Citat:
Nej, grejen är att MR,s vittnesmål egentligen är helt omöjligt att fastställa som sant.
" Marie Rådén spelade en stor roll i da Costa-utredningen och nästlade sig in i den 1987, när debatten om styckmordsfallet var som hetast. Hennes högst otroliga berättelse togs på fullaste allvar, trots att den var ytterst suspekt och inte innehöll ens ett uns av trovärdighet. Antagligen trodde Rådén inte hon skulle få så stor betydelse för utredningen, och vem i hela friden kunde tro det! En sensationslysten poliskvinna som första dagen på sitt nya jobb vill spela duktig och lämna information om Teet Härm, bör inte betraktas som övertygande. Men det gjorde hon, mycket därför att hon var polis.
De uppgifter Rådén kom med är riktigt galna. Alla som sitter inne med mer än en hjärncell förstår att det hon kastade ur sig är lögner. Som skrivet ovanstående: första dagen på sitt nya jobb kom hon med viktiga uppgifter rörande Teet Härms skuld. Enligt Rådén satt hon och en kollega tillsammans i polishuset, när en av läkarna, som då satt i häktet, eskorterades förbi dörröppningen. För kollegan berättade Rådén att hon sett Härm med Catrine da Costa någon gång i början av år 1984. Hon såg dem sitta tillsammans på tunnelbanan, när hon var verksam som tunnelbanepolis.
I det här skedet av utredningen var det just ett sådant här vittnesmål man väntat på; någon eller något som kunde styrka att Härm och da Costa kände varandra, vilket Härm hela tiden förnekat.
För att bekräfta Rådéns uppgifter tittade de för da Costa-utredningen ansvariga poliserna igenom hennes schema, i jakt på den kollega hon berättat om sin (antagligen fantasi-)syn för. De hittade aldrig någon. Ingen av Rådéns kollegor kändes vid förtroendet de skulle fått i kanske fikarummet (för övrigt skrämmande likt fotohandlarparets anställda, som inte heller kunde minnas herr och fru fotohandlare någonsin nämnt några groteska bilder…). Det faktum att ingen kunde bekräfta de hört Rådén berätta om mötet med Härm och da Costa på tunnelbanan, ledde inte till att Rådén avfärdades som vittne – man struntade helt enkelt i att hon lämnat uppgifter som inte gick att verifiera. Hon var ju trots allt polis!"
http://www.amandaekberg.se/poliskvinnans-tvivelaktiga-vittnesmal-i-da-costa-utredningen/
Alldeles för många obekräftade uppgifter angående MR,s så kallade vittnesmål, verkar mer vara "duktig flicka syndromet"
" Marie Rådén spelade en stor roll i da Costa-utredningen och nästlade sig in i den 1987, när debatten om styckmordsfallet var som hetast. Hennes högst otroliga berättelse togs på fullaste allvar, trots att den var ytterst suspekt och inte innehöll ens ett uns av trovärdighet. Antagligen trodde Rådén inte hon skulle få så stor betydelse för utredningen, och vem i hela friden kunde tro det! En sensationslysten poliskvinna som första dagen på sitt nya jobb vill spela duktig och lämna information om Teet Härm, bör inte betraktas som övertygande. Men det gjorde hon, mycket därför att hon var polis.
De uppgifter Rådén kom med är riktigt galna. Alla som sitter inne med mer än en hjärncell förstår att det hon kastade ur sig är lögner. Som skrivet ovanstående: första dagen på sitt nya jobb kom hon med viktiga uppgifter rörande Teet Härms skuld. Enligt Rådén satt hon och en kollega tillsammans i polishuset, när en av läkarna, som då satt i häktet, eskorterades förbi dörröppningen. För kollegan berättade Rådén att hon sett Härm med Catrine da Costa någon gång i början av år 1984. Hon såg dem sitta tillsammans på tunnelbanan, när hon var verksam som tunnelbanepolis.
I det här skedet av utredningen var det just ett sådant här vittnesmål man väntat på; någon eller något som kunde styrka att Härm och da Costa kände varandra, vilket Härm hela tiden förnekat.
För att bekräfta Rådéns uppgifter tittade de för da Costa-utredningen ansvariga poliserna igenom hennes schema, i jakt på den kollega hon berättat om sin (antagligen fantasi-)syn för. De hittade aldrig någon. Ingen av Rådéns kollegor kändes vid förtroendet de skulle fått i kanske fikarummet (för övrigt skrämmande likt fotohandlarparets anställda, som inte heller kunde minnas herr och fru fotohandlare någonsin nämnt några groteska bilder…). Det faktum att ingen kunde bekräfta de hört Rådén berätta om mötet med Härm och da Costa på tunnelbanan, ledde inte till att Rådén avfärdades som vittne – man struntade helt enkelt i att hon lämnat uppgifter som inte gick att verifiera. Hon var ju trots allt polis!"
http://www.amandaekberg.se/poliskvinnans-tvivelaktiga-vittnesmal-i-da-costa-utredningen/
Alldeles för många obekräftade uppgifter angående MR,s så kallade vittnesmål, verkar mer vara "duktig flicka syndromet"
Det finns inget galet med Marie Rådens observation, det galna är istället att ni mediemordsvänner ägnar så mycket tid åt till att misskreditera alla vittnen som uttalat sig negativt i någon form om läkarna.
Det riktigt intressanta med Marie Rådens observation vid Mariatorget 1984 är ju att hon hade träffat på O under sin polisutbildning, han var föreläsare där, Catrine hade Råden träffat på i tjänsten då Catrine var en känd missbrukare.
Hur stor är chansen att Råden ser så otroligt fel då och istället observerar O:s dåvarande flickvän i sällskap med O ?
Chansen att se så fel är mikroskopisk möjligen, hon såg med största sannolikhet rätt den där dagen i tunnelbanan !
Mycket tid och möda har ägnats åt att misskreditera dagboksvittnet, hon har kallats för menederska och lögnare, nu är det alltså poliskvinnan Marie Rådens tur att bli kallad för lögnare.
Man häpnar faktiskt, det finns ingen anledning överhuvudtaget till varför Råden skulle ha ljugit i två domstolar där hon vittnade under ed, om det är någon som kallar henne för lögnare så är det verkligen på plats att bevisa att hon har ljugit, finns det något uppsåt överhuvudtaget ?
Vi ska alla vara glada att vi hade så pass observanta poliser som Råden på 80-talet
__________________
Senast redigerad av Lawnmoverman2011 2013-08-22 kl. 01:02.
Senast redigerad av Lawnmoverman2011 2013-08-22 kl. 01:02.
Och tänk på alla hipsters. Söker man en hipsters mördare ska man tydligen strunta i vittnen som kommer ihåg en gubbkeps, sleevetatueringar och ett ansat skägg. Idiotiskt.
