Citat:
Ursprungligen postat av
Oilkink
Om man prompt vill göra ett svenskt verb av det engelska ordet är det bästa att försvenska stavningen! Alltså skriver man skejta (av skate), eftersom varken skata (fågel) eller skatea (ser bara konstigt ut) fungerar. Likaså rejva i stället för rava eller ravea. Ingen tycker ju längre att det är märkligt att tape stavas tejp på svenska och att vi har verbet tejpa. Det är en vanesak!
Fast vi talar enligt mitt förmenande om helt oetablerade ord. Alltså där en enskild skribent blandar in engelska verb i en i övrigt svensk text. Då måste man giva läsaren en rimlig chans att härleda ordet. Antag till exempel att någon programvaruknutte vill använda verbet
release. Skriver han då "vi måste relisa innan torsdag", är det ytterst svårt för läsaren att dechiffrera betydelsen, då det inte finns någon rimlig ingång vare sig från svenskan eller engelskan. Inte ens betoningen blir rätt. Den enda möjligheten är att tyst läsa ordet för sig själv och försöka finna associationen till ett engelska ord (eller tyskt, franskt, ...). Skriver han istället
release:a, med eller utan kolon, är åtminstone ordbilden bekant för den som kan engelska. Ordet sticker ut från textens hud som den inflammerade finne det faktiskt är.