Bibelns syn på homosexualitet

Så du menar att när du säger "homosexualitet", på svenska, så kan du lika gärna syfta till ocker och exploatering överlag, eftersom att du anser båda syndiga? Nja, detta flyger inte riktigt. En term som "synd" är ett sådant begrepp, som kan inkludera många synder, liksom ett begrepp som "omoraliskt beteende" eller "hat". Du kan däremot inte påstå att "mord" kallas "äktenskapsbrott", detta är två skilda saker och vi använder inte det ena ordet som synonym till det andra, även om de båda är synder i abrahamitisk tro.

Det finns alltså ingen anledning att tro att samma begrepp användes för att syfta till homosexualitet och någon specifik form av ekonomisk exploatering, medan det ändå alltid betydde enbart homosexualitet och helt enkelt användes för andra saker för att de också var syndiga. Detta är ren fantasi. Snarare verkar termen ha en koppling, dock inte någon exklusiv sådan som det verkar, till homosexuellt umgänge medan den också innebär exploatering.

Teologen Mel White skriver således:
"Some scholars believe Paul was coining a name to refer to customers of ‘the effeminate call boys.’ We might call them "dirty old men" ... Responsible homosexuals would join Paul in condemning anyone who uses children for sex, just as we would join anyone else in condemning the threatened gang rape in Sodom or the behavior of the sex-crazed priests and priestesses in Rome. So ... this passage says ... nothing about homosexuality as we understand it today."

Teologen John H. Elliott menar på ett liknande sätt att:
"Nothing in 1Corinthians, or for that matter in any other biblical writing, speaks directly of the biological or psychological condition of homosexuality or homosexual ‘orientation’ as this is understood today and as it concerns believing Christian gay persons intent on worshipping and serving God."

Om vi antar att termen dels syftar till ekonomisk exploatering och dels till en sexuell handling så ligger det ganska nära till hans att anta att det handlar om prostitution. Att arsenokoitai och malakoi nämns tillsammans kan också ge en ledtråd, då malakoi ("mjuk") kunde användas för pojkar som prostituerade sig (möjligtvis i ett hednisk-religiöst sammanhang); stycket skulle alltså då fördöma dels män/pojkar som prostituerar sig, och dels de män som köper sexuella tjänster av dem.

En tidigare term som Paulus nämner här, pornoi, betyder "män som prostituerar sig"; de kategoerier som fördöms i 1 Kor 6:9 är pornoi, eidōlolatrai (avgudadyrkare), moichoi (äktenskapsbrytare), malakoi och arsenokoitai. Stycket verkar alltså vara inriktat på otrohet och prostitution, samt fördömandet av avgudadyrkan (vilket eventuellt också kan ha en sexuell innebörd, då eidōlolatrai ofta syftade till deltagandet i hedniska firanden och ritualer vilka kunde ha ett sexuellt innehåll). Att pornoi således skulle syfta till män som säljer sex till kvinnor, moichoi till män som är otrogna, malakoi till män som säljer sex till män och arsenokoitai till män som köper sex av män - detta kan knappast ses som en omöjlighet, utan blir en ganska logisk tolkning. Den fördömer i så fall prostitution, alla former som är öppna för en man - att sälja sex till kvinnor, att köpa sex av kvinnor (dvs äktenskapsbrott), att sälja sex till män och att köpa sex av män.

Att därför, pga ett stycke som detta, fördöma kärleksfulla homosexuella relationer känns som något som mer baseras på egen homofobi/homohat än på Bibeln (även om översättningar förstås kan ge intrycket av att detta stycket är klarare än det egentligen är). Det är inte alls omöjligt, utan snarare ganska troligt, att detta stycke fördömer prostitution hellre än samkönade kärleksrelationer. Speciellt då vi har många fler fördömanden av prostitution i Bibeln, medan vi saknar klara och tydliga fördömanden av samkönade kärleksrelationer.

Detta, att allt som inte är livsalstrande per automatik är synd, må vara din filosofi - men det har definitivt inget med det abrahamitiska eller bibliska syndbegreppet att göra. Där handlar synd snarare som något som "skapar ett avstånd" mellan dig och Gud, eller mellan dig och din kärlek till din nästa. Att allt som inte skapar barn är synd är helt obibliskt; tvärtom så lär ju NT att det bästa är att leva i celibat, vilket ju knappast leder till speciellt många barn.

Du menar alltså att allt som inte alstrar nytt liv är synd? Det enda mänskliga beteende som är acceptabelt, menar du, är alltså att ha heterosexuellt, vaginalt, oskyddat sex i syfte att skapa nytt liv - helst, från mannens sida, med så många kvinnor som möjligt för att kunna producera så många barn som möjligt? Saker som kyrkobesök, Bibelläsning, nattvard, filosofi - i allra högsta grad ett liv i celibat - är således synd; istället bör alla ha så mycket sex som möjligt i syfte att producera avkomma

En (Eventuell) Fjäder? Med tanke på kontexten av detta uttlåtande så kan jag inte se annat än att detta skulle syfta på hela paulinska litteraturen

Det är nämligen inte alls frågan om "min filosofi" utan det är ursprungskyrkan dogmer vi talar om.

Vad du skrev i ditt förra inlägg var verkligen inte ursprungskyrkans dogmer, tyvärr. Det var inte, och har mig veterligen aldrig varit, en dogm att allt som inte är reproduktion är synd.

Det står inte att alla ska göra det, utan att det är det bästa alternativet för den som klarar av det.

Matt 19:10-12:
Lärjungarna sade [till Jesus]: ”Om mannens ställning till hustrun är sådan är det bäst att inte gifta sig.” Han svarade: ”Alla kan inte tillägna sig detta, utan bara de som har fått den gåvan. Det finns sådana som är utan kön från födseln och sådana som av människor har berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets skull. Den som kan må tillägna sig detta.”

1 Kor 7:8-9:
Till de ogifta och till änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir vad de är, liksom jag. Men om de inte kan behärska sig bör de gifta sig; det är bättre att gifta sig än att brinna av åtrå.

Det optimala är alltså att leva i celibat, medan det näst bästa - för den som inte klarar av detta - är att gifta sig. Det är alltså bättre att leva ut sin åtrå inom äktenskapet än att leva i celibat ifall man lider av sexuell frustration - men celibat framhålls ju definitivt som det bästa alternativet för den som klarar det.

Det är alltså detta som rimmar väldigt illa med din idé om att det enda som inte är syndigt är att skapa nytt liv. Om detta skulle stämma så vore ju celibat minst lika illa som homosexualitet - inga barn skapas av människor som lever i celibat, ändå framhålls detta som det bästa sättet att leva. Hur får du ihop det med din idé där?

Ja, i samma utsträckning som heterosexuella mäns köttsliga lustar gentemot kvinnor är "rent driftstyrda" så är väl detta sant.

Precis som D100 skriver så skräms även jag över den brist på förståelse och oförmåga att sätta sig in i andra människors livssituation som många kristna och andra religiösa tycks ha. Känns som mycket av det du propagerar för är ett hat förklätt i kärlek.

Sen tycker jag att de är konstigt hur man kan vara så pigg på att citera GT som kristen, då de enligt mig står ganska mycket tvivelaktiga saker i det. Man ska t.ex. stena kvinnor som gifter sig om det visar sig att de inte är oskulder osv.

Det blir alltid tolkningskrockar när kristna refererar till GT, anledningen är att GT är skrivet av Judar för Judar. GT är inte en kristen bok, den handlar t ex om världsskapelsen, syndafloden och guds utvalda folk, israeliterna samt deras frigörelse och deras utlovade land som gud gett dem.

Israeliterna är judarna, något som de flesta torde ha koll på om man nu läst både GT och nya testamentet, den hårda hållning mot lagbrytare som finns i GT som förespråkar tex stening hittar vi inte i NT, inte heller hittar vi det förakt mot icketroende som finns i GT när vi läser NT.

Det finns ett fåtal texter i NT som kan tolkas som antihomo men det kan likaväl vara översättningsmissar eller feltolkningar av hur ord användes under Jesu tid. Att en återhållsam, kärleksfull och ödmjuk person som Jesus skulle fördömma någon pga dess sexuella läggning finner jag osannolikt.

Det uppstår självklart konflikter när kristna försöker tolka eller leva efter judarnas bok för att sen upptäcka motsägelser i den egna boken, NT.

Jesus och hans lärjungar var judar, de levde i ett judiskt samhälle och ägnade sig åt judiska seder och riter.

Jag uppfattar det som att Jesus som sägs ha varit väldigt påläst inom religion och lagar redan som ung helt enkelt tröttnade på vissa delar av Judendomen. T ex förstod han inte varför barn skulle behöva sitta knäpptysta i synagogan, han gillade inte kommersen som fanns runt densamma och inte heller gillade han de som hade en stor förkärlek för pengar. Kanske var han något av en Judisk reformator, något som inte gillades av de lärde.

Kristendomen uppstod ju först efter Jesu död, hur lång tid efteråt vet jag inte men någon gång under sent 300-tal så bestämde man vilka skrifter som skulle ingå i den kristna bibeln och de enda anledningarna till att rippa Tanach = Judarnas bok = GT måste vara för att man ville få med skapelseberättelsen, de tio budorden och lite allmänna förmaningar om vad som var rätt och fel samt hot om vad som väntade om man inte skötte sig. Sen var väl GT en naturlig brygga från den gamla tron Judendomen över till den nya tron Kristendomen.

Personligen tycker jag att det var ett stort misstag att ta med Judarnas bok som en del av den då nya religionen Kristendomen, Jesus läror går helt stick i stäv med många av de läror som finns i GT, men nu är det självklart för sent att rätta till det här felet.

Detta är mina åsikter baserade på läsandet av de båda böckerna ett flertal gånger, jag har ingen hemlig agenda, det enda jag har är mina ärliga tolkningar och åsikter.

Det blir överhuvudtaget ganska svårt när icke-kristna eller ateister närmar sig centrala kyrkliga begrepp och uppfattningar med sekulär kritik. Speciellt när man försöker relativisera begrepp och normer i ett så absolut system som kristendomen är (tillsammans med alla monoteistiska system).

Det blir alltid tolkningskrockar när kristna refererar till GT, anledningen är att GT är skrivet av Judar för Judar. GT är inte en kristen bok, den handlar t ex om världsskapelsen, syndafloden och guds utvalda folk, israeliterna samt deras frigörelse och deras utlovade land som gud gett dem.

Israeliterna är judarna, något som de flesta torde ha koll på om man nu läst både GT och nya testamentet, den hårda hållning mot lagbrytare som finns i GT som förespråkar tex stening hittar vi inte i NT, inte heller hittar vi det förakt mot icketroende som finns i GT när vi läser NT.

Det finns ett fåtal texter i NT som kan tolkas som antihomo men det kan likaväl vara översättningsmissar eller feltolkningar av hur ord användes under Jesu tid. Att en återhållsam, kärleksfull och ödmjuk person som Jesus skulle fördömma någon pga dess sexuella läggning finner jag osannolikt.

Det uppstår självklart konflikter när kristna försöker tolka eller leva efter judarnas bok för att sen upptäcka motsägelser i den egna boken, NT.

Jesus och hans lärjungar var judar, de levde i ett judiskt samhälle och ägnade sig åt judiska seder och riter.

Jag uppfattar det som att Jesus som sägs ha varit väldigt påläst inom religion och lagar redan som ung helt enkelt tröttnade på vissa delar av Judendomen. T ex förstod han inte varför barn skulle behöva sitta knäpptysta i synagogan, han gillade inte kommersen som fanns runt densamma och inte heller gillade han de som hade en stor förkärlek för pengar. Kanske var han något av en Judisk reformator, något som inte gillades av de lärde.

Kristendomen uppstod ju först efter Jesu död, hur lång tid efteråt vet jag inte men någon gång under sent 300-tal så bestämde man vilka skrifter som skulle ingå i den kristna bibeln och de enda anledningarna till att rippa Tanach = Judarnas bok = GT måste vara för att man ville få med skapelseberättelsen, de tio budorden och lite allmänna förmaningar om vad som var rätt och fel samt hot om vad som väntade om man inte skötte sig. Sen var väl GT en naturlig brygga från den gamla tron Judendomen över till den nya tron Kristendomen.

Personligen tycker jag att det var ett stort misstag att ta med Judarnas bok som en del av den då nya religionen Kristendomen, Jesus läror går helt stick i stäv med många av de läror som finns i GT, men nu är det självklart för sent att rätta till det här felet.

Detta är mina åsikter baserade på läsandet av de båda böckerna ett flertal gånger, jag har ingen hemlig agenda, det enda jag har är mina ärliga tolkningar och åsikter.

Du menar alltså att dagens "kärleksfulla homosexuella" faller i någon annan kategori än homosexuella från första århundradet? Det görs ingen skillnad mellan "kärleksfulla homosexuella" och homosexuella, utan båda faller in i kategorin "αρσενοκοιτη"