Ursprungligen postat av
elmanoo
Det var väl en rätt okej artikel med en hel del intressant information, och det är klart att det är bra med en nyansering om nu någon fått för sig att idealisera Putins Ryssland som det perfekta föregångslandet, och att han efter sin palatskupps ädelt reste sig upp och kastade ut alla judiska, ockrande oligarkelment, men jag tycker att artikelförfattaren pushar sin motbild lite väl långt.
Ta det här till exempel:
Den här typen av svepande påståenden måste man ju isf backa upp med någonting mer konkret. Kollar man på hur läget faktiskt har utvecklats de 13 åren som Putin suttit vid makten (räknar in mandatperioden under Medvedev) kan vi ändå konstatera att ryska folket nu har större reella inkomster, Ryssland mycket förbättrade statliga finanser med en drastiskt minskad, nästintill utraderad, statsskuld, ett starkare geopolitiskt läge, osv., så kan man ju se att det rör sig om en tydlig förbättring från Jeltsins tid. Nu går det ju inte att för evigt bara gömma sig bakom det, eller att det nu är bättre än under sovjet-eran, och att stora delar av samma strukturer och (ofta judiska) profiler från den tiden fortfarande går heller inte att förneka, men man måste också förstå att det strategiska spelet i den ryska maktens korridorer är väldigt komplex.
Putin handplockades precis som artikeln beskriver för att bli den marionettfigur som skulle få ta över efter Jeltsin, med en lite mer seriös, kall framtoning och med bakgrund hos kgb som skulle bryta av mot clownen Jeltsin som det ryska utblottade, svikna och allt mer förbannade folket var ordentligt led på. Detta skedde med backning av ett gäng oligarker, där Berezovsky var den mest framträdande, men det centrala är ju att han har kommit till att resa sig upp mot stora delar av den maktstrukturen väl inne och stakat ut en annan väg än vad han som en okänd framcurlad auslage goy var tänkt att göra. Artikelförfattaren anser att den bilden som målas upp av honom som en varg i fårakläder för oligarkerna är överdriven, och det kan den nog mycket väl tendera att vara i vissa nationella kretsar, men det har ju ändå hänt och det handlar ändå om ett tydligt och relevant paradigmskifte, och någonting man sammantaget bör vara mycket glad över om man ser till vad alternativet hade varit.
Det handlar inte om en perfekt situation, Putin är inte en rysk etnonationalistisk antisemit som ämnar rädda Europas vita folk, utan en luttrad, strategisk, realpolitisk otroligt skicklig politiker som verkar för ett starkt moder Ryssland, och som fullt ut behärskar spelet i det politiska korridoren och behärskar förmågan att spela ut personer och intressenter mot varandra, vilket är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska överleva en dag i Kremlin. Det finns faktiskt en del jämförelser man kan göra med Stalin i det avseendet, som någon också var inne på i ett tidigare inlägg. Utrensningen av Berezovsky, Khodorkovsky och en uppsjö andra mäktiga profiler, både judiska och ryska, skedde delvis pga att de började blanda sig i det politiska, och delvis pga att andra oligarkjudar ville ha dem väck.
Här ponerar han att Putins faktiska värdekonservativa ställningstaganden i själva verket bara är ett temporärt spel för galleriet för att blidka folkmassan och undvika social oro, och även om man visserligen kan läsa in alternativa motiv i alla de faktiska positiva steg bortifrån och markeringar mot de antisociala, destruktiva västerlänska galenskapen, så ligger det ju närmare till hands att tro att de faktisk bara tagits av naturliga och sunda skäl.
Jag tror att Putin och hans falang, vilken är den ledande men inte uteslutande den med makt, verkar för ett självständigt, stabilt, militärt mäktigt modernt Tsar-Ryssland, där alla de huvudsakliga gas-, olje och naturtillgångarna skall vara centralt kontrollerade, även om de inte (ännu) är fullständigt återförstatligade, och att de inte ämnar söndra landet på det sätt som sker i väst. För det finns en skillnad mellan det helt klart påtagliga judiska inflytandet i Ryssland jämfört med till exempel U.S.A: de är ingen enad judisk kraft på samma sätt med gemensamma utstakade mål, utan ett splittrad samling maktgalna psykopater som utgör eller har starka kopplingar till maffian och den undre världen, med en hårdare, råare, mer maskulin gammelsovjetisk världsåskådning. Så även om det finns starka kopplingar ut till väst och det finns starka krafter som hela tiden pushar för en judaisering av Ryssland, så måste man ändå döma landet utifrån hur det faktiskt agerar, och ser man då på utvecklingen inhemskt, kontra IMF och det internationella bankväldet, det konsekventa agerandet geopolitiskt, osv. - och inte minst: hur Putin demoniseras och framställs i internationell judisk press, vilket är en bra värdemätare i sig- så är dagens Ryssland någonting man åtminstonde bör förhålla sig försiktigt positiv till.
