Erbjudande eller Ärbjudande?

Fast var de vokalerna låg på 1400-talet är nog lite anspråksfullt att orda om.

Enligt mina ärfarenheter (hehe) är båda uttalen vanliga och SAOL listar också båda.

Jag har bara hört folk från Stockholmsområdet uttala det så.
Bästa exemplet jag har är han kocken i "Kniven mot strupen", han är rätt så villig att både säga "eta" och "ärkänna" .

Sen har jag ett par privata internetkompisar som uttalar på samma sätt och de har alla gemensamt att de bor runt Stockholm, Eskilstuna, Södertälje och Uppsala.

Jag är stockholmare och säger eeerbjudande, med en lite "tryckande" betoning på e:et. När jag har bott i Norrland så har folk sagt ärbjudande.

Jag hade en lärare från Gävle som sade "äuropäjisk" istället för "europeisk".

Jag är uppväxt i sthlm och uttalar det som "erkänn". Har inte hört någon i min närhet uttala det som "ärkänna" vad jag kan minnas. Och jag har bara hört "äta" här. Så dina gissningar håller inte för fäm öre!

Hur man kan blanda ihop folk från Eskilstuna med folk från Stockholm kommer jag aldrig någonsin kunna förstå, men jag lovar dig att det är ett otroligt dåligt argument att hävda att stockholmare uttalar någonting på ett visst sätt genom att nämna tre andra städer där åtminstone två av dem har en dialekt som inte ligger överdrivet nära stockholmskan.

Ett eä test:

Hur uttalar ni första bokstaven i följande förnamn? E eller Ä?:

Eva
Erling
Erland
Erhard
Eskil

Finns det folk som säger ä-va eller e-rling?

Folk som talar genuin värmländska (försvinnande få) säger Äva, men det var ett tag sedan jag hörde det uttalet...

Jag tänker fram för allt på t.ex. orden "erbjuda" eller "erkänna", som av vissa av, för mig, obegripliga anledningar uttalas som "ärbjuda" eller "ärkänna". Vad beror detta på? Jag har funderat på detta ett bra tag men kan inte komma på en enda rimlig anledning.

Dialektalt.

Vilka dialekter rör det sig om?