Bostadsbubbla i Sverige?

Du är medveten om att det du kallar livskvalitet är något väldigt subjektivt?

Du borde vara glad över att många hellre köper lägenheter i Sthlm än hus där du vill bo då det håller priserna nere för din del.

Här trampade man visst på en öm tå ser jag. För halva pengen får jag 4x storleken på min lägenhet jämfört med en i innerstaden. Då har jag också nära (läs gång och cykelavstånd) till allt som jag och de flesta människor (som inte måste springa på Stureplan stup i kvarten) kan önska sig.

För att underhålla denna livskvaliteten kan jag jobba lugnt och helt utan ansvar, med bara sådant som jag tycker är roligt att jobba med, om och när jag vill.
Ja, det förstår jag. Men sett till boende så är frågan om det är mer kvalitet att t.ex. bo trångt eller att ha mycket kvm/person (för samma arbete). Nu säger jag inte att folk inte gillar att vara kraftigt begränsade (bara för att jag själv inte kan tänka mig att vara det) men det bör väl vara mindre oroligt att veta att man har allt man behöver utan en stor börda (t.ex. i form av lån) att bära runt på varje dag som kan bli väldigt besvärlig ifall något skulle hända (t.ex. sjukdom, arbetslöshet, osv).

Jag har fortfarande inte fått någon förklaring till prisuppgången i resten av Sverige (inklusive Stockholms förorter och kranskommuner). Är den också hållbar i all evighet? Beror den på något annat än prisuppgången i Stockholms innerstad, som ju tydligen beror på platsbrist, inflyttning och statuskåthet?

Som CarlitoBrigante sa så är kvalité subjektivt, kryp tillbaka ner under stenen nu och somna om.

Ja, det är ett stort tryck på den svenska bomarknaden och räntorna är alldeles för höga. Det finns ett stort reformutrymme för att möta efterfrågan. Sverige kan ha större kapacitet när det kommer till kreditexpansion. Det handlar om politisk vilja och enligt mitt tycke har Sverige ett demokratiskt underskott när riksbanken inte lyssnar till remissinstanserna eller expertisen som påpekar att riksbanken överskattar inflationen och håller räntorna för högt.

Kan inte någon som bor i innerstaden förklara vad som är värt att bo där för? Betong, drägg, statuskåta ytliga människor som ska hävda sig, stress, avgaser, brott...

Kan förstå om de kan vara kul i små doser men hela tiden? Är det ro för själen? Och speciellt att betala så oerhört mkt mer för att få uppleva det...

Är det fastställt att folk som äger bostad i centrala Stockholm mår sämre än folk utanför? Att du föredrar en stor altan i en medelstor svensk stad framför en liten lägenhet i centrala Stockholm, betyder inte att jag gör det. Jag vantrivs på altaner i medelstora svenska städer, men älskar att kunna ringa en kompis i Stockholm och fråga om han vill komma ner på fiket på hörnet om 20 minuter, och sedan gå på bio. Jag älskar att kunna köpa biljetter på Ticnet för att se Louis CK eller Jerry Seinfeldt hålla stand-up på Globen, och inte behöva planera den dagen mer än om vida jag ska käka lunch hemma eller på något hak, för att sedan möta upp mina vänner fem minuter bort. Jag älskar att kunna gå ner på järnhandeln sju dagar i veckan för att köpa lite spik, handla på ICA på vägen även om klockan är 22:30, och veta att jag dagen efter kan ta cykeln till jobbet på några få minuter. Jag älskar att inte alla känner mig, att jag enkelt stiftar nya bekantskaper, att det finns 7Eleven mitt i natten, att inte kasta bort tid på kollektivtrafik, att ha kollektivtrafik till Bromma varifrån jag kan åka till hela Europa för några hundralappar och inte minst att en partner är enkelt att hitta. Du och jag prioriterar olika saker, men du måste förstå att allas liv inte kretsar kring att sitta i någon morgonsol i trädgården bakom en villa i Oskarshamn.

Off topic och helt irrelevant och svammel, kryp ner under stenen igen och håll käft

I mina ögon är Stockholm oerhört vackert. Jag är själv från en mindre ort långt bortifrån. Jag vet inte om det bara var en slump, men jag träffade riktigt sköna kompisar då jag bodde i Stockholm som gjorde att jag trivdes riktigt bra. I slutändan vet jag inte om det var Stockholm i sig som gjorde att jag trivdes så bra om jag ska vara helt ärlig.

Angående stressen så är det väl upp till var och en. Vissa kanske förvisso blir stressade av att se andra stressade. Och är verkligen alla i Stockholm statuskåta? Av de jag känner där så är det väldigt få som är statuskåta i mina ögon, även om dom finns. Och visst finns det många som är ytliga. Men det finns väldigt många som inte är ytliga. Man väljer ju vilka man umgås med.

Avgaser är helt klart en nackdel som man inte kommer ifrån. För brott gäller detsamma. Kan dock inte påstå att man känner sig vidare otrygg bara för att man varit i innerstaden och tagit sig en öl sent på natten.

För att återknyta detta vill jag poängtera att jag inte skulle vilja bo i Stockholm med familj. Då är det villa i en mindre ort som gäller. Men som 20-30 åring utan barn har Stockholm mycket roligt att komma med.

Att det är enkelt att hitta partner ställer jag mig lite mer tveksam till. Många i Stockholm är singlar och man prioriterar i yngre åldrar karriär före stabila förhållanden i större utsträckning rent statistiskt.

Service och närhet handlar det om för mig i alla fall. Kunna göra i princip vad jag vill utan att behöva planera och resa för att göra det.

Det tar mig en minut att kunna handla nybakt bröd till frukost. Jag kan bli sugen på något gott eller skräpmat vilken tid på dygnet som helst och få det på 5 minuter. Behöver jag en ny skjorta innan jag ska bort en kväll så tar det fem minuter att få tag på det. Jag kan bestämma mig kl 23 för att träffa en god vän för en öl. Det tar mig 10 minuters promenad att komma till flygbussen till Arlanda. Det kostar mig aldrig mer än 150 kr med taxi att ta mig hem. Bil behöver jag ingen, så där är en stor kostnad dessutom sparad.

För detta betalar jag c:a 4500/månad. Då bor jag absolut inte i en liten skrubb, utan i en lägenhet som faktiskt har en takhöjd som gör att man slipper klaustrofobi. Jag har aldrig blivit utsatt för brott i stan och bor på en liten sidogata utan någon trafik att tala om.

Undviker man bara Stureplan så slipper man även statuskåta backslicktöntar med rosa skjorta och undviker man Medborgarplatsen på kvällstid så slipper man WT-dräggen med tribaltatueringar.

Jag kan inte se några som helst nackdelar med att bo mitt i stan, utan bara fördelar.

Det där är något som är värt att poängtera angående bostad i Stockholm att inte äga någon bil och istället enbart köpa SL-kort gör att man får en hel del pengar över som man då kan lägga på bostad jämfört om man bor på andra ställen.

Lånar du pengar direkt av Riksbanken? Det är oron över hushållens skuldsättningen som gör att Riksbanken håller räntan högre än nödvändigt. Nu när FI kommer hantera skuldsättningsfrågan så kan Riksbanken sänka räntan men det kommer knappast bli billigare att låna för bolånetagare. En eventuell sänkning kombineras med hårdare krav på banker eller amorteringskrav. Jag tycker är ganska tydligt att varken politkerna(Anders Borg) eller Riksbanken vill att kreditexpansionen fortsätter.