Nationalistisk ekonomi

Det här är för övrigt ett diskussionsforum där man framför sina ståndpunkter, du kan inte begära att jag ska läsa länkar som du inte ens själv läst I den ena länken citeras dessutom Ayn Rand din lilla anarkokapitalistiska sabbatgoj.

Jag förstår dock att du inte orkar läsa skiten. Den där omständige matematiskt-perfekt-ekonomi-snubben verkar vara autistisk eller nåt.

Du får formulera kärnpunkten i vad du vill ha sagt från länkarna, jag får nämligen inte ut så mycket konkret information från dom. Filmen som länkas på ekonomiskreform.se handlar ungefär om det jag skrivit om i den här tråden:

Öööh, nej. Priset på en vara bestäms för det första av vad folk kan och vill betala för varan. Det tidigare exemplet om platt-tv är bra för att åskådliggöra detta; det vill säga att en sådan tv initialt kostade runt 40 000 kronor. Inte särskilt många köpte sådana tv-apparater. Genom konkurrens och anpassning efter konsumenterna så kostar en sådan tv cirka 3000-4000 idag. Om staten hela tiden trycker upp nya pengar så sjunker värdet på pengarna och då kostar en glass snart 100 spänn. Detta är liksom ekonomi 1 A.

Hej,

Vi förespråkar ett system där pengar skapas för att gynna oss alla medborgare, sen hur det ska gå till är upp till politikerna (riksdagen samt regeringen). Det finns olika alternativ och det vi tycker verkar vara det bästa är skuldfria pengar. Dessa skuldfria pengar kunde föras in i samhället via offentliga arbeten i form av löner inom skola, vård och omsorg samt genom att anlita privata entreprenörer för diverse projekt såsom väg- och bostadsbyggen.

Idag skapas pengar som du antagligen förstår genom att en bank lånar ut pengarna. Det tillkommer inga nya pengar om ingen tar ett lån. Detta är principen för pengaskapandet över i stort sett hela världen. Detta är också grundproblemet till fattigdom och att de rika blir rikare medan de fattiga och medelklassen mer eller mindre har samma köpkraft som året innan. Pengar skapade ur skuld bidrar även till lågkonjukturer och den krisen som vi har där länder är skuldsatta och inte har pengar att betala lånen, dessutom får de mer pengar skapade ur lån för att lösa det. Vilket är helt befängt, för man kan inte låna sig ur ett lån...

Pengar måste skapas på ett sätt där det inte finns för mycket eller för lite. Den mängd som behövs är vad som krävs utav samhället för att det ska gå runt. Om politikerna tar tillbaks makten att skapa skuldfria pengar så bör de sätta mål först. T.ex. ett mål kan vara ingen arbetslöshet och sedan behöver de räkna på vad det skulle kosta för att sen skapa dessa pengar så pengarna sätter människor i arbete.

Banker behöver inte försvinna bara för att pengar skapas skuldfritt. Deras funktion kan vara att tillhandahålla lån till de som behöver lite extra pengar, dock borde vi gå ifrån skuldbaserade lån utan ränta till räntefria lån. Bankerna måste inte vara stora vinstdrivande företag som ska gynna aktieägare. Hela aktiemarknaden är som ett stort kasino där de med mest pengar och inflytande kan få värden att höjas eller sänkas. Det är nästan om att låta mänsklighetens öde avgöras utav roulette.


Det finns inget behov utav att räkna ut alla produktioner och tjänster, det räcker med att se hur samhället fungerar. Idag fungerar det inte bra eftersom vi har nedskärningar inom skola, vård och omsorg, samt nedskärningar i många privata företag. Det som fattas är varken material eller arbetsvilliga människor, det som fattas är pengar (det som motiverar oss att arbeta och underlättar byteshandeln för oss).

När det fattas pengar kan man tillföra pengar och när det finns för mycket kan man ta bort pengar (via t.ex. skatter).

Genom att tillföra mer pengar så kan fler arbeta och mer varor samt tjänster kan bytas. Genom att ta bort pengar så minskar chansen att byta varor samt att arbeta.

