Citat:
Ursprungligen postat av
jigsaw70
Det betyder nog som det stod. Att olikheterna mellan könen är olämpliga att använda som argument för vad som är genetiskt betingat. Eftersom olikheterna lika bra kan hittas i de olika grupperna, män och kvinnor.
Du tolkar studien fel, rekommenderar att du läser om den.
Hur som helst, då nu feministerna bidragit med sin lilla undersökning till varför män KAN agera med samma empati som kvinnor, och att kvinnor KAN vara lika bra på matematik som vissa män - Låt oss nu istället se vad för forskning det finns som stöder det vi såkallade "kvinnohatare" säger. Låt oss ta en titt:
•
Män och kvinnors personlighet skiljer sig ung. enligt ”stereotypen”: Metastudie på 23 000 personer från 26 olika kulturer. Skillnaderna är konstanta över alla kulturer och STÖRRE i mer jämställda länder. Ytterligare en metastudie på över 17 000 personer från 55 olika kulturer bekräftar detta. Källa: “Gender Differences in Personality Traits Across Cultures: Robust and Surprising Findings (2001)” och “Why can't a man be more like a woman? Sex differences in Big Five personality traits across 55 cultures (2008)” Nyare studier visar att om man tar hänsyn till Big Fives subtraits (som ibland tar ut varandra) får man ett ännu mer korrekt mått. Skillnaden ökar då till D = 2.71 med bara 10 % överlapp mellan normalfördelningarna. ”The Distance Between Mars and Venus: Measuring Global Sex Differences in Personality (2012)”
•
Killar och tjejer behandlas lika när de är små: 172 studier på 28 000 barn visar att killar och tjejer behandlas ungefär lika, de får lika mycket uppskattning och uppmärksamhet, stöd och värme, föräldrarna ställde samma krav och var lika stränga, kommunikationer var lika rak och tydlig. En ytterligare metastudie (bara på kommunikation) finner liknande resultat med undantaget att de hittade stöd för att mammor pratar mer med flickor och ger flickor mer stöd och uppmuntran än pojkar. Det sista var tvärt emot vad som brukar påstås. Källa: Parents´ differential socialization of boys and girl: A meta-analysis s.267-269 (Lytton & Romney 1991 ) och Moderators of gender effects on parents' talk to their children: a meta-analysis (1998)
•
Intelligens: Intelligens är den bästa predikatorn vi har för akademisk framgång, framgång på arbetsmarknaden, lön, social mobilitet men även hälsa och en rad andra socialt önskvärda utfall. Intelligens är starkt ärftligt (runt 0.8) och kan inte direkt tränas upp mer än några enstaka poäng. När forskare och lekmän talar om någon som intelligent, street smart, begåvad etc. talar- och menar de samma sak. Även om intelligensteser ser olika ut och har många olika deltester mäter de alla samma sak, g-faktorn. Det råder en stark konsensus kring begreppet intelligens (g-faktorn) bl.a. så har 52 ledande experter på området skrivit under på något de anser vara ”mainstream” inom intelligensforskningen. För mer info läs denna review: Intelligence, Deary 2012 samt: Mainstream science on intelligence… Gottfredson, 1997. Några få sidor jag anser att alla bör läsa innan de kommer med någon form av invändningar mot begreppet intelligens.
