c^∞. Därmed kan vi definiera fu genom <fu, φ> = <u, fφ>. Vi får <fδ, φ> = <δ, fφ> = (fφ)(0) = f(0) φ(0) = f(0) <δ, φ> = <f(0) δ, φ>, dvs fδ = f(0) δ.Dock gäller inte 1/(t-3)^2 Є C^∞ så vi kan inte direkt använda ovanstående. Men vi kan ta en funktion ψ Є C_c^∞ sådan att ψ = 1 på en omgivning av 0 och ψ = 0 på en omgivning av 3. Då gäller att ψ/(t-3)^2 Є C^∞. Därmed är (ψ/(t-3)^2) δ definierad, och
<(ψ/(t-3)^2) δ, φ> = <δ, (ψ/(t-3)^2) φ> = (ψ(0)/(0-3)^2) φ(0) = (1/9) φ(0) = (1/9) <δ, φ>.
Detta är uppenbart oberoende av exakt val av ψ, och vi definierar (1/(t-3)^2) δ = (ψ/(t-3)^2) δ.
Mer generellt: Om sing(f) och sing(u) är disjunkta, där sing() ger de singulära punkterna (definieras förhoppningsvis senare i kursen), så kan fu definieras.
Citat:
Du har inte läst om Fouriertransformer i någon annan kurs?I princip, ja. Formellt gäller <t δ(t), φ(t)> = <δ(t), t φ(t)> = 0 φ(0) = 0 för alla φ, så t δ = 0.
Tack för rättelsen!
). Men jag måste ändå inte ha exakt 50/50 så det blir säkert bra så här. 