Vi behöver varken ha en högkonjuktur eller lågkonjuktur, vi behöver enbart ha ett penningsystem som ser till så alla människor samt naturen har det bra och att samhället fungerar optimalt. Det som ska begränsa oss är inte penningmängden utan arbetskraften (människor) och material samt råvaror. Vi skulle kunna leva utan någon ekonomisk cykel och basera livet på vad medborgarna vill ha, måste ha och vad som kan uppnås/utvecklas/etc.


I ditt exempel så måste det finnas minst 200,000 kr om det är så att köparen har tillgång till de 100,000 kr tillverkarna betalade för tillverkningen samt själv redan har 100,00 kr och då räcker det med 200,000 kr totalt.


Som jag ser det så är den enklaste övergången till ett nytt bättre system att alla världens länder börjar skapa sina egna pengar och att det finns ett samarbete där man ser till att alltid ha en optimal penningmängd så målen för varje land uppnås. Korruption undviks genom att systemen är transparent och handeln med värdepapper begränsas, framförallt handeln med valuta där multimiljard hedge-fonder kan sänka ett lands värde genom spekulation.

Två ekonomer ifrån Internationall Valutafonden har gjort en vetenskaplig studie som visar att världens länder hade haft det bättre om de skapat egna skuldfria pengar sedan ca 1930 än att det är som idag att privata banker samt centralbanker skapar pengar via utlåning. http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202.pdf


Hoppas jag gav dig svar!

Vänliga hälsningar
Patrik Kling
Nätverket Ekonomisk Reform

Nej, det fattas inte pengar. Stater genom centralbanker fullkomligt dränker sina ekonomier i pengar. Det fattades inte pengar i Weimarrepubliken heller, där tryckte man upp sedlar med valörer i miljarder mark. En limpa bröd kostade väl 5 miljarder eller nåt... Jag vet inte var du fått dina vanföreställningar från men du resonerar som nån typ av FED-jude-keynesian. Det är inte menat som en förolämpning utan det du skriver är precis vad dessa systeminstitutioner, banker, politiker och ekonomer förespråkar och utför. Eller så är du nån slags Zeitgeist-mupp. Om det bara var att trycka upp pengar hur som helst så hade vi ju kunnat höja alla löner och göra alla till miljonärer men det är ett i sak felaktigt och parodiskt utopiskt antagande.

Vi? Jag tror inte att någon vill bli förknippad med dina djupt okunniga galenskaper. Allvarligt talat, ge dig nu, försök ta till dig lite av den information och fakta du får presenterad för dig. Sluta vara obstinat och ignorant, särskilt när du inte har en susning om vad i helvete du dillar om.

Man vill bara korrigera lite i skuld- och räntedelen. Man vill fortfarande ha en riksbank med statligt monopol på betalningsmedel. Man vill "skapa" "jobb" i den offentliga sektorn med upptryckta pengar - planekonomi. Man vill höja skatterna när man "tryckt upp för mycket pengar" och för att kunna finansiera sin havererade offentliga sektor osv.

Eftersom en centralbank aldrig kan veta hur många produkter och tjänster som kommer produceras och konsumeras under ett år så blir det fullkomligt ologiskt att förespråka att staten ska sitta och trycka upp pengar på måfå och sabotera marknaderna för företagare och konsumenter och urholka värdet på pengarna. Kan du svara på hur du ska undvika inflation? Ska Bitcoins vara tillåtna i ditt ekonomiska system? Det hela hade varit något lite mer begripligt om du förespråkade att statens pengar skulle vara knutna till guld istället för till "varor och tjänster", men då måste ju staten först konfiskera allt guld från sin befolkning. När guldet sen är slut är vi också tillbaka till att staten måste skapa låtsaspengar och tillföra i ekonomin.

Hur ska vanliga banker kunna existera alls om dom överhuvudtaget inte får ta ut ränta eller avgifter - då kan man ju lika gärna ha pengarna i madrassen? Det är inte banker, räntor och skuld i sig som är problemet - problemet är att staten avskaffat guldmyntfoten och tillåtit FRB. Fast just där är vi väl någorlunda överens?

Henriksson, som verkar vara en sympatisk kille, har fel i frågan om kreditexpansion av den mycket enkla anledningen att priser aldrig är fasta, såvida inte staten tvingar företagarna att ha vissa priser förstås.

