Citat:
Ursprungligen postat av
Pust
Min åsikt är att man bör diagnostisera betydligt mindre än man gör idag. Anledningen är sådant som lokföraren Torolf Jansson drabbades av. Vad var egentligen meningen med en Aspergerdiagnos i Torolfs fall? Han hade ju både utbildning (lokförarutbildning) och jobb. Vad ska man då använda diagnosen till? Han ångrar sig nog djupt just nu.
Nackdelen med en Aspergerdiagnos är att den kan ge problem på många områden, allt från körkort till jobb. Det kan mycket väl vara rent trams, som Transportstyrelsens beslut att dra in Torolfs lokförarlicens, men myndigheter har stor makt att förstöra våra liv, befogat eller inte.
Vidare är det inte speciellt bra att nämna att man har Aspergers syndrom. Det ger lätt ett intryck att man bara är intresserad av sig själv, vilket i sin tur gör det ännu svårare i kontakter med andra. Bättre är att studera icke-autister och försöka låtsas vara som dem, så att man försvinner i mängden.
Den som verkligen har autistiska drag är också van att hjälpa sig själv, och tycker inte om att be andra om något. Man vill synas så lite som möjligt. Självständighet är ett utmärkande drag.
Även om personen som får diagnosen är ung och går i skolan, bör man tänka lite framåt. Torolfs fru uttrycker nu oro för hur det ska gå i framtiden för dottern, som också fått en Aspergerdiagnos.
Alltså: Diagnosen Aspergers syndrom bör bara användas om det är absolut nödvändigt, med tanke på alla negativa konsekvenser det kan få.
Hoppas verkligen att de av Torolfs kolleger som också inser att de har Aspergers, men ännu inte blivit diagnostiserade, nu inser faran.