•
Män har högre snittintelligens: 57 studier på 80 000 personer visar att män har ung. 5 poäng högre IQ. Denna skillnad ger, allt annat lika, fördelningen 55 % vs 45 % vid ex. en antagning. Ytterligare en studie på 100 000 akademiker bekräftade detta. Skillnaden uppstår efter 16 år ålder då mannens hjärna växer/utvecklas ikapp kvinnornas (som mognar snabbare än män) och blir ung. 100g större vilket motsvarare ca 4 miljarder fler grå hjärnceller. Könsskillnaden i intelligens bland akademiker är betydligt mer välbelagda än den mer osäkra könsskillnaden i populationen som helhet och har varit konstant de senaste 30 åren. Källa: Sex differences on the Progressive Matrice: A meta-analysis (2005) och Males have greater g Sex differences in general mental ability… (2006)
•
Mäns intelligens har större spridning: 6 stora, representativa undersökningar på över 250 000 människor visar att män har större spridning kring medelvärdet (mer begåvade, mer obegåvade) i 35 av 37 olika tester. Källa: Novell & Heges 1995. Samma resultat ses varje år i SAT-math (även vårt eget högskoleprov) som tiotusentals studenter genomför som en del av antagningen till universiteten där skillnaden i medelvärde och standardavvikelse har varit tämligen konstanta de senaste 30 åren. I siffror går det ung. två män för varje kvinna som har IQ 120, 4:1 vid IQ 130, 7-8:1 vid IQ 140 etc. Helmuth Nyborg (2005). "Sex-related differences in general intelligence g, brain size, and social status”. För denna blev han anmäld men friad så inte nog med att den gick igenom peer review utan all data kontrollerades av ytterligare 3 personer: The committee found no evidence of fraud. Då det i regel krävs en IQ på 120+ för att lyckas som ex. managers, analytiker, företagsledare, forskare inom något svårare område etc. ger det ett statistiskt tak snarare än ett ”glastak” på 37 % kvinnor på dessa positioner. Intressant nog är antalet kvinnliga ”Official and Managers” i den privata sektorn i USA 36,4 (EEOC, 2009).
•
Män är mer riskbenägna: 150 studier på 100 000 personer. Källa: Byrnes, Miller, & Schafer (1999) Gender differences in risk taking: A meta-analysis. För en review se Fessler (2010): “Madmen: An Evolutionary Perspective on Anger and Men’s Violent Responses to Transgression”
•
Män har bättre Spatial rotation, perception och ”visualisation”: (detta korrelerar med mattematisk problemlösning) 256 studier på 100 000 personer. Källa: Voyer, Voyer, & Bryden (1995) Magnitud of sex differences in spatial abilities: A meta-analysis and consideration of critical variables. En nyare studie på 200 000 personer från 53 nationer visade sig att skillnaderna ÖKAR i jämställda länder, tvärt emot vad ”Social Role theory” hävdar. Källa: Lippa et al (2008). “Sex Differences in Mental Rotation and Line Angle Judgments Are Positively Associated with Gender Equality and Economic Development Across 53 Nations”
•
Män är mer intresserade av teknik (0,94) och kvinnor av människor (-0,68): Metastudie på över 500 000 personer visar stora skillnader mellan könens intresse (science, technology, engineering, and mathematics vs artistic, Social and Conventional). Skillnaderna har varit konstanta sen 1930-talet! Källa: Men and Things, Women and People: A Meta-Analysis of Sex Differences in Interests (2009) <- - skillnaderna kan förutspås redan när barnet ligger i fostret d.v.s. långt innan någon social påverkan. Källa: Simon Baron-Cohen´s: Prenatal Testosterone in Mind (2004)
•
Män är bättre på matte: 254 studier på 3 miljoner personer. Skillnaden uppstår efter 16 års ålder när män får mer testosteron och större hjärna. Källa: Hyde, Fennema, & Lamon (1990) meta analysis. Studie på 20 000 slumpvis utvalda Amerikanska barn visar att skillnaden uppstår i alla socio-ekomiska klasser, i alla etnicitet, i alla familjekonstellationer, i både privata och kommunala skolor. Ingen skillnad om flickorna bor i familjer där mammorna jobbar med matematik eller bor i mer eller mindre jämställda områden. Källa: Levitt (2009) “An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics“. Eftersom skillnaden uppstår efter 16 års ålder går det inte använda TIMSS eller PISA som underlag när man tittar på könsskillnader då barnen är yngre än 16 år i dessa tester.
•
Män uppvisa ytterligare stora skillnader jämfört med kvinnor i 22 % av de 124 undersökta variablerna i genusfeministen Janet Shibley Hyde´s stora genomgång av 46 metastudier på könsskillnader på över 5 miljoner försökspersoner. Källa: The Gender Similarities Hypothesis (2005) Hyde har dock blivit kritiserad för att utesluta flera studier som uppvisar stora könsskillnader och inte sortera variablerna i biologiskt relevanta kategorier. Källa: Richard A. Lippa:The gender reality hypothesis (2006)