Citat:
Ursprungligen postat av
byggare bob
Sant.
Jag satte för stor tilltro till hennes sammanhängande, detaljerade och logiska vittnesmål som dessutom stämde ihop med den tekniska bevisningen medan jag underskattade åklagerskans tilltro till mannens fladdrande historier som motbevisats, tekniskt, av polisen.
Det lilla nya som framkommer nu verkar var att en bakomvarande sett mannens bil röra sig lite åt vänster innan den tvärt gick åt höger och rammade kvinnans bil.
Åklagerskan menar att detta kan ha varit ett vindkast som drabbade bilen – en bil av exakt samma modell som kvinnans och som INTE drabbades av detta ”vindkast” – och att mannen över-parerade och kraschade in i henne. Mannen pustar givetvis ut när en sådan förklaring presenteras.
En annan möjlig tolkning av en rörelse åt vänster först innan en kraftig rörelse åt höger är förstås att mannen ””tar sats” och därmed drar ratten lite åt vänster innan han gör en kraftig rattrörelse åt höger. Alltså ungefär det som kvinnan berättat om i media.
Kul för honom att åklagerskan lägger ned fallet. Jag är dock inte lika övertygad att det är ett bra beslut för det allmänna rättsmedvetandet.
I tråd efter tråd ser vi hur rättssamhället havererat. Det verkar som "de" gett upp, de orkar inte.
Åklagerskan, (underbart ord på kärringen), som gör inte sitt jobb och struntar i att åtala. Det som är hennes jobb sköter hon inte.
Hon "frikänner" dessa kriminella i trafiken på eget initiativ, en märklig roll hon påtagit sig, som pseudo-domstol. Hon ger sig själv friheter, att inte sköta sitt jobb enligt den rättsordning vi har i Sverige, på pappret och i det allmänna rättsmedvetandet.
Med tanke på hur farlig denna situation var i trafiken, så borde frikännandet komma från en tingsrätt. Det är en domstol som ska höra parter och åtalade, och i domstolen och avgöra om historierna håller.