"Skuld- ränte- och inflationsfria statliga pengar" är ett helt bisarrt begrepp, vilket närmast får betraktas som nyspråk. Det var väl IMF som hittade på det där i nån "vetenskaplig" simulation. Lustigt att nationalister vill anamma sådana judeidéer och implementera på svensk ekonomi. Om jag lånar ut pengar till en polare som vill starta ett företag, får jag inte komma överens med honom om en ränta då, får jag överhuvudtaget tillbaka mina pengar om alla pengar är "skuldfria"?

Det är inget fel på problemformuleringarna i dina länkar, där är vi överens, saken är att man i stort vill behålla samma system men så att säga byta ägare. Sen kommer man orsaka nya problem. Vi kan ta ett exempel, när staten tillför nya pengar i ekonomin, så får alla lite mer pengar (om jag förstått dig rätt, eller är det bara vissa människor som ska få dessa pengar?). När tillgången på pengar ökar så kommer man initialt att ha större köpkraft, men detta kommer leda till att priserna höjs och allt går tillbaka till utgångsläget med det fenomenet att dom som var först ut och konsumerade fick saker "billigare" än dom som antingen sparade eller väntade lite med att konsumera. Faktum är att det inte spelar någon roll hur mycket eller lite pengar det finns eftersom priserna alltid kommer anpassas till dom befintliga pengarna oavsett summan men statens experimenterande kommer drabba stora delar av befolkningen som sparar eller investerar.

Enligt kvantitetsteorin så bestäms prisnivån (penningvärdet) av penningmängden. Med detta menas inte att enbart penningmängden bestämmer penningvärdet, men väl att det är den avgörande faktorn. Teorin användes inledningsvis för att söka motbevisa den merkantilistiska tesen att en ekonomi inte kan växa om inte penningmängden ökar. I ett berömt exempel kritiserade David Hume den tanken genom att ställa frågan: vad skulle hända om, när folk vaknade på morgonen, allas innehav av pengar helt plötsligt hade dubblats? Hume och efterkommande liberala ekonomer menade att priserna självfallet skulle stiga om detta hände. Om alla fann sina besparingar halverade så skulle priserna av samma anledning sjunka. De ekonomer som likt Hume är av uppfattningen att priserna anpassar sig fullständigt, och tämligen snabbt, efter mängden pengar drar slutsatsen att mängden pengar är nästintill ovidkommande. Pengarna "räcker" för att alla affärer skall kunna göras, för att hålla igång konsumtionen och därmed förhindra arbetslöshet, oavsett om mängden pengar är X eller 1/2 X. Men eftersom både löner och priser är trögrörliga (löner är i synnerhet trögrörliga nedåt, på grund av lagstiftning och politiska skäl) så finns dock även starka skäl för att penningmängden visst spelar roll. Med andra ord finns starka skäl för att konsumtionen minskar och arbetslösheten ökar om penningmängden skulle minska (eller att ökningstakten skulle avta).

Idag "skapas" ofantliga mängder "pengar" vilket medför att exempelvis en lägenhet kostar fyra miljoner kronor trots att alla vet att den inte är värd det. Du vill fortsätta trycka upp statliga pengar om än i mindre skala men dagens problem kommer kvarstå, om än med lägre priser än idag men det är fortfarande manipulation och förstörelse av svenskarnas kapital och besparingar.

Men eftersom både löner och priser är trögrörliga (löner är i synnerhet trögrörliga nedåt, på grund av lagstiftning och politiska skäl) så finns dock även starka skäl för att penningmängden visst spelar roll. Med andra ord finns starka skäl för att konsumtionen minskar och arbetslösheten ökar om penningmängden skulle minska (eller att ökningstakten skulle avta).
http://en.wikipedia.org/wiki/Money_supply

MASSACHUSETTS PAPER MONEY EXPERIMENT
Then in 1690 Massachusetts embarked an a radical experiment, and began to issue “Bills of Credit”; a form of paper money not backed by any physical thing. Rather than a promise to pay any thing, it was a promise to accept the paper bills for all monies due to Massachusetts. At first, this paper was not made a legal tender – that is the people were not forced to accept them, but everyone did and the bills immediately began circulating as money, ending the colony’s distress. This money didn’t flow back to England like the coinage. This worked exceptionally well for two decades, so long as they were not issued in too great a quantity.
Other colonies copied Massachusetts, emitting similar bills of credit. Invariably they transformed life in the colonies, improving industry and commerce; building real infrastructure.
When the colonial governments authorized the issuance of too many bills – and this sometimes occurred – their value dropped. But when the paper issues were moderate – and there was no exact science to this – they kept their value well. Of great importance is that the colonies did not issue more bills-than-their legislatures authorized.
They were learning one of the basic laws governing the value of money; that if too much money is circulating, in relation to the work it has to do, its value will start to decline.

Vård, skola och omsorg är aldrig gratis och man kan inte ur ett hållbart perspektiv finansiera sådana verksamheter med statliga papperspengar lika lite som man kan finansiera krig eller nåt annat för den delen. Den offentliga sektorn bör isåfall finansieras med riktiga pengar från den privata sektorn som man då får driva in som skatt. Problemet med skattefinansierade verksamheter är att dom aldrig kan gå i konkurs (om inte hela jävla samhället havererar) eftersom dom alltid får in nya pengar från den privata sektorn och således aldrig behöver anpassa sig efter patienternas, elevernas och kundernas krav - sådana verksamheter är ofta totalt usla och är det decennium efter decennium. Vem vill vänta i 47 timmar på en akutmottagning?

Man kan inte bara dynga ut 100 miljarder kronor i en ekonomi utan att påverka precis allt som sker där.

Det är ju så staten agerar idag och slår ut företag som arbetat sig upp osv.
Om det var papperspengar hade det inte varit värt kostnaderna att gräva fram dom. Huruvida det lönar sig att gräva fram guld beror på priset på grävkostnader och guld för tillfället.
Ett företag kan aldrig veta hur en marknad kommer att se ut, det kan dyka upp konkurrenter, folk kanske tröttnar på just den varan osv. I Sovjet åkte man på studiebesök till länder i Västvärlden för att få ett hum om priser - det gick åt helvete ändå eftersom det inte går att centralplanera ett land.

"We were not foolish enough to try to make a currency [backed by] gold of which we had none, but for every mark that was issued we required the equivalent of a mark's worth of work done or goods produced. . . .we laugh at the time our national financiers held the view that the value of a currency is regulated by the gold and securities lying in the vaults of a state bank."

NS-Tyskland befann sig under extremt ekonomiskt tryck och militärt hot från omgivande länder och under omständigheterna gjorde man väldigt många saker väldigt bra. Därmed inte sagt att dom åtgärderna skulle vara optimala i ett framtida Sverige.

En hundralapp spelar sannolikt ingen roll överhuvudtaget. Ingenting med ekonomi har med "sanningar" att göra. Det handlar om att försöka förstå hur människor oftast agerar under olika förhållanden och vilka förhållanden som skapar högst välstånd samt vad som förhindrar möjligheterna till välstånd.
Det är bara giltigt när staten, som det framgår i citatet, har reglerat marknaderna.

Att folk idag har lite pengar och saknar sparande beror på att staten genom skatter, avgifter, förbud och regleringar plockar ut runt 70 procent av svenskarnas inkomster. Ta en ensamstående morsa som får ut 20 000 i månaden, utan statens ingrepp skulle hon få ut runt 40 000. Det är rätt stor skillnad för hennes ekonomi. Lägg därtill att man plockar bort konsumtionsskatter, moms och skit så har hon en helt ny livssituation.
Det är inte riktigt så det går till. Om en livskraftig privat sektor skapar och ökar utbudet av varor och tjänster så kommer priserna att gå ned, som dom gjorde i USA från 1700-talet fram till 1940 med undantag för några krig. Om du arbetar och sparar så är det dina pengar, du bestämmer själv om du vill konsumera, investera, låna ut, spara, skänka eller bränna upp dom.
Absolut.

Det låter utopiskt att bara skapa de pengarna som saknas för att täcka den budget som behövs för ett väl fungerande samhälle på regional samt nationell nivå. Det är dock ingen större skillnad på hur pengar redan skapas idag när utlåning sker vilket beskrivits under Dagens Skuldbaserade Ekonomiska System. Ett skuldfritt system fungerar mer fördelaktigt då ingen skuldsätts och räntan inte är nödvändig när arbete ska utföras.