Varför flirtar aldrig killar?

Lysande inlägg om och om igen i denna tråd, tack!


Bra inställning! Då kan kvinnorna gå och laga mat efter ligget. Perfekt.

Nej, du missförstår mig.

Jag var sarkastisk. Förklara dig gärna.

Under mina tre gymnasieår såg jag extremt få flirtar ske på skolan. Jag tror att fylla och facebook tog för stor plats.

Under skoltid pratade folk nästan alltid enbart med de personer som de alltid hängde med där. Mellan lektioner och på luncher kunde man söka ögonkontakt med någon för att visa intresse. Men det var kort ögonkontakt, utan blink osv, och inte heller ögonkontakt som; Kom och prata mig med. Det fick man lära sig. Ögonkontakten var bara en hint inför nästkommande fest - liksom; Prata med mig på festen. Så var det väl för att det är enklare under fyllan. FAN säger jag... Enklare helt klart men att det ska ta över helt och hållet är bara så fel.

Angående facebook nu. Att trycka "gilla" på det någon särskild person skriver/lägger upp kan värma en person inombords, men långt ifrån så mycket som riktig flirtning. Ännu en gång är det mycket lättare och tillgängligt i så stor grad att det tar över. Det är som om ingen engagerade sig i att komma över tröskeln och flirta i verkligheten när de utan ansträngning kunde göra det via facebook. Det hänger ihop med stycket ovan genom att man med så lite anträngning som möjligt ger hintar inför fester där första riktiga kontakten får ske.

Anledningen till att man inte flörtar är att många svenska tjejer är iskalla. Inget leende, blicken riktad 5 mil framåt och man ser på dem att de inte vill bli störda. Väldigt svårt att få ögonkontakt eller ett leende från någon. Ganska stor skillnad i vissa andra länder där det finns en slags respekt mellan könen. Men det beror ju på det rådande kulturen i Sverige... Very boooring...

Det ar ju en typiskt feministisk kommentar...

Om tjejer har svårt med något så måste det naturligtvis vara männens fel. För när tjejer har problem med något så har de ju aldrig något eget ansvar att ta, eller?


Det är bara din subjektiva åsikt att livet skulle bli tråkigt av det.

Jag själv ser inte ens åt främmande kvinnor eller män på gatan. I mitt "synfält" är de lite som parkbänkar eller lyktstolpar (fast de rör på sig då). Dvs. jag undviker att krocka med dem, men i övrigt ger jag dem ingen notis alls utan behandlar dem som luft.

Jag upplever inte att mitt liv skulle bli "tråkigare" av det. Snarare tvärtom då det ser till att jag undslipper en massa potentiellt tråkiga interaktioner med lika tråkiga människor (let's face it: majoriteten av alla människor är ointressanta idioter, så i merparten av fallen kommer min åsikt om dem bara att sjunka om jag ska hålla på och "flirta" till höger och vänster).

Det är ju inte heller så lätt att ta kontakt när man ser en snygg tjej som joggar eller promenerar med hörlurar. Det känns ju lite som man stör då.

Varför flyttar du inte då?

För övrigt är du inte ute efter män som beter sig som män. Du är ute efter män som beter sig som djur. Stor skillnad där.

För att jag har ingen lust att att vara en vandrande egoboostare för kvinnor jag aldrig tidigare sett eller pratat med. Vad har du TS gjort för att förtjäna det? Mer än att födas med fitta mellan benen?

Kan mycket väl föra ett samtal med en okänd på ett tåg t.ex för att fördriva lite tid och vara trevlig. Men för att gå vidare till komplimanger så sker inte det förrän jag faktisk känner att jag har ett meningsfullt utbyte med personen på riktigt.

Det kan bero på ditt utseende, för även ifall inte nån går fram till dig så ser du på dem att dem vill. eller är det inte så? ifall en tjej är snygg så är det omöjligt för mig att inte titta och när man väll börjat så tittar man för länge, det är ganska roligt när det händer. Men jag skulle aldrig kunna tvinga mig till det ifall hon va ful. Så det är min ståndpunkt.

Instämmer.

Jag vet inte hur det är med er andra, men jag föddes inte till världen bara för att göra den trevligare och mer bekräftande för all världens kvinnor.

Deras självförtroende och problem med bekräftelsekättja är deras problem och inte mitt.

Jag har absolut inga problem att ge kvinnor komplimanger. Det finns en tjej på jobbet som är lite småmullig och jag har sagt till henne att jag tycker att hon har en jättefin figur trots att jag egentligen inte tycker det.