SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Du har lösningen i din skrivning e:et och i notation som är etablerad för »TV:s barndom«.

När ett ord inte är ett svenskt ord i gängse grammatisk position så använder man lämpligen kolon före svenskt suffix. Metoden kan även användas när ett svenskt verb står som substantiv.

... För att delete:a förra söktexten, tryck på krysset i den grå cirkel till höger i sökfältet.

... Man kan utelämna det sista kan:et i satsen »Per kan sjunga bättre än Hans kan«.

Betyder "pudra näsan" bara att snorta kola eller används uttrycket för att besöka toaletten generellt?

SENARE: Hups, ursäkta. Jag trodde det här var tråden om frågor rörande engelska och svarade i enlighet därmed. Har man länge sagt 'pudra näsan' på svenska?

------

Det har varit ett uttryck som används av kvinnor i många, många decennier i betydelsen besöka toaletten.

Män skulle endast använda det ironiskt, om ens så - om det inte har blivit slang för att bruka kokain. Har aldrig hört det i den betydelsen men jag rör mig inte heller i såna kretsar.

Om man prompt vill göra ett svenskt verb av det engelska ordet är det bästa att försvenska stavningen! Alltså skriver man skejta (av skate), eftersom varken skata (fågel) eller skatea (ser bara konstigt ut) fungerar. Likaså rejva i stället för rava eller ravea. Ingen tycker ju längre att det är märkligt att tape stavas tejp på svenska och att vi har verbet tejpa. Det är en vanesak!

Fast vi talar enligt mitt förmenande om helt oetablerade ord. Alltså där en enskild skribent blandar in engelska verb i en i övrigt svensk text. Då måste man giva läsaren en rimlig chans att härleda ordet. Antag till exempel att någon programvaruknutte vill använda verbet release. Skriver han då "vi måste relisa innan torsdag", är det ytterst svårt för läsaren att dechiffrera betydelsen, då det inte finns någon rimlig ingång vare sig från svenskan eller engelskan. Inte ens betoningen blir rätt. Den enda möjligheten är att tyst läsa ordet för sig själv och försöka finna associationen till ett engelska ord (eller tyskt, franskt, ...). Skriver han istället release:a, med eller utan kolon, är åtminstone ordbilden bekant för den som kan engelska. Ordet sticker ut från textens hud som den inflammerade finne det faktiskt är.

Tackar!

Nä. I den mån det alls förekommer, är det ett uttryck för att också de mer löjeväckande anglosaxiska sedvänjorna - till exempel alltså oförmågan att på ett ens någotsånär träffande sätt omtala toalettbesök - har börjat omfattas av Det Stora Och Enda Världsspråkets oslagbara prestige i vårt lilla bonniga Sverige.

Jag har bara hört det yttras av grabbar för att beteckna ett förestående toalettbesök på krogen, då i humoristiskt avseende. Tycker själv att det då är rätt lustigt, både med avseende på att män normalt inte bär smink och på skillnaden i mäns och kvinnors toalettvanor på krogen.

ragazze = barn (flickor)
ragazzi = barn (pojkar ev flickor)
Vad händer om man INTE vet om en pojke finns?
Ragazzi förutsätter att minst en pojke finns med, tänk om han sticker bort?

Hmm. Men just med "lilla" blir det ju ett tydligt nedvärderande. Sedan är väl "du" rätt dialektalt, ex. "vettu"/"vet du" eller bara "du" i slutet/början av en mening.

Men beroende på sammanhang kan det faktiskt ha en negativ klang, som du berättar. Har dock inte tänkt på detta innan.

Du, det var väl bra att du beskrev detta.

Finemang finns med i varken Hellquist eller SAOB. Det ser ju ut som ett lån från franskans finement, men det ordet har ju en annan betydelse. Är finemang måhända en svenskegen bildning av fin med -mang-ändelsen i analogi med riktiga franska lånord?

Fast det finns i SAOL. Kan ju tänkas att det är bildat med raffinemang som "förebild"?