tråden om löpning

Så har även jag startat en journal som förstås kommer innehålla lite löpning
Kika gärna in och följ om ni vill
https://www.flashback.org/t2193101

Först och främst måste du ställa in dig mentalt, sen är det bara att sätta igång

Haha! Det var inte meningen att göra dig paranoid.


Ojoj.. Han måste vara bra snygg, om du låter honom vara så dum.



Haha, aha! Så du behöver alltså en dominant alfahanne vid din sida.


Det blir nog ett gympass. Jag är fullständigt slut i benen.


Jag ska ta mig en titt.

Kan ge er löpfantaster ett litet tips från Lidl denna vecka. Dom har löpspecial denna vecka vilket innebär att dom säljer mycket tillbehör för löpning.

Var själv dit idag och fick mig shorts, två par strumpor och ett par glasögon (med fodral och extra linser), allt detta för 170 kronor.

Se mera i Lidl's reklamblad för denna vecka.

Klistrar in detta träffande citat från blodpalts träningsjournal.

Detta fenomen rimmar bra med den nya träningstrenden. För många är det viktigare att blogga, ta bilder, köpa prylar, logga sin träning på flashback än att verkligen ge sig ut att springa. Vi proppas på med snabba vägar till framgång, tidningarna ger oss " bli en snabb löpare, fort" och " så går du mer 10 kg i veckan".

Jag själv föll för "maratrenden" men hade som tur var i alla fall lite grund att stå på innan mitt första lopp. Var ändå nära att springa sönder min kropp. Sen dess har jag inte bråttom längre. Just bråttom kännetecknar nog medelmarthon-svensson. En småtjock kontorsnisse gör ett dumt vad på en afterwork, tränar ett par månader och går i mål på maran på dryga 5 timmar. Lyckas samtidigt dra på sig löparknä och springer sedan aldrig en meter till.

Missförstå mig inte, självklart är det nyttigt att flera springer, men man måste första att det kräver träning. Jag själv trodde jag kunde ta genvägar i början. Det finns inga genvägar att bli en god löpare även om många försöker hitta dem. Känns som att vinnaren är den som blir bra med så lite ansträngning som möjligt. Men träning funkar inte så. Vill du gå under 3 timmar på maran måste du upp i 6-10 mil i veckan, få tar sig den tiden mellan instagrammandet.

Sen verkar en trend i Sverige vara att det är längden som räknas . Säger du till polarna att du sprungit maran i 6min/km fart blir de djup imponerande. Medan en berättelse av ditt nysatta pb på 37min på milen(ej mina tider) möts av axelryckningar, trots att det senare är en betydligt svårare bedrift. Men givetvis är det inte fel att springa för skojs skull, det kan ju vara poesi för själen. Fast just detta kan ju vara förklaringen på varför tiderna blir sämre trots fler utövare.

Intressant inlägg och håller med om detta. På mitt jobb diskuterar många sina prestationer på Vasalopp, Maraton, osv, vissa har sprungit 10 Maraton osv, och det är väl helt ok att prestera det som motionär, men många som har sprungit Maraton exempelvis har tagit sig runt på ca 5 timmar och det är enligt mig en ganska medioker prestation. Jag vill inte klanka ned på någons prestationer men håller helt med om diskussionerna har gått bort från fart och mer mot antal nötta mil. Hör även en del skräckhistorier om folk som har skadat sig pga den "grymma" belastningen under ett lopp, och enligt mig beror detta i många fall på dåliga förberedelser, folk som skryter med att de ska springa ett lopp utan förberedelser för att sedan bryta.

Ett exempel på dessa mediokra motionärer är bloggare som Miranda Kvist. Inget illa om henne, men hon har skapat ett enormt intresse kring sig själv som löpare tack vare sin blogg, men när man tittar på hennes tider så springer hon milen på 42 min och en halvmara på 1.34, detta är halvbra motionärstider. Ändå håller hon föreläsningar om löpning, anlitas som personlig coach osv. inget illa om henne som sagt, men detta säger ändå något om ambitionsnivån hos den vanliga motionären i dag.

Från Mirandas presentation. Säger en hel del om ambitionen när hennes elever har km mål istället för tidsmål.
Nu verkar hon ju vara en kanontjej men långt ifrån elitlöpare, bra tider för en motionär som sagt. Jag känner igen henne hon är tillsammans med den berömda apan med bur från årets Stockholm Marathon:
http://www.trailper.se/okategoriserade/apan-pa-stockholm-marathon/

Jag kom ifatt apan efter knappa milen. Min trötta marahjärna kunde inte koppla, trodde att nån stackare bar bursnubben :-).

För att återgå till vår, diskussion. Visst är det bra att så många vill ha kul. Men om folk bara la lite mer tid och planering skulle vi slippa många skador och tråkigheter. Och dessutom betydligt bättre resultat. Visst att springa maran på 5h år ut och år in visar ju på envishet, men tiden är.smått medioker ( obs tider är relativt 5h från en nybörjare är bra ok). Än värre kan det.vara på tex Göteborgsvarvet. Startade i sista gruppen och rundade tusentals som knappast sprungit mer än några kilometer förr. Vill knappt veta hur upptagna sjukgymnasterna var veckan efter.

Btw Perfect du verkar rätt snabb. Får man fråga vad du gjort på milen?:-)

Ursäkta eventuella stavfel, skriver från telefon.

Haha, detta med folk som springer utklädda till det ena och det andra är också ett fenomen bland alla mediokra löpare, att man försöker bli känd på andra meriter än på att vara en duktig löpare.

Apropå min tid på milen så är jag inte säker, förra hösten gick milen på strax undet 44 min men det var bara någon vecka efter LL och jag var ganska sliten. jag har kört intervaller och tröskelpass hela året sedan dess och tror att jag ligger på runt 41 min. Jag tränar dock först och främst inte för milen, även om sub 40 är ett delmål som jag vill klara, utan huvudmålet är medaljtid på Lidingöloppet. Jag är ingen stjärna men tränar målmedvetet för att bli bättre.

Jag har en backe hemma i min runda som har blivit min ärkenemesis.
Jag fasar för den backen och den är alltid med på rundan även om jag springer tre kilometer eller en mil (den är med på rundan med flit såklart).

Det lustiga är att jag inte sällan gör kilometern där backen är med snabbare när jag springer milen än när jag springer 5 kilometer (backen är alltid med på den sista kilometern oavsett hur långt jag springer). Hur i helskotta kan det vara så?

Något jag reflekterat över är att när jag springer milen så tänker mitt huvud alltid "ånej inte den där jävla backen, den är ju skitjobbig", varpå jag säger högt och tydligt "ääh, det där är ingenting, lika bra att springa snabbt förbi så vi kommer till något tyngre". När jag springer kortare sträckor så tänker jag inte när jag väl springer utan mer innan jag börjar springa typ "ska jag springa den där jävla backen idag igen!?". Kan det spela in?

Exempel på de tre senaste tider den kilometern sprungits på.
Milen:
5:43 min/km
5:39 min/km
5:55 min/km

5 km:
6:08 min/km
6:12 min/km
6:15 min/km

3 km:
4:17 min/km
4:40 min/km
4:40 min/km

Kom osökt att tänka på ordspråket "If yoga and pilates gets you in better shape, you're not in any great shape to begin with".


Men visst, det är onekligen ett bra tips för många motionärer.


EDIT:

Väldigt intressant diskussion kring löptrender i tråden dom senaste sidorna! +1!

Hej!

Var ute och sprang 6x1000m för första gången igår och funderar på huruvida jag borde fortsätta som jag gjorde, eller ändra nått. Mina tider per km: 5:00 4:58 4:57 4:57 5:02 4:56. Hade ca 90s aktiv vila mellan varje km. Kändes dock som att jag skulle klarat att springa lite snabbare.

Andra relevanta data:
PB 5km: 24:11 (detta var dock första delen av en 8km runda så kanske lite fortare egentligen)
PB 1mil: 54:26

Min fråga är nu: Borde jag försöka springa snabbare, kortare vila, både och? Målet är en halvmara i mitten av oktober. Tidsmässigt så vill jag definitivt under 2 timmar, men drömgränsen just nu är 1:50:00

Med tanke på att du vill få en bra tid på din halvmara så skulle jag börja med att köra tröskelintervaller, dvs korta ned vilan till en minut. Med detta utvecklas din förmåga att ligga på din tröskeltempo och vilan på en minut gör att du kan hålla ett lite snabbare tempo en på vanliga tröskelpass. Anledningen att du ska vila bara en minut är att det tar 3 minuter innan du uppnår den så kallade tröskeln, och om du då vilar för länge mellan varje löpning så hinner din puls gå ned för mycket och det tar längre tid innan du når din tröskel igen och då blir det lite bortkastat. Om du tycker att detta är "lätt" så kan du öka även hastigheten.

Du kan så klart vila längre också och springa dina intervaller snabbare, men just för längre lopp så tycker jag personligen att tröskelintervaller är effektivare. Med tanke på att du ska köra en halvmara så skulle jag även köra längre tröskelintervaller, tex 2x3 km, just för att vänja kroppen vid högre fart under en längre tid.

Om du dessutom tränar kontinuerligt enligt ovan så lär du fixa din drömgräns, lycka